- Project Runeberg -  Skogshushållning i Norrland /
27

(1909) [MARC] [MARC] Author: Frans Kristofer Kempe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SKOGSHUSHÅLLNING I NORRLAND

13

Statens afverkningspolitik och dess skötsel såväl af egna skogar, som
af alla under dess vård och förmynderskap stående skogar, är sålunda af
•allra största betydelse.

Bolag äga i81/a %> af Norrlands mark.1 En ej obetydlig del häraf
ligger dock inom Lappmarken, där, som vi sett, kronan har vården
omall skog. Men i alla fall återstår en betydande areal. Och man må på
det lifligaste önska, att skötseln å desamma måtte bli i alla afseenden
förstklassig. Dan bords bli det, såvida det egna intresset har någon
betydelse, ty sågverk utan skog hafva ringa värde.

Blefve statens, de under dess vård stående samt enskildes skogar
mönstergilt skötta och förvandlades inom dessa områden den vattensjuka
marken till skogbärande, då vore Norrlands framtida skogsbruk tryggadt
och våra efterkommande skulle få bevittna en ny stegring i exporten från
Norrland; ty det lider intet tvifvel att icke afkastningen af dessa marker
kunde åtminstone fördubblas.

Jag har hittills blott afhandlat afverkningspolitiken, men öfvergår nu
till afverkningsmetoderna.

Norrlands skogar äro som vi sett af skiftande beskaffenhet och
utseende. Att för dem använda blott en afverkningsmetod kan därför ej
ifrågakomma, allraminst om man tillsvidare i allmänhet skall afverka endast
sådan skog, som ur skogsvårdssynpunkt bör borttagas.

Aila öfveråriga skogar, där fröträd saknas, måste kalhuggas och
kultiveras. Detta är tyvärr oundvikligt, ty skogen bör icke få förfaras, och det
vore oförnuftigt att som fröträd kvarlämna individer, som äro odugliga därtill.

Nästan alla skogsmän hysa emellertid den uppfattningen, att stora
kalytor ej allenast bereda svårighet för föryngringen, utan rent af skulle
kunna omöjliggöra densamma. Öfverlämnas föryngringen åt naturen, så
sker den utan tvifvel lättare på små, eller jämförelsevis små ytor, än på
stora. Men äfven på de sistnämnda är naturföryngringen visserligen icke
omöjlig. Elden har härjat öfver kvadratmils vidder och ibland mycket
hårdt, men 110g har skog kommit, fastän ofta årtionden åtgått. Att
föryngringen dröjt sä länge, har gifvetvis berott af brist på frö, men blir
marken besådd finnes intet skäl, hvarför den icke skulle gå lika bra på
det stora som på det lilla hygget. Det är icke otänkbart, att den till och

1 Denna siffra är hämtad ur Norrlandskommitténs betänkande. En hel del köp
gjordes emellertid omedelbart före förbudslagens trädande i kraft. Det sannolika är
därför, att bolag numera äga c:a 20 % af Norrlands mark.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:15:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skoginorrl/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free