Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
164 Unitersvlk.
vare, äro följande: 1) då någon gifves sköld för
det, som å lif eller ära går; 2) försmädelse emot
God, ebvad den af uppsåt eller obetänksambet
skett; 3) gäckeri med gudstjensten, men ej
fylleri eller oljud i kyrka; 4) hvarjebanda
vidskepelse; 5) falskt mynt och dess utprånglande, 6)
tve-gifte, med hvad dertill hörer; 7-) tidelag; 8)
mordbrand; 9) hogg och slag å egna, eller stjnf- och
svärföräldrar, så ock oqvädingsord emot dem; 10)
barnamord och förgöring m. m., som omtalas i 16
och I? kap. Missgernings-ßalken; 11) brott mot
qvinnofrid; 12) brott emot kyrko- och
rättegångs-frid samt sådana edsöresbrott, å hvilka böter,
jemte fängelse med eller utan arbete, äro i Kongl.
Förordn, d. 20 Jan. 1779 utsatte; 13) dråpmål,
ändå att straffet vid bel eller half mansbot eller
vådabot stadnar; 14) kyrkotjufnad; 15) annan
stöld tredje gången; 16) tredje resan
inbrottsstöld, äfvensom första och andra resan, derest ej
synnerliga omständigheter förekomma till straffets
lindrande; 16) tvefallt bor; 17) bodrägt; 18)
egenvilliga pålagor å konungens undersåtare; 19)
kronans och allmänna medels tillgrepp; 20)
koppleri och skörlefnad; 21) lägersmäl i förbudna leder,
dock ej emellan syskonbarn; 22) domstols och
konsistorii utslag, angående prests förbrytelse af
så grof beskaffenhet, att embete|s förlust påstås;
23) tryckfrihetsmål; 24) delaktighet i
ofvannämnde missgerningar. Är den, som sådant brott eller
delaktighet deruti tilltalas, jemväl för annan
förbrytelse anklagad, varde utslaget, i hvad det
bonom rörer, i bela dess vidd hofrätten underställdt.
J underställningsmål skall underrätt i staden, inom
ii dagar, och pä landet inom t månad, från den
dag slutligt utslag gifves, protokoll och utslag
till hofrätten insända, vid 3 dalers dagabot.
Hof-rätlens utslag, hvarigenom någon är ansedd saker
till döden, skall Kongl. Maj:t hemställas och
förblifva hvilande, tills Kongl. Maj:t sig utlåtit,
såväl i hufvudmålet rörande dödsstraffet, som ock
öfver hvad påföljd kan träffa de för delaktighet i
brottet tilltalade personer.
llnderavik, annex till Arbrå, är beläget 6 mil
N.V. från Söderhamn. Socknen är bland de minsta
i Helsingland. Jordbruk och liosäde äro
allmogens hufvudnäringar. Hemmantalet är 21 i med
en befolkning af 690 inbyggare pä en areal af
21,569 tunnl., hvaraf 3,800 äro sjöar och kärr.
IJnder§àker, jemte Mörsill, Äse och Kall, ett
pastorat i Jemtlands södra fögderi, är beläget 6
mil V. från Östersund och tillbör 3 kl. konsist.
Detta pastorat upptager 68 qv.mil eller hela
nordvestra Jemtland, stöter i norr och vester till
Norrige, i söder till Herjeådalen och i öster till
mellersta Jemtland. Körväg går genom socknen till
Trondhjem. I de fyra kyrkorna hålles gudstjenst
hvarannan söndag, ty kyrkoherden och en
komminister utgöra bela presterskapet, sä framt desse
ej på egen bekostnad vilja bålla sig en
medhjelpare. Folket lefver i allmänhet enkelt och
oklanderligt; få fattige och fä rike finnas i socknen:
de fleste lefva i medelmåttigt välstånd. Marken
är bergaktig och uppfylld af sjöar, kärr, mossar
Vnders&keri
och andra oländiga trakter. Åkerbruket är svagt
och säden mognar sällan; men då det sker, är
den serdeles god. Förnämsta näringsgrenen är
boskapsskötsel, och man har närmare och
aflägsnare fäbodar, de senare belägna långt in pä
fjällarna. Smöret blir bär förträffligt. Äfven
bergsbruk idkas, särdeles med koppar, som brytes ur
Bjelkestjrüfvan, vid norra foten af Skula. I Åse
socken brytes äfven tälgsten. Jagt och fiske
idkas bär ock med fördel. Jemtlands-elfvens första
källfloder, Kallströmmen och Kna-elfven hafva bär
från fjällryggen i vester sin första upprinnelse och
förena sig straxt nedanom Undersåkers kyrka i en
stor sjö. Kring Ena-elfven är socknen mest
bebodd, men dess vidsträckta skogsmark sträcker sig
mot Herjeådalen. Vid Undersåkers prestgård
6n-nes en hälsobrunn, som i fordna tider såsom
hälsokälla vidskepligt besöktes. Luften är här
ganska sund, invånarne särdeles friska och uppnå ofta
bög ålder. I missväxtår äter man dock barkbröd
och barkgröt. Vid jultiden bör man här ofta ett
häftigt buller i luften, eller så kalladt luftdön,
ulan jordskokning: ett jemt, ibåligt och doft ljöd,
som icke liknar åska, men stundom är förenadt
med blixt eller ljungeld. Man tror i orten att
någon förändring i väderleken deraf förebådas. 1
pastoratet finnas tvenne beständiga skolor,
nemligen bruksskolan i Huså och skolan i byn Hjerpe.
Undersåkers kyrka är af sten och mycket
gammal; ett katholskt rökelsekar finnes ännu i
sakristian. Komministern i Undersåker är själasörjare
för de Lappar, som på Undersåkers (äfvensom
Offerdals) fjällar föra nomadlefnad. Antalet af
lappfamiljer inom Undersåkers pastorat räknades är
1816 till 39, utgörande renlappar, som aldrig helt
och hållet öfvergifva fjällen. Sjelfve kalla de sig
helst Finnar. Deras gudstjenst förrättas pà
Svenska språket, hvilket de rätt väl förstå, ehuru de
sins emellan tala Lappska. Denna gudstjenst
hålles dock endast några gånger om året offentligen;
för öfrigt läsa Lapparne sjelfve hvar söndag i sina
kojor en predikan ur någon Svensk postilla.
Reo-kött och hudar äro dessa Lappars saluartiklar, mot
hvilka de tillbyta sig bränvin och tobak, som de
mycket förbroka. De äro i allmänhet svagt bygg’
de, men vige och i denna trakt snygge,
fridäl-skande, tjenstfärdige och gästfrie, ehuru stundom
egennyttige och misstänksamme. Deras klädsel
börjar alltmer närma sig den Svenska, och många
nyttja linne i stället för den eljest brukliga
andre vallmarsklädningen. Deras kojor bestå af
kägelformigt sammanställda stänger, som öfver dessa
äro klädda med vallmar och npptill med
granbark, ris och barr, eller ock med mossa och torf.
Sina måltider hålla de blott 2 gånger om dagen,
nemligen kl. 6 om morgonen och 6 om aftonen,
och äta mindre än Svenskarne. Giftermål
emellan Svenskar och Lappar förefalla icke, eburo de
eljest lefva fridsamt med hvarandra. Venerisk
smitta, som eljest, särdeles genom krigen och
fremmande köpmäns genomfärd, letat sig väg äfven
till Undersåkers bygder, har dock bland den
Lappska befolkningen icke försports. Pastoratet hål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
