Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
162
Umeå.
Umeå.
ge|ber, nian ganska våldsam och strid. Tålt
invid staden är bamn, hvars djup vanligen är tio
fot och på hvars södra strand finnas Hera små
skeppshvarf, der många fartyg blifvit byggda.
Staden är regelbunden; men endast den förnämsta
af dess gator är stenlagd. Invänarne lefva af
fiske, åkerbruk, handtverk och bandel. Handeln
drifves hufvudsakligen med bräder, tjära,
skinnvaror och fjäder från Lappland, till stor del
sjöledes pä Stockhholm, men eljest på
landtmarkna-derna. Umeå är säte för landshöfdingen och
pro-vincial-lakaren i Westerbottens län. Stadskyrkan
är en korskyrka af träd, enkel, vacker och
bildprydd i det inre. I staden finnes en trivial-skola
och en fattigskola. Här är äfven en väl ordnad
fattigvård, dit hvarje fartyg, som
tacksamhetstecken tör lyckligt fullbordad sjöresa, om hösten plägar
lemna bidrag. Ett lanslasarett och ett länsfängelse
ligga vid vestra stadsporten. Ett
landlbrukssäl-skap är här äfven organiseradt, hvari
landshöfdingen alltid presiderar. Förvaltningen derinom
bestrides af ett utskott, och sällskapets ledamöter
sammanträda °2:ne gånger om året, nemligen d. 2V
Januari och den 21 Augusti. Inom staden finner
man några små trädgårdar anlagda, hvari ärter
och allehanda köksväxter trifvas; äfven hägg och
rönn finnas der planterade, men fruktträd trifvas
icke. Vid elfstranden är ock en hälsobrunn,
’äfvensom på den motliggande holmen, Ön, en änna
mi-ra mineralbaltig källa. Staden har flera gånger
varit besökt af Ryssarne, såsom sednast i Mars
månad I 809, då en rysk korps under Barclay de
Tollys befäl hilmarscherade från Wasa öfver den
tillfrusna hafsviken En begrafningsplats för
länets stupade Landtvärn visas bär äfven. Staden
är i kyrkligt afseende elt annex till Umeå
landsförsamling. Staden tillhöriga kringliggande ägor
beräknas till 1585 tunnland, hvaraf 78 utgöra åker,
702 äng oab 803 skog och utmark. Utsädet är
400 tunnor korn, 50 råg, 00 blandsäd, 15 bafra
samt 150 potatis. Statsbidraget utgör5,5t9 R:dr
banko. Invånarnes antal nppgår till 1,280.
Umeå landsförsamling utgör jemte staden Umeå
samt llolmii kapell och Hörnefors’s och Strömbäcks
bruk elt pastorat af l:sfe klassen reg. Socknen
är belägen vid hafvet, invid och N.V. om staden,
och är en af de största i Westerbollen. Den
nedre eller mot hafvet gränsande delen af socknen
bar jemn och slät mark och obetydlig skog,
särdeles i trakterna kring staden, men öfra delen af
socknen är mera bergaktig och har ymnig skog.
Utanför kusten ligger en ansenlig skärgård,
bestående af många större och mindre öar och
bolmar; bland de sednare märkas Bredskär, som
äfven är hamn. Boskapsskötsel utgör här
hufvudnäring; men derjemte idkas äfven åkerbruk,
tjärbränning, saml lax- och strömmings-fiske. I
socknen råder allmän välmåga. Kyrkan är af sten,
byggd i 16:de århundradet, och har ett vackert
altare. Utom kyrkoherden i socknen finnas 2:ne
komministrar i landsförsamlingen, en komminister
i staden, och en brukspredikant för Hörnefors’s
jernbruk och Strömbäcks glasbrak. Till fattig-
vården i socknen hade en i Stockholm afliden
Norrlänning, vid namn Öman, testamenterat elt
betydligt kapital. Socknen är folkrik, men man
bar anmärkt, att hvart 4:de barn bär ej
öfver-lefver första lefnadsåret, hvilken stora mortalitet
man till en del trott härröra af det bär gängse
bruket att uppamma barnen med syrlig mjölk, di
ej mödrarna sjelfva äro närvarande.
Landsförsamlingen har 7,080 inbyggare, och pastoratet
innehåller inalles 15fi ?£ oförrn. mil.
Umeå l.iin. Södra hilflen af det fordna
Westerbollen jemte södra Lappland lades år 1810
ander ett Län, hvilket, efter landshöfdingeresidenset,
som är enda staden i länet, bär namn af Vmtà.
Detta län innehåller 2:ne domsagor, den Norra
och Södra, samt 2 fögderier, utom Lappmarkens.
Norra domsagan innehåller Bygdeå, Löfånger,
Burträsk och Skellefteå härader, jemte
Arvidsjan-ers och Arjeplougs Lappmarker, samt de södra
häraderna Nordmaling, Umeå och Degerfors, jemte
Lycksele och Åsele Lappmarker. Pastoraterna i
l:sta fögderiet äro 8, i 2:dra fögderiet 4, samt
inom Umeå Lappmarks fögderi 9. Större delen
af länet hestår af skog, berg och kärr; dock är
landet sluttande ned emot hafvet och marken
ot-med hafsstranden i allmänhet jemn. Utmed
elfvarne och vattendragen, som på tvären
genomskära landet, utplatta och sänka sig äfven de
deremellan framgående bergshöjderna, och lemna
der rum för vackra och odlingsbara fält.
Jordmanen utmed hafvet består merändels af sand,
blott pä några ställen af lera, men är högre upp
i landet bördigare, intilldess fjällryggen vidtager,
då den åter blir magrare. Floder i länet äro:
öre-etf (som i söder är gräns mot Ångermanland),
Ume elf, som ger aflopp åt Stor-Uman samt åt
Vendel-elf, hvilken sjelf ger aflopp åt Slor-ati
Skellefte-elf, som ger aflopp åt Hörnivån (den
största sjö i Lappmarken), samt slutligen öfre
delen af Pite-el/. Bergshöjderna inom länet äro:
Sulitelma (just. vid nordligaste gränspunkten) samt
Rödfjàttet, Black fjället m. fl. Åkerbruket svarar
ej mot länets behof, eburu det mycket tilltag’’
och en mängd nybyggen öfverallt finnas.
Boskapsskötsel, som här till en del drifves vid fäbodar,
är förnämsta näringsgrenen. Jagt och fiske gift’
ock god afkastning och tjärbränning är ett
biyrke, hvaraf i vissa trakter många bönder blif**
ganska förmögne. I länet finnas flera jernbruk
och äfven ett glasbruk, nemligen Strömbäck i Umeå
pastorat. Stora byar, såsom Rödbäck vid
Ume-elfven, anträdas här ofta utmed elf-strändern»,
och frodiga ängsmarker, beströdda med hölador,
utbreda sig omkring dem. Hus, kläder och bobag
äro utmärkt snygga och folkets religiositet röjer
sig äfven i deras busliga andaktsöfningar. Folket
är bär i allmänhet laglydigt, sedligt, gästTritt och
välmående. Skolinrättningarna äro mest
»mbula-toriska. Socknarna inom första fögderiet »ro.
Umeå med tillhörande annexer, Wännäs, Säfvar,
Degerfors, Bygdeå med Robertsfors Bruk,
Nysa-tra, Nordmaling och Bjurbolm, samt inom 2:dra
fögderiet: Löfånger, Skellefteå, Nordsjö och Bur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
