Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det stora tyska Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
håller på att avvecklas? Små randstater i norr. Danmarks regering
har sagt svenskarna och norrmännen att de snarast bör med i
EG för att ge Norden större inflytande. Som om det stora
Tyskland skulle störas av tre hostande flugor!
Jag minns hur det var hösten 1940. Då kom det tyska
legationsrådet till oss i Bromma. Han ville tala uppriktigt med min
far. Tyskland var storsint. Den tyska riksregeringen var beredd
att stryka över och glömma. Jag stod vid den låga vita bokhyllan
och såg på diplomaten. Han satt i den gröna länstolen med ena
benet över det andra och var hövligheten själv. Man kunde, sade
han, förstå att svenskar som levde utanför de stora
sammanhangen endast långsamt nådde fram till att inse dagens krav och
den nya tidens stora tankar. Men det Nya Europa tog nu form.
Och det var ju – sade han vänligt överseende – bättre att redan
från början bo i det stora nya huset än sitta kvar i den lilla
stugan. Sverige kunde nog ännu få ett soligt hörn i det stora
europeiska huset och min far komme nog att spela en framträdande roll.
Men min far sade – och det har jag alltid respekterat honom
för – att vi nog föredrog att sitta kvar i vår lilla stuga och rå oss
själva även om taket läckte och fönstren var otäta och att rollen
nog inte passade.
Då gick legationsrådet.
Och denna gång? Kriget är över. Tyskland har segrat. Margret
Thatcher må vara järnlady på sin ö men hon vågar inte behålla
sin konservative industriminister då han förolämpat tyskarna
genom att tala om deras makt.
– Arma Mexiko, sade dess gamle diktator Porfirio Diaz vid
sekelskiftet, så långt från Gud och så nära Förenta staterna!
Hur skall vi i Europa utanför det segrande Tyskland uttrycka
det? På någon Gud kan vi inte lita och Tyskland är oss alltför
nära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
