Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om våra skogar och skogsfrågorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var på början af 1870-talet. Den hastiga
stegringen af timmerprisen, som vid denna tid ägde rum, hade
satt lif och rörelse i vårt lands nordliga bygder och
obygder. Ekot af yxornas hugg hördes vidt och bredt i
skogarne, och trädstammarne föllo tätt intill hvarandra, såväl
gamla som unga. Det var nämligen icke endast sågtimmer,
som här hade efterfrågan, ty dels voro ångsågarne då
jämförelsevis få, dels hade man äfven en mycket god afsättning
för mindre dimensioner under form af sparrar och pitprops.
Det var oerhörda massor af ungträd, som då togos
ut ur skogarne. Den som sommartiden färdades fram i
våra nordliga landsändar hade ofta tillfälle att se hela åar
och mindre vattendrag alldeles igenfyllda af sparrar och
mindre sågtimmer. Där landsvägen gick fram öfver någon
höjd, från hvilken man hade tillfälle att kasta en blick
öfver en floddal eller en flodmynning, där såg man så långt
ögat nådde just icke mycket af själfva vattnet: trädstockar
af alla dimensioner lågo utbredda ända långt upp på de
gräsbevuxna stränderna, och det hela tedde sig på afstånd
som en oerhörd mängd tändstickor, utslagna på en grön
matta.
Snart nog antog emellertid skogsförödelsen å de
enskildas skogar i Norrbotten sådan omfattning, att åtgärder
för dess stäfjande måste ifrågasättas. Man insåg allt för
väl, att, om det finge fortgå på samma sätt, så skulle
landet snart blifva skoglöst, och att denna skogshandtering
verkade allt utom välsignelsebringande på jordbruket. Ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
