Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örnhjelm, Claudius Arrhenius - Örnsköld, Pehr Abraham - Örnsköldsvik - Örsjö - Örsjön - Örslösa - Örsås - Örtofta - Örtomta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fäderneslandets historia, som då ännu var föga
utredd, blef isynnerhet föremål för hans
verksamhet. Lyckligtvis inrättades omkring samma tid ett
nytt samfund, till bearbetande af fäderneslandets
häfder, nemligen Collegium Antiqvitatum, och
deruti insattes han 1669 till assessor, hvarefter han
tio år sednare utnämndes till rikshistoriegraf. Med
synnerlig flit och otrolig möda företog han sig
derpå att genomgå och undersöka alla de
fornlemningar, hvilka öfverlefvat tidernas härjningar,
genomläste alla gamla pergamentsbref, som han kunde
öfverkomma, och skaffade sig ett så stort förråd
af antiqviteter, att aldrig någon före hans tid egt
större dylika samlingar. År 1687 nedlade han sin
professorsbefattning, sedan han uti Upsala
presiderat för 63 disputationer, och blef samma år
förordrad till akademiens bibliothekarie. För sina
förtjenster adlades han 1684, då han först antog
namnet Örnhjelm, ända dittills hade han burit
namnet Arrhenius. Han uppgifves hafva härstammat
från en Tysk adlig familj, hvars vapen han, med
någon förändring, skall hafva antagit. År 1689
förordnades han till kongl. censor librorum,
hvarefter han 1693 blef kongl. sekreterare. Han afled
den 19 Maj 1695. Bland de många af honom på
latin utgifna lärda och vittra arbeten märkes
isynnerhet hans Historia Ecclesiastica, som förvärfvade
sin författare ett stort och rättvist beröm.
Örnsköld, Pehr Abraham, son af
öfverstelöjtnanten Örnsköld, föddes den 13 Nov. 1720.
Efter genomgångna studier i Upsala, egnade han
sig åt bergsvetenskapen, och inträdde, vid endast
16 års ålder, som auskultant i bergs-kollegium,
der hans befordringar likväl icke gingo så fort,
som man af hans skicklighet och relationer skulle
förmodat, ty först år 1759 erhöll han en
rådsplats derstädes. År 1762 utnämndes han till
landshöfding i Medelpad, Ångermanland och Jemtland,
och här skall hans namn alltid förvaras i ett
tacksamt minne, i anseende till den omsorg han tog
om allt, som kunde bidraga till dessa provinsers
förkofran, jordens odling, vägars och
kommunikationers anläggningar, inrättningars stiftande o. s. v.
Ett prof på detta minnes fortfarande är, att ett
af de ångfartyg, som gå emellan Stockholm och
norra orterna, erhållit hans namn, visserligen en
liten tacksamhetsgärd, men dock ett tröstande
prof på, att menniskor icke så lätt förgäta det
goda man gör dem. Han fick emellertid ej
qvarstanna här så länge, som det af honom styrda
länet skulle önskat och behöft, ty redan år 1769
flyttades han till det i ekonomiskt hänseende
fördelaktigare, och af naturen lyckligare lottade,
Södermanland, der han ådagalade samma drift och
verksamhet; men der dessa egenskaper funno ett
mindre vidsträckt, och före honom mera odladt,
fält. Hans förtjenster belöntes med
nordstjerne-kommendörs dekorationen, och upphöjdes i
friherrligt stånd, hvilken ynnest, jemte honom,
vederfors äfven hans båda yngre bröder. Han afled d.
16 April 1791.
Örnsköldsvik, en köping i norra Ångermanland,
anlades år 1842 på Norrlungångers byegor i
Själevads socken, vid en segelbar fjärd af Bottniska
viken. Orten egde år 1845 fem
handtverksmästare och en näringsidkare.
Örsjö, annex under S. Willie, är beläget i
Wemmenhögs härad, 2 mil V.N.V. från Ystad, 3/4 mil
ifrån hafvet. Marken är i allmänhet jemn, och
rådande jordmånen är dels lera, dels sand.
Socknen innehåller 12 1/2 hemman, med 840 inbyggare
på en areal af 1,713 tunnland, hvaraf 2 äro sjöar
och kärr.
Örsjön, i Inlands Torpe härad, på gränsen mot
Dalsland, är den största insjö i Bohuslän, näst
Bullare-sjöarna, och har ett naturskönt läge.
Örslösa, med Söne, Gillstad och Wåla, är en
socken i Kållands härad, vid Wenern, 1 mil V.
från Lidköping, och tillhör 2 kl. reg. Jordmånen
består af lera och lermylla. På skog är knapp
tillgång. Någon spannmål plägar afyttras från
socknen, dels till Lidköping, dels till Dalsland och
Wermland. Kyrkan är byggd år 1800, på den
gamla kyrkans ruiner, och är en af de vackraste
landskyrkor i Skara stift. I socknen ligger
säteriet Kjellstorp, 3 mtl., fordom tillhörigt slägten
Kagg. Vid socknens gästgifvaregård är Kållands
härads tingshus uppbyggdt. En svår vattenflod och
öfversvämning skall under åren 1596—1598 hafva
hemsökt denna trakt af Westergöthland, och fått
namn af Öreslösa nöden. Socknen innehåller 19 3/4
hemman, med 745 inbyggare på en areal af 4,189
tunnland, hvaraf 10 äro sjöar och kärr. Adress:
Lidköping.
Örsås, annex till Svenljunga, är beläget i Kinds
härad, 3 1/2 mil S.S.O. från Borås. Marken är
något bergig, och jordmånen svartmylla med sand.
I socknen ligger herregården Risa, der konung
Erik XIV år 1565 hade mötesplats och mönstring
med sina trupper. Socknen innehåller 17 3/4
hemman, med 1,038 inbyggare på en areal af 18,584
tunnl., hvaraf 780 äro sjöar och kärr.
Örtofta, med Lilla Harrie, en socken i Harjagers
härad, är belägen 1 1/4 mil N.N.O. från Lund, och
tillhör 3 kl. patr. Marken är mestadels jemn,
och rådande jordmånen är lermylla. Skog fattas.
Inom socknen ligger Örtofta Gård, 3 1/4 mtl.
frälsesäteri, med en vacker belägenhet, samt jus
patronatus till Örtofta pastorat. Socknen innehåller
9 1/2 hemman, med 675 inbyggare på en areal af
2,962 tunnl., hvaraf 2 äro sjöar och kärr. Adr.
Lund.
Örtomta, en socken i Bankekinds härad, är
belägen 1 3/4 mil Ö. från Linköping, och tillhör 2 kl.
patr. Jordmånen består af sandblandad
svartmylla, och inom nordöstra delen af socknen finnes
någon tillgång på skog. Teden och Hallbysjön äro
de största af socknens insjöar. Kyrkan är högt
belägen, och har en altartafla af Hörberg; choret
är ombyggdt år 1705 af kongl. rådet grefve M.
Wellingk, och tillökt år 1730 af
general-löjtnanten friherre J. Banér, hvilka båda personer der
äro begrafne. Betydliga gårdar äro: Ekenäs (se
detta ord), med patronaträtt i församlingen;
Mauritsholm, 1 hemman frälse-säteri, med
underlydande 6 3/4 hemman; Svenneby, som fordom tillhört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
