- Project Runeberg -  Skolpojksminnen med flera glada hågkomster från flydda dagar af En gammal skådespelare /
74

(1899) [MARC] Author: Adolf Hellander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I ett prästhus på landet - 5. Ett bondbröllop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bords efter en viss rangskala, med pastorn och
pastorskan i högsätet midt emot brudparet, och
så vidare ända ned till drängarna och pigorna.
Rätterna voro tolf, men af samma bastanta
och lustiga sammansättning. Af vin fanns det
däremot endast körsbärsvin, men som dracks i
långa banor, icke allenast af kvinnorna, utan äfven
af männen, som tyckte det var sött och godt
och »nock så starkt».

I fulla tre timmar sutto vi till bords. Det
passar sig icke att ha brådtom att äta på landet,
men när gästerna slutligen reste sig från bordet,
så hade de flesta bland dem i sitt anlete hissat
en den mest prunkande »brandflagg».

Fram på eftermiddagen, sedan gästerna
hunnit hämta sig något efter välfägnaden, stämdes
upp till dansen. Det var den gamle rotesoldaten
Stål, som varit med vid »Libsig», som skötte
musiken. Hans gamla fiol surrade som en broms,
men takten hade han inne.

De unga, med brud och brudgum i spetsen,
svängde om och snart kommo de gamla med i
dansen. Snart stod dammet högt i den låga
salen och talgljusen flämtade matt i de heta
ångor, som stego upp kring de hoppackade
människorna. Men roligt tycktes alla ha, och den
bästa stämning rådde, med undantag af att några
manliga ungdomar drogo åstad bakom logen för
att grundligt trumfa på hvarandra. Och det var
naturligtvis jäntorna skuld till — det var klart
det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:16:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skolpojk/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free