Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Senhöstäfventyr i vildmarken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 PÂ SKOGS- OCH FJÄLLSTIGAR.
saker, hvilka längesedan blifvit bestämda att hända honom,
fórma ej inverka på hans åskådning".
Efter att hafva passerat Puuruvaara, i söder om hvilket
berg* Kaunisjoki rinner från den stora Liekkuvuoma, innan
den sväller ut till det mellan Puuruvaara och Toravaara in-
fattade Kursujärvi samt strax därefter erhåller betydande vatten-
ökning- genom sin biflod Kolkojoki, kommo vi ut på en tall-
hed eller ett renbetesland, där vi varsnade ett femtiotal tjä-
drar, allasamman yngre och äldre tuppar, uteslutande tuppar
emellertid. De sutto nästan alla i furornas toppar och be-
spejade oss med största nyfikenhet, vredo på liufvudena
esomoftast, lyfte på lâng’a håll och träade efter korta flog —
det var en samling numera skygg vorden ungfågel, ehuru
också några äldre tuppar förenat sig med flocken och följde
med på dess ströftåg. Både H—m och jag sökte sakta och
försiktigt smyga oss i håll för dem, men i allmänhet släppte
de oss ej närmare än på 2 à 3 gånger hagelbanans räckvidd,
och det var en alldeles särskildt gynnsam tillfällighet, att
H—m fick skott på och lyckades fälla en ungtupp. Hade
vi blott haft en kulpipa i gevären, skulle vi emellertid här
haft utmärkta tillfällen att försöka samma fina och intressanta
sk}’tte, hvarom min vän, forstmästaren Hugo Rich.> Sandberg
i Öfvertorne (Ylitornio), berättat i S. J. N. T. (årg. 1889)
under rubrik "En färd på skidor till tjädermarkerna i finska
Ofver-Torneå". Sandberg hade där gjort storjakter med lång-
kula i ett litet behändigt engelskt gevär, men vi skulle hafva
varit belåtna med mindre b3^te, det försäkrar jag.
Utan vidare äfventyr kommo vi härefter förbi åtskilliga
smärre träsk fram till Kaunisvaara by, därifrån vi slogo oss
öfver Torneälfven och återvände till vårt hem i Pajala, hvarest
jag dock ej heller denna gång’ fick dröja länge i’ stillhet utan
efter tre daggars förlopp måste anträda en två veckor räckande
tjänsteresa uppåt Lainio älf.
Till Areajoki kom jag en gång senare under året. De
vid synen anmärkta bristerna vållade nämligen, att jag blef
anmodad att fara upp dit för att verkställa en kompletterings-
syn och däröfver afgifva protokoll, enär felaktigheterna nu
uppg’àfvos hafva blifvit rättade och bristerna afhjälpta. Omedel-
bart efter den stora marknaden vid Kengis1 bruk for jag där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
