Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teater-typer från skilda scener - 1. Mauritz Pousette
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lyssnade och spände ut ögonen af förvåning, och
de minsta pojkarna gömde sig bakom smältugnen.
Slutligen yppade Mauritz för fadern sin håg
och önskan att gå till teatern. Det blef
uppståndelse af. Ännu i slutet af 1840-talet och
äfven långt, långt senare, hafva det gamla
borgarståndets representanter visat stor motvilja för
skådespelarekonsten, — icke minst när deras barn
ämnade ägna sig däråt.
Men Mauritz Pousette var af envist lynne,
excentrisk och af häftigt blod och när han icke
med godo fick sin önskan uppfylld, kastade han
punsen och hammaren för faderns fötter, sade att
han gaf f-n uti att sträfva efter att bli en
Benvenuto Cellini, utan föredrog att framställa honom
lifslefvande på scenen och gick med goda
framtidsutsikter att bli gjord arflös af den uppretade fadern.
Därmed blef det dock icke så farligt, ty med
de första små framgångarna på scenen lyckades
han återvinna faderns gunst.
Det var till Mindre teatern, som då innehades
af Olof Ulrik Torsslow och Edvard Stjernström,
som Pousette vände sig. Den tiden brydde man
sig just icke mycket om att pröfva huruvida det
fanns några verkliga anlag hos den sökande
adepten, utan man fäste sig mer och främst vid
utseende och figur. Hvem vet, om
teaterstyrelserna icke göra så ännu i dag? — Nå, här
ofvannämnda båda betingelser funnos i högsta grad,
och sålunda blef den unge och vackre Mauritz
Pousette antagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
