Note:
This work was first published in 1968, less than 70 years ago.
Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HELFIGUR 1967
| yrke | skriftställare |
| fullständigt namn | Jan Myrdal |
Skrivare låter bättre men är dubbeltydigt, skribent har fått en
alltför trång betydelse; författare leder associationerna enbart till
böcker; skald, diktare och liknande smakar illa. Skriftställare blir
rätt även om det är tyskeri.
Jag skriver ord för att de skall läsas. Jag skriver för publik
och till publik. Om två tidningar ger mig samma tryckfrihet och
den ena är en exklusiv och prestigegivande tidskrift och den andra
är en kvällstidning i massupplaga; då väljer jag kvällstidningen,
ty där finns publiken. I situationer då min yttrandefrihet
inskränks söker jag mig till medier där jag får frihet; i situationer
där den ökar, till medier där jag får publik. Jag har aldrig
respekterat de ordens hantverkare som menar att man bör förakta
publiken.
Böcker skriver jag om ämnet kräver det. Men också för att
böcker bevaras, står i bibliotek, läses om och om igen. Böckerna ger
orden långtidsverkan.
Diskussionerna om engagemang och politisk litteratur finner
jag meningslösa. Lika meningslösa som esteternas tal om ”konst”.
Om man vet att det skrivna skrivs för läsare och om man vet
hur man själv förändrats av lästa ord då bör man inse att
skrivandet är en social (och därmed) politisk handling oavsett vad
skrivaren själv tror eller inte tror; den förnuftige handlar
medvetet.
I beskrivandet förändras mitt seende av det beskrivna; så
ändras jag av arbetet. När beskrivningen läses förändras läsaren; så
förändrar de beskrivande orden den beskrivna verkligheten. Den
medvetet politiska litteraturen är inte politisk i funktionärernas
”positiva” och samhällsbevarande mening. Den är förändring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:18:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skrifts/1/0007.html
