Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var rakare i ryggen än vanligt, och de gråa ögonen
lyste. Sammel var inte van vid goda ord på de
sista åren, nu hade grosshandlarn berömt honom
och betalat gentilt. Dessutom hade han bjudit på
hederlig traktering och till afsked stoppat en butelj
fin kaffekonjak i lotsens ficka. Därför var Sammel
mera kry än vanligt, och när han då kom förbi
Normans stuga, och något vått helt oförberedt slog
honom i ansiktet och snärjde hans ben, var han inte
i lynne att visa sig tålmodig.
Sammel drog sig baklänges och svor. Hvad
var det för något? Hade inte den ärans käringen,
käringen för alla käringar på många mil, som
människorna kallade Norman, hängt ut sina skötar?
Och hade han inte hängt dem, just där han,
Sammel, skulle gå fram?
Sammel hade kommit en smula på sidan om
vägen och befann sig midt på gräsvallen. Men det
märkte han inte. Ty vreden mot Norman i
förening med ruset gjorde honom blind.
— Är vägen inte min? tänkte Sammel. Har
jag inte gått den vägen i mer än trettie år? Ska
jag inte få gå fram på min egen väg?
Därmed drog han ut slidknifven, som hängde
bak i byxtampen, och utan vidare öfverläggning
började han skära och karfva i garnen, för att
16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
