Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slet upp honom. Från första stund då Sammel
kom in bland lotsarna, hade han känt sig till mods,
som om han fått myror på kroppen, bara han
kom i närheten af Norman eller någon, som hörde
honom till. Ty redan då hade Norman sett snedt
på, att Sammel kom in vid lotsstation och fick sig
ett lefvebröd.
— Är det möjligt, att det kan finnas folk, som
inte unnar andra att lefva? lydde Sammels omdöme
om den saken.
Inbitet blef Sammels hat mot Norman af många
skäl, och han kunde lika litet hålla yttringarna däraf
tillbaka, som han kunde hindra sig själf från att
dåra, när brännvinet omtöcknade hans förstånd.
Hvad han tänkte och tyckte, det kunde Sammel
nog i allmänhet gå och mala på länge, utan att
någon hade en aning om hans innersta tankar.
Men alltid kom det ett ögonblick, då han icke kunde
behärska sig längre, och då bröt också, hvad han
dolt länge, fram med ursinnet hos en vulkan.
När Sammel första gången kom att bryta ut
mot Norman, var han själf litet stagad och kom
att möta sin fiende på hemvägen en afton, just
där gångstigen svängde förbi Normans stuga i
söderbacken. Anledningen till utbrottet var som vanligt
af mycket oskyldig art.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
