Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till klippön, där hans nya stuga låg. Men han
fattade icke riktigt, att någonting af allt det, som
skedde med honom var verklighet. Bohaget blef
inburet, sängen kom på sin plats, byrån på sin,
bord och stolar ställdes in i rummen. På spisen
tändes eld, och kaffepannan kokade. Alltsammans
såg Sammel. Men han inbillade sig, att han själf
på något sätt stod utanför den historien och inte
hörde dit. Hilma och han gingo till sängs, ljuset
släcktes, och det blef mörkt i rummet. Sammel
låg och hörde på, hur hustruns andedräkt blef
jämn och lugn, sedan hon somnat. Han hörde,
hur blåsten hven därute kring knutarna. Det var
bestämdt höst. Sammel visste det icke.
Alltsammans var honom så obegripligt, att han oupphörligt
vaknade upp ur sömnen, undrande, om ingen skulle
purra honom för att gå på till vakten eller stå
till rors. Han vaknade upp, när det blef morgon,
i det han hörde barnet skrika. Och han förvånade
sig öfver, att det förekom honom själf, som om
han drömde vaken.
Stugan var rödmålad och låg vid en vik.
Ofvan-för densamma reste sig en klippa, och vid stranden
växte alar. Den låg utsatt för nordanvinden,
därför att Sammel velat så ha det.’ Och han ville så,
emedan han därigenom kom att bo borta från de
andra lotsarna, som alla hade sina byggnader på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
