Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Viga lik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
328 bitterhetens Vänner.
Wiltkopli.
anfallande slutligen måste draga sig tillbaka,
sedan de förlorat 3000 man, 21 fanor och 7
kanoner. Konungen, förbittrad öfver denna motgång,
tillskref orsaken dertill Svenskarnes anförare
Arvid Stålarm, hvilken äfven ställdes till rätta för
förräderi, och dömdes till döden, men hvars dom
dock icke gick i verkställighet. Äfven samtliga
landtråden i Estland blefvo härför kallade till
räkenskap, och en af dem, öfversten och landtrådet
Liewen afrättades, såsom öfverbevisad om något
förrädiskt beteende.
bitterhetens Vänner. Så kallades ett år 1803
d. 9 Okt. i Upsala stiftadt sällskap, efter samma
mönster som våra vittra akademier. Hvarje
ledamot höll inträdestal, som af præses besvarades.
Sammankomster höllos hvar fjortonde dag, och
helst pä söndagarne. TäQingsämnen utsattes både
för poesi och prosa, och det ålåg ordföranden
att i samråd med sekreteraren granska de
inkomna skrifterna. Sällskapet yttrade sig gemensamt
om skrifternas värde, och belöningen var ej
annan än sällskapets allmanna bifall.
Vitterhet*-Vkatleinien stiftades den 20 Mars
1753 af drottning Lovisa Ulrika, och dess
ledamöter voro: von Höpken, C. F. Scheffer, Klas
Ekeblad, C. Rudenschöld, Dalin, G. Bonde, C. R.
Berch, Ihre och Lagerbring. Detta sällskap blef
dock nästan alldeles upplöst efter 1756 års riks
dag, till följd af de svära inskränkningar, som då
af det segrande oppositionspartiet pålades hofvet.
Efter revolutionen 1772 upplifvades det väl åter,
och fortfor ända till drottning Lovisa Ulrikas död,
ehuru med temligen inskränkt verksamhet.
Vitter hets-. Historie- och
Antiqvitets-Akademien inrättades i dess ställe af konung
Gustaf III den 20 Mars 1786. Sistnämnda dag, kl.
^•5 e. m., infunno sig, på Kongl. Maj:ts nådiga
befallning, uti nedra galleriet pä Stockholms slott
de i staden närvararande ledamöter af den förra
Vitterhets-akademieo, och sedan de blifvit inlåtna
i det s. k. hvita rummet, öppnade konungen sjelf
sammankomsten med ett tal, som af akademiens
direktör, riksrådet grefve von Höpken å
akademiens vägnar besvarades. Derpå upplästes de nya
stadganderna och den af konungeo för akademien
fastställda nya stat, enligt hvilken akademien skulle
bestå af 50 medlemmar, nemligen 14
hedersledamöter, 20 arbetande ledamöter och 16 utländske
ledamöter. De förste hedersledamöterne blefvo:
riksråden grefve von Höpken, grefve Scheffer och
friherre Sparre, presidenterne friherre A. G.
Leijonhufvud och grefve Duben, kanslirådet Gyllenborg,
hofmarskalken Sten Piper, envoyén baron Schultz
von Ascheraden, bofkansleren friherre Ramel,
öfverintendenten friherre Adlercrantz, biskopen Uno
von Troil, och kanslirådet friherre G. Ribbing.
De förste arbetande ledamöterne utgjordes af
kansliråden Lagerbring, Rosenstein, Schönberg,
Ferr-ner och von Engeström, justitiekansleren
Liljestråle, kammarrådet af Botin,
expeditionssekrete-rarne Elers, Sernscböld, Strand och Adlerbeth,
hofmarskalken friherre Manderström, professorerne
Melanderbjelm, Floderus och Lidén, kongl, biblio-
tbekarien Ristell och rektor Murberg.
Akademiens utgifna handlingar, 1787—1850, utgöra 19
band. Vitterhets-, historie- och
antiqvitetsakademien eger att förvara alla i bebåll varande
baod-lingar före konung Gustaf I:s tid, myntkabinettet
och alla historiskt märkvärdiga lemningar. Denna
akademi utsätter årligen vissa prisämnen till
allmän täflan. Akademien räknar för närvarande,
utom DD. KK. HH. kronprinsen och hertigen af
Upland, samt prins Joban Nepomucenes af
Sachsen, 10 hedersledamöter: excellencerne grefve C.
C. F. Löwenhjelm, friherre Ihre och grefve Sparre,
friherre D’Ohsson, herrar W. Faxe, C. F. af
Wia-gård, friherre von Beskow, C. D. Skogman,
friherre Manderström, och J. D. Valerius; 20
arbetande ledamöter: herrar P. A. Wallmark. J. H.
Schröder, L. F. Rääf, S Grubbe, J H. Waltman,
C. J. Lundvall, A. M. Strinnholm, A. Fryxell, F.
Westin, B. E. Hildebrand, C. J. Schlyter, II.
Reo-terdahl, P. E. Bergfalk, S. Kilsson, A. A.
Afie-lius, C. J. Tornberg, W. F. Palmblad, J. J.
Nordström, grefve 11. Hamilton, och J. E. Rydqvist;
13 utländske ledamöter; 18 korresponderande
ledamöter i Sverige och Norrige, samt 40 utländske
korresponderande ledamöter.
WittinK, Kristoffer Ueor|[, son af en
öfver-fiskal Witting i Lifland och Ingermanland, föddes
i Riga d. 25 Nov. 1655, och började sin
tjen-stebana redan vid fjorton års ålder, då ban 1669
anställdes såsom simpel soldat och handtlangare
vid artilleriet i Lifland. Derefter befordrades ban
efterhand till konstapel, sergeant och
styckjnn-kare. Efter öfverkomsten till Sverige, blef ban
1676 fänrik vid Smålands infanteri, och året derpå
löjtnant vid öfverste Strancbs dragonregemente,
vid hvilket ban 1678 befordrades till
regementsqvartermästare. Utnämndes 1679 till
regementsqvartermästare vid lifdragonerne, och samma àr
till kapten vid öfverste Mackliers Svenska
lifrege-mente till fot. Fick 1683, jemte sina trenne
bröder, konung Carl XI:s stadfästelse på ättens
adelsbref, utgifvet af kejsar Maximilian II redan år 1572’
År 1694 gjorde ban fälttåget vid Franska
arméen, och befordrades 1697 till major, samt 1701
till öfverste-löjtnant vid lifregementet till fot.
Sistnämnda är befordrades ban äfven till kommendant
på Ny-Elfsborg. Utnämndes slutligen 1709 till
öfverste för Skaraborgs regemente och
kommendant i Götheborg. Erhöll afsked är 1717, och
afled d. 8 Febr. 1739.
VVittkoph, Johan Christian, son af
golddra-garen J. Wittkoph i Stockholm, föddes d. 7 Febr.
1739, och upptogs efter föräldrarnes tidiga död i
sin slägtinges, stadskirurgen Boltenbagens bus, der
ban uppfostrades, och snart med ifver började
stadera kirurgien. Företog 1757 en utrikes resa,
hvarunder ban antogs till Garfon de Chirurgie >’i<i
Franska arméeos allmänna lasarett, och någoB tid
tjenstgjorde der. Sedan mot slutet af året nämnda
lasarett blifvit upplöst, begaf hnn sig till Svenska
arméen i Pommern, och anställdes såsom fältskär
vid fältlasarettet i Anclam. Ar 17 58 erhöll ban
af Kirurgiska Societeten i Stockholm ett kongl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
