Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teater-typer från skilda scener - 6. När Kalle Wetterhoff författade jubileumspjesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Nej, nej, snälla bror ... jag lofvar, jag skall
icke gå ut förr än pjesen är färdig. Mat har jag
hemma, som du ser.»
Här pekade Wetterhoff på några hårda
brödkakor, som hängde i ett segelgarnssnöre öfver
hans säng. Han behöfde endast sträcka ut armen
för att bryta sig en bit.
»Dumheter!» brummade Josephson. »Upp,
och det genast. Du följer mig.»
Stånkande, grymtande och småsvärjande
måste nu Wetterhoff foga sig efter en kraftigare
vilja än hans egen och efter några minuter voro
han och Josephson på väg till dennes bostad,
Stallgatan n:r 4, och här inburades den stackars
författaren inom låsta dörrar i Josephsons
skrifrum. Den sista hälsning Wetterhoff gaf åt sin
påtvingade värd, var ett mustigt:
»Dra’ nu du åt h—te!»
Josephson gick belåten till Frimurarkällaren
och beställde den läckraste mat som stod att få
jämte goda viner åt sin fånge.
Det berättas, att då »Tillfället gör tjufven»
skrefs af Hallman, ville Gustaf Mauritz Armfelt
taga författaräran åt sig och utgaf sig ha skrifvit
stycket. Hallman instängdes hos Armfelts
kammartjänare Gjöbel å Drottningholm, där han på
två dygn fullbordade verket mot löfte om 100
riksdaler — men han erhöll endast 25 och resten
i granna löften af den bortskämde
kungagunstlingen.
Under sin arresttid slog Wetterhoff ett rekord,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
