- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Fjerde delen. T - Ö /
197

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uller ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lladitrOin.

1%’agenfelt.

197

1746 i Stockholm, der fadren var assessor i Svea
hofrätt, ägnade sig i ungdomen ät
bergsvetenskapen och kan anses såsom vapensmedsyrkets stiftare
i Sverige, emedan ban år 1774 med verklig
lifs-fara och stora svårigheter bit införskaffade från
Sollingen ett antal vapensmeder, hvilka bosatte sig
i Eskilstuna. Ilan studerade äfven med mycken
framgång statsekonomien, och var i denna så högst
nyttiga och så mycket försummade kunskapsgren
eo af sin tids ypperste män. Statsekonomien är
egentligen frihetens princip praktiskt anvand och
menniskokärleken tillämpad pä menniskolifvet,
emedan hon yrkar rättigheten att förvärfva de
materiella bebofven, och således i sjelfva verket är
grunden till all frihet. Genom dess studerande
fördes Wadström således ganska naturligt till
studerandet af frihetens grundsatser i allmänhet, och
filantropien blef från denna lid hans yrke, om det
är tillätet att gifva namnet "yrke" åt den ädlaste
af alla sysselsättningar. Är 1783 utnämnd till
öfverdirektör för kontrollverket, afsändes ban, som
äfven blifvit ledamot af kommerce-kollegium, i
sällskap med öfverste-löjtnant Arrhenius och den
bekante resanden, professor Sparrman, på allmän
bekostnad till Senegal, för att undersöka hvarest
nya kolonier med fördel skulle kunna anläggas i
Afrika. Derifrån återkommen till England,
öfver-talades han af flera ansedda personer att derstädes
qvarstanna, hvilket ban också gjorde, ehuru
förlängningen af bans permission bemma rönte något
motstånd, och utgaf bär bland andra skrifter, en oin
kolonisationer på Afrikas vestra kust. Ilan bade
under vistandet härstädes fattat en särdeles kärlek
för de svarte, och uppfödde på sin bekostnad i
London en ung Afrikansk prins, som ban friköpt
från en slafbandlare. Med mycken värma yrkade
han den förnedrande slafbandelns afskaffande, och
rådfrågades häröfver inför den komité af
Underhuset, som för detta ändamål var tillsatt. Det
är en af hans utmärkelser, att hafva varit en bland
denna angelägenhets verksammaste befordrare. År
1795 öfverreste han till Frankrike, der ban
hoppades se frihetens idé realiserad, blef här aktad
och ansedd, bland andre äfven af Bonaparte,
erhöll Fransk medborgarerätt och utgaf flera
skrifter i statsekonomi, samt bidrog till återställande
af sällskapet: "De svartes vänner," men afled den
5 April 1799, innan ban ännu hunnit se något
af sina ädla syftemål bragt till verkställighet, lian
har emedlertid efterlemnat, både bär och i flera
Europas länder, det ärofulla, om ej lysande
namnet af menniskovän.

Mailidriiiii, Jolinn Adolf, son af assessoren
i Svea hofrätt, C. N. Wadström, föddes d. 1 Sept.
’748, och blef J765 student i Upsala, der han
disputerade nnder Linné, men fortsatte sedan sina
studier i Lund, hvarest han 1771 promoverades
till medicine doktor. Anställdes året derpå såsom
stads-fysikus i Westervik, och förordnades 1774
DU provincialläkare i Elfsborgs län. Känd såsom
e>> oförtruten och skicklig läkare, kallades ban
’776 till ledamot af kongl. Vilterhets- och
Vetenskaps-Samhället i Götheborg och transportera-

des 1779 till provincialläkare inom Jönköpings
län. Under kriget 1789 förrättade ban någon tid
andre fältläkaretjensten vid arméen i Finland,
flyttades 1791 till Örebro län, samt erhöll 1792
assessors namn, beder och värdighet. Kallades
sedan till ledamot af Patriotiska Sällskapet, af
Nordiska Sällskapet i London, samt af Medicinska
Societeten i Paris. Köpte är 1S0I apotbeket i
Örebro, och förestod del några år, sedan ban tagit
afsked från sin provincial-läkarebefatlning. Vid
krigets utbrott emot Norrige 1808 åtog ban sig
icke allenast alt vara fältläkare vid arméens
sjukhus i Örebro, utan äfven att undervisa i
militärmedicin de ynglingar, hvilka i egenskap af
underläkare ville anslalla sig vid vestra, arméen*, men
smittades af fällfebern och afled il. 23 April 1S09.
Ilan var en af sin tids mest ansedde läkare. Bland
de af honom utgifna skrifter märkas: Korta
unden atlelser för alunoye och tjensle/olk om orsakerna
till veneriska smittans kringspridande; Undei
rättelser om veneriska sjukdomens botande; Anvisning hit
yrunnlàlssjukdomai s botande; Om elt nytt
/rossmedel m. fl.

Wngeiifelt, Henrik, son af kaptenen II.
Wa-genfelt, började tjenstgöra 1703 såsom
arkliinä-stare vid amiralitetet i Götheborg, men reste året
derpå utomlands, hvarefter han dellog i flera
främmande makters sjökrig lill år 17 10, då ban
återkom till fäderneslandet och blef underlöjtnant vid
Svenska örlogsQottan. Honom uppdrogs att föra
befälet på en kronobrigantin, med hvilken ban
upp-bragte flera Danska fartyg, deribland cn postjakt
med bela posten och en bop passagerare. År 1711
förde ban en större brigantin, då ban under eo
träffning med ett Danskt örlogsfartyg blef
öfver-inannad och tagen till fånga samt förd till
Köpenhamn, der han qvarbölls till år 1714, då ban
utvexlades. Kommenderades derpå att göra
kap-tenstjenst på skeppet Halmstad, hvilket var
utsändt på kryssning och lyckades uppbringa
åtskilliga fiendtliga fartyg. År 1716 skickades ban af
konungen i vigliga förrättningar äter till sjöss, då
han uppförde sig så väl, att ban samina sommar
befordrades till öfver-löjtnant och följande året till
skeppskapten. Gjorde då bela vinterkampanjen till
sjöss vid Norska gränsen, hvarunder ett antal
Danska transportfartyg uppbringades nära
Strömstad. Följande året förde ban befälet öfver de
fartyg, som transporterades öfver land från
Ström-siad till Idafjorden, der ban lyckades efter flera
träffningar bringa de Danske derhän, alt de,
ehuru öfverlägsna till antalet af fartyg, slutligen
måste gifva vika och sjelfve försänka alla sina skepp
utanför Fredriksball, hvilken stads belägring
genast företogs, sedan på sådant sätt vägen dit till
sjöss blifvit öppen för Svenskarne. Under
belägringen förde ban befälet öfver alla transporterna,
så af ammunition som af proviant från Svenska
gränsen till arméen, och sedan belägringen efter
konungens död blifvit nppbäfven, transporterade
ban på elt ganska berömvärdt sätt allt äter
tillbaka, tillika med samtliga vid krigsbären varande
sjuka. År 1719 deltog ban uti en kommenderiog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 20:15:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/4/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free