Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I dåligt sällskap - VII. Tiburzij uppträder på scenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
— Den der lille, domine, har ett vettgirigt
sinne, fortsatte Tiburzij fortfarande vänd till
professorn. — Hans högvördighet gaf oss
verkligen allt detta, ehuru vi ej bådo honom
därom; det kunde ju till och med hända, att hans
venstra hand icke visste, hvad den högra gjorde,
men si, båda hans händer hade icke den minsta
aning härom.
— At, domine, ätl
Af detta sällsamma och meningslösa tal
fattade jag endast så mycket, att
förvärfs-medlet icke hörde till de vanliga. För att ej
lemna ämnet å sido kunde jag icke återhålla
mig från att fråga:
— Tog ni det själf då?
i- Den lille är icke utan ett visst
skarpsinne, fortsatte ånyo Tiburzij som förut; skada
blott att han icke sett kapellanen. Kapellanen
har nämligen en buk som ett fyrahundra liters
fat, och är det honom således mycket skadligt
att föräta sig, under det att vi alla, som befinna
oss här, snarare lida af allt för stor magerhet,
hvarför vi icke kunna betrakta en smula
provision som något öfverflödigt ... Ar det så,
som jag säger, domine?
■•’ — Au, Au!, råmade ånyo professorn.
— Nå, ser du, denna gång uttryckte du
din mening mycket lyckadt, och jag, som redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
