- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Fjerde delen. T - Ö /
397

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vårdkarlar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

t |||HU.

Ångermanland. 397

lösrifna. Emellan dessa kullar och berget ligger
en djup dal, och dessa kullar innehålla flera slags
skiffer, serdeles alunskiffer, uppfylld med en art
kalkslen, samt med förstenade snäckor m. m. Vid
norra ändan af Ålleberg är en ås, kallad
Grann-berget, der grannarna häromkring fordom plägat
samla sig till rådplägningar. I Oktober månad år
1827 upptogos, vid gräfning ur jorden, vid norra
ändan af Ålleberg, nära vägen mellan Leaby och
Falköping, sönderbrutna stycken, hvilka
tillsammans utgöra en väl arbetad balsprydnad af guld,
af 46Tä5- lods vigt. Man tror att detta smycke
gått förloradt vid något af de i denna trakt bållna
fältslag.

Åman, Mils, son af kyrkoherden N. J. Åman i
Jemtland, föddes år 1731, och blef, sedan han
studerat vid Frösö skola och Hernösands
gymnasium, år 1751 student i Upsala, hvarest han snart
med synnerlig ifver egnade sig åt de medicinska
vetenskaperna, under von Linnés ledning.
Begagnade sedermera i Stockholm professor Martins
undervisning i anatomien och kirurgien. Efter
aflagda medicinska förhör i Upsala, utgick ban år
1758 till krigstbeatern i Pommern, der han i 3:ne
år tjenstgjorde såsom fältlasaretts-läkare, under
tiden, frånvarande, promoverad till medicine
doktor i Upsala 1760. Antogs 1763 till fattigläkare
i Stockholm, och utnämndes 1767 till anatomie
prosektor derstädes. Sistnämnda är sände
collegium inedicum bonom till Jemtland, för att söka
hämma några der härjande farsoter, undersöka
mineralvatten, och anställa koppympningar, hvilket
allt ban med synnerligt nit berömligen uträttade.
Under tvenne års tid dels undersökte ban, dels
satte i brukbart stånd Sundsvalls, Lögdö och Böle
brunnar i Medelpad och llornsjöbergs, Under-Åkers
och Litbs m. fl. hälsobrunnar i Jemtland, samt
ympade inalles 280 barn, hvarefter han till
collegium inedicum ingaf en vidlyftig berättelse om
bela denna medicinska expedition. Slutligen
for-ordnades ban år 1773 alt vara logices et
pbysi-ces lektor vid Hernösands gymnasium, der ban med
lofvärdt nit uppfyllde sina åligganden, samt gjorde
sig känd och älskad, såsom en i hög grad
verksam, skicklig och välvillig ungdoiu*lärare. Han
afled d. 19 Fehr. 1783.

Åminne, ett jernbruk i Karda socken, har 2
härdar, med 900 skepp:d privil. årligt smide af eget
tackjern, hvarföre bammarskatt utgår med 9
skep-pund. Bruket är anlagdt, efter år 1828, på det
fordna säteriet Destorp af nuvarande ägaren,
laginan C. Danckwardt, hvilken bär anlagt masugn
för tackjerns- och gjuleritillverkning af sjömalm
från Bolmen och VVidöstern, samt flera mindre
sjöar och myrmalmsfält. Det nya gjuteriet
förser orten, samt Halland och Westergötbland med
goda kokkärl och machinerier, samt Halland och
Skåne med jernugnar. Motala faktori har ock
derifrån erhållit utvaldt godt gjutjern. Bruket bar
en naturskön lokal, omgifven af sjöar, ek- och
bokskogar, och är bland de vackraste
bruksanläggningar i riket. Hela trakten närmast derintill är
en naturlig park af nära \ mils längd, der utsig-

ter åt välten, väl bebyggda gärdar och aflägsna
landtböjder som oftast framblicka mellan den
tätaste löfskog. Af Åminne gods äro frälse och
4 mtl. skatte belägna inom den närgränsande
Fors-heda socken. Förnämsla afsättningsorten är
Halmstad eller Götheborg. Smidesssämpeln är Å-E.
Åmmeberg, ett jernbruk i Hammars socken, bar
I bärd, med 500 skepp:d privil. ärligt smide af
köpetackjern, hvarföre bammarskatt utgår med 4
skepp:d 5 lisp:d 16 skålp. Frälsesmidet utgör 71
skepp:d 1 lisp:d 5 skålp. Bruket skeppar på
Stockholm. Ägare är P. Jansson. Smidesstämpeln är
ett sammangjutet Äß.
Åmot, annex till Ockelbo, utgör en egen
kapellförsamling, 5^ mil N.V. från Gefle.
Folkmängden utgör 1,108 personer. Det i socknen belägna
bruket af samma namn har 4 härdar, med 2,100
skepp:d privil. årligt smide af eget tackjern,
hvarföre bammarskatt utgöres med 21 skepp:d. Bruket
hörer till de s. k. Ockelbo-verken, och skeppar pä
Gefle och Stockholm. Ägare är J. A. S. Åberg;
disponent: C. R. Botb.
Åmot, ett jernbruk i Wermlands län, bar 2
härdar, och tillhörer Brunnsbergs-verken (se detta
ord).

Åmål, en uppstad i Dalsland, är belägen vid en
à, som utfaller i en vik af Wenern, och anlagd
år 1640, med raka gator, som skära hvarandra
vinkelrätt. Slädens näringsfång äro förnämligast
handel, handtverk, fiske och jordbruk. En
lär-doms- och en folkskola äro bär inrättade.
Såg-timmer, master, spiror, bräder, tjära, jernkram,
stål- och plåtsmide utföras pä stadens fartyg från
Dalsland och Wermland åt Wenersborg och
Götheborg, och deremot införes salt, kramvaror,
kryddvaror m. in. År 1845 funnos här 58
mästare med 32 gesäller och 44 lärlingar, äfvensom
28 bandiande med 19 betjenter. Staden eger 250
bus och tomter, 210 tunnland åker, 60 äng,
och 317 skog och utmark. Statsbidragen
beräknas i medeltal till 5,585 R:dr banko. Hela
folkmängden uppgår till 1,480 personer. Tillsammans
med den omgifvande landsförsamlingen, hvilken
ensam innehåller 21J hemman, med 1,448
inbyggare, utgör staden ett regalt pastorat af 3
klassen.

Ångeriunn-eirven är den praktfullaste, längst
segelbara och största af floderna i Norrland. Dess
norra eller venstra gren kommer från Åsele
lappmark, och sammanfly(er med den högra grenen
inom Ångermanland, ^ mil ofvanom Sollefteå kyrka.
Ifrån Sollefteå bruk till Nylands laslageplals i
Ytter-Lännes socken — ungefär 4 mil — är elfven
segelbar för 4 till 5 fol djupgående fartyg, samt
derifrån ända till utloppet i hafvet — en sträcka
af 6 mil — för fartyg af hvad storlek som belst.
Vattenmassan är för det mesla sammanprässad till
en smal strömfåra; men vidgar sig på några
ställen till en betydlig bredd; så vidgar den sig
under några mils längd från Thorsåkers kyrka ända
till 2000 fot, och är en mil ifrån utloppet ända
till mil bred.

Ångeriuauland, det mest omvexlande och stor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 20:15:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/4/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free