Note: This work was first published in 1992, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Ett brev till Lars Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
litteraturvetenskapen kunnat föreställa sig att Mehrings arbete och betydelse skulle
kunna avskaffas. Dock skriver numera unga och begåvade
marxistiska litteraturforskare som Pierre Macherey utan att blinka:
”Marx och Engels /.../ har alltså visat ett konstant intresse
för detta ämne, men aldrig behandlat det fristående. I början av
nittonhundratalet fanns det alltså inte – om man undantar
Plechanovs arbeten och Lafargues essäer om ’Konsten och det sociala
livet’ – någon marxistisk estetik mer än själva föresatsen, tusen
gånger uttryckt men ännu aldrig förverkligad.”[1]
Mehring har i detta stycke utplånats; har upphört att finnas
till. Men det gör det omöjligt att diskutera med Macherey. Det
finns ingen möjlighet till intellektuell diskussion om själva de
objektiva sakförhållandena ”reviderats”. Förutsättningen för att
jag skall kunna diskutera hans huvudtes (som jag ju anser oriktig)
är att han går med på att skriva:
”om man undantar Plechanovs och Mehrings arbeten och
Lafargues essäer om ’Konsten och det sociala livet’.”
Som du vet är min motvilja mot de akademiska marxisterna
stor. Macherey är inte den värste. Men de är teologer och
skolastiker och inte marxister. De har ett fritt förhållande till
historiska fakta och texters historia.
För att förstå hur unga marxistiska akademiker i dag i Europa
kunnat behandla Mehring som obefintlig är det nödvändigt att
beskriva skeendet kring hans likvidering. Denna beskrivning för
rakt in i kärnan av vår diskussion. Vi lever i det Europa som
formades av nederlaget 1848. En världsdel som därför blev den
moderna imperialismens kärnland och som i augusti år 1914
blev skådeplatsen för vår stora katastrof.
För dig liksom för mig – och för alla med vilka jag kan
tänka mig ingå i ett kollektiv – har uppfattningen av vad som är
mänskligt och vad som är omänskligt formats inom de traditioner
som led ett så förintande nederlag i augusti 1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
