Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I dåligt sällskap - IV. Jag förvärfvar mig en ny bekantskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
voro betäckta med spindelväf och i dem
herskade denna egendomliga skymning, som
inhöljer alla dylika gamla byggnaders vrår. Från
fönstret tycktes det vara betydligt längre ned
till golfvet än det, utifrån sedt, var till
gräsvallen. Jag tittade ned liksom i ett slags grop
och kunde i början icke urskilja de där
befintliga föremålen, hvilka för mina ögon lika
fantastiska skepnader långsamt rörde sig. Mina
stallbröder hade under tiden tröttnat på att stå
därutanför och vänta på en redogörelse från
mig, hvarför en af dem, sedan han genomfört
samma operation som jag förut, klängde upp
bredvid mig, och höll sig i fönsterkarmen.
— Där är altaret, sade han, i det han
betraktade det egendomliga föremålet på golfvet.
— Och där ljuskronan. — Och se där
bordet, på hvilket evangeliet ligger *.
— Och där se’n, hvad är det för något?,
sade han och visade nyfiket på ett mörkt
föremål, som syntes bredvid altaret.
— En påfvemössa.
— Nej då, det är en spann.
— Hvarför just en spann?
* I de ortodoxa kyrkorna finnes framför altaret ett
bord eller ett slags pulpet, hvarpå evangeliet ligger vid
de tillfällen under gudstjensten, då presten läser därur.
Öfv. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
