- Project Runeberg -  Ur 1600-talets skollif i Östergötland /
22

(1929) [MARC] Author: Karl Vilhelm Beckman - Tema: Östergötland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur 1600-talets skollif i Östergötland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sönderdelat: in utroq. audit. hållas då Exercitia Latinæ Linguæ. Huar
lögerdag måsta hållas publicæ disputationes in maj. auditorio ab
hora septima matut. in decimam. Eodem die efter middagen,
tå afftensången är ändat, predika ordine 10 eller 11 aff the
öfverste i Gymnasio morgondagens Evangelium snetice".

Arbetet för dagen började sålunda kl. 5 på morgonen med
bön och bibelläsning under en hel timme, därpå följde två
lästimmar till kl. 8, då frukostrast gafs. Kl. 9 var man åter en
timme i läroverket, varefter 2 timmars ledighet inföll för
middagsmåltiden, som då intogs kl. 11, samma tid som vår
läroverksungdom har frukost, kl. 12 följde 1 timmes sång och därefter 2
timmars undervisning, inalles 7 timmar om dagen. Någon rasttid
omtalas ej och har sannolikt ej förekommit, att döma af
förhållandena under 1700-talet, då en frikvart omtalas om eftermiddagen.
Tager man vidare i betraktande att lärjungarne hade hemlexor
och latinstilar, gymnasisterna äfven grekiska skrifningar,
predikoöfningar och informationer af skolgossar, så finner man nog, att
ungdomen hade sin tid fullt upptagen. Äfven trivialskolans
lärjungar hade 7 timmars undervisning dagligen.

Skolungdomens krafter ställdes emellertid på hårda prof ej
allenast genom strängt arbete utan ock genom beskaffenheten af
lärorummen, i hvilka de höllo till. Visserligen var läroverket ej
alltid så öfverbefolkadt som under det läsår hvarom nyss talats,
men antalet lärjungar var dock alltid stort nog för att lärohuset
skulle vara otillräckligt. Man kände den tiden ej till några
fordringar på en bestämd kubikrymd luft för hvarje lärjunge, och
om man skulle tänka sig möjligheten af att kraf i detta
hänseende skulle ha framställts, är det nog ganska säkert, att det skulle ha
mottagits med indignation, såsom ledande till de uppväxandes
förvekligande. Någon klemighet med ungdomen kände man den
tiden ej till och ville ej heller veta af den, tvärtom gick man nog
för långt i spartansk stränghet. Eller hvad säges om att
lärosalarna i gymnasium och rektors klass, d. v. s. den högsta i
nederskolan ännu i början af 1800-talet saknade eldstäder. Huruvida
de mindre gossarna i äldre tider haft sina lärorum uppvärmda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:15:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skollif/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free