- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Fjerde delen. T - Ö /
136

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Triumvirer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

13f> Tåget Öfver Halterna.

Eders Maj:t och dess trupper, om det ock vore

300,000 man." — "Det är sagdt!" utropade
konungen, "du skall få föra mig, som du säger, jag
vill i Herrans namn våga försöket, ebvad också
Wrangel och Ulfeld inä invända. De kunna på
sitt vis hafva rätt; men detta tillfälle är för
kostligt, att släppas ur händerna." På ögonblicket
efterskickades Ornstedt, hvilken konungen ålade att
genast och Wrangel oåtspord!, uppsätta samt till
alla rjtteriregementeu alfarda befallning atl
följande dagen möta konungen vid Svendborg.
Derpå gick man ändtligen till bvila. När Wrangel
morgonen derpå tick veta det sista heslutet, blef
han högst missnöjd, och förebrådde Dahlberg, alt
han månde bringa konungen från både krona och
spira. Emellertid ordnade konungen företaget så,
ntt ban sjelf med rytteriet skulle öfver öarna
Tas-sing och Langeland tåga mot Laaland; Wrangel
med fotfolket under tiden stanna vid Svendborg
och der invänta ytterligare föreskrift. Klockan
4 e. m. for konungen från Nyborg och ankom på
qvällen till Svendborg, der rytteriet redan var
för-samladt. Följande dagen, d. 6 Febr., blef den
afgörande dagen. Redan under föregående natt
hade rytteriet begynt låga från Svendborg öfver
ön Tassing och dess båda sund till Langeland. Det
var en hemsk och dyster vandring. Genom
hästtrampet förvandlades den på isen liggande snön
till en mörk issörja, så att vägen, isynnerhet
under natten och den skumma morgonstunden, säg
ut såsom en bred öppen ström. På denna väg
måste de efterkommande trupperna vada i nära
half alns välten, fruktande hvarje ögonblick att
känna den tärda isen brista under sina fötter.
Några villade sig äfven och försvunno i djupet.
Ändtligen blef det dager och hären landsteg på
Langeland, hvarest den hvilade och intog frukost.
Från denna ö öppnade sig utsigten öfver Stora
Bält, der på ett afstånd af tre Svenska mil
framskymtade kusterna af Laaland. Efter slutad
frukost vände konungen sig till Dahlberg. "Nu", sade
han, "skall du fullgöra ditt löfte att gå förut och
visa oss vägen." Dahlberg lydde och red utåt
isen och efler honom följde bela bären, trupp vid
trupp. Carl Gustaf, omgifven af sina förnämsta
generaler, stod på en höjd vid stranden och
åskådade derifrån de utåt den stora hafsytan
vandrande regementerna, samt följde slutligen sjelf med i
tåget. Det fortgick lyckligt och oafbrutet. Kl.
3 e. m. landsteg bären vid Grimsted på Laaland,
utan att hafva förlorat en enda man. Genast
skickades ilbud tillbaka till Wrangel med befallning
att komma efter med fotfolket. Han kom äfven
på samma väg och med samma lycka öfver till
Laaland. Den på denna ö belägna, väl befästade
staden Nackskow eröfrades utan motstånd,
hvarefter tåget fortgick till Alster. Här fick rytteriet
ett par rastedagar, dels för att invänta fotfolket,
dels för att hvila och uppfriska sig. Den 10
Februari kom Wrangel efter med fotfolket Och
förenade sig i Stuhbeköping med konungen. Den 11
lemnades till rastedag åt de sist ankomna
trupperna, och den 12 gick bela hären, med Smälän-

TÅtel.

ningarne i spetsen, öfver det sista smala sundet
saint landsteg utan motstånd vid Wordingborg på
Selands kust. Det stora, i alla tider ryktbara
företaget var lyckligen fullbordadt; verldens häfder
hafva icke ännu kunnat uppte dess like.

Tängerna», annex till Wiby, är beläget i
Edsbergs barad af Örebro län, 3| mil S.V. från
Örebro. Landet är i allmänhet temligen jemnt, men
bar mager och stenbunden jordmån och en mäogd
kalla dimmor uppstiga ur träsken. Kyrkan är af
träd, och den enda gården af betydenhet är
Tryt-torp, liggande vid den pä socknens östra grans
belägna sjön af samma namn, och utgörande 1 mtl.
frälse och 2 mtl. berustadt säteri, nu mera
tillhörigt en Holst. Socknen håller 17 J mtl. med en
folkmängd af 525 personer på en areal af 9,697
tunnl., hvaraf 540 äro sjöar och kärr. Adr.
Ramundeboda.

TaniiM, annex lill Wernamo socken i Östbo
bärad af Jönköpings län, är beläget S mil S. från
Jönköping. Kyrkan är af träd. .Socknen håller
1 I J mtl. med en folkmängd af 460 personer på
en areal af 8,632 tunnl., hvaraf 3,610 äro sjöar
och kärr. Adr. Wernamo.

Tnnjtt, jemte Fjellsjö, annex till Bodum, är
beläget i Södra Ångermanlands fögderi, 20 j mil
N.N.V. från Hernösand. Jordmånen är i allmänhet
mager och marken uppfylld af stora fjäll och berg
samt vidsträckta mossar. Skogen är fjellarlad och
småväxt. Socknens kyrka ligger vid
Ängerman-elfven, 7^ mil ifrån moderkyrkan. Folkmängden
är 625 personer. Adr. Sollefteå.

Tatel. Af detta nyttiga betesgräs förekomma
inom Sverige 3 à 4 särskilda arter, hvilka alla
trifvas, hvar i sin egna jordmån. Tuftdteln (Acra
Cæspitosa) anträffas allmänt på våra fuktiga
naturliga ’ängar, hvilka den gör ojemna genoin
bildandet af höga och täta iufvor. Dess rotblad äro
talrika, långa och bårlösa, vanligen 7-fårade med
5 uppböjda ränder, stråbladen deremot fä och
kortare, stundom 2—3 fot böga, med trinda slidor.
Vippan är stor och yfvig, ända till fotslång, med
fina, sträfva grenar och små, 2-blommiga,
silverglänsande småax. Den blommar i Juni och Juli
och ger elt godt foder, blotl det ej slås för sent.
Samma art kallas äfven Tägt-tåtel och llargräs.
En annan art af samma slägte, Hrusldteln eller
To/hveu (Acra Flexuosa) har trinda, glalta, I — lj
fot höga strån, som nedtill omgifvas af borstlika,
glatta rotblad. Vippan är omkring 3 tum läng,
med hårfina, 3-delade grenar och hoptryckta,
2-blommiga, glänsande småax, hvilkas färg ofta
stöter i rödbrunt. Kronborstet är längre än bos den
förra arten och något knäböjdt; hela växten
dessutom lägre, men finare, och småaxen större, men
färre. Den förekommer ymnigt i Sveriges torra
skogar och betesmarker samt på sandiga och
steniga bBckar och ätes gerna af kreaturen, särdeles
af får. Tvenne andra tåtelarter, PiaiUåteln (Acra
Alpina) och Purpurfärgade Tdleln (Acra
atro-pur-purea) förekomma i JLappmarken och böra till dess
bätlre betesgräs. En femte art, Dorst-tàleln (Acra
Canescens), som endast genom sina klubbformiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 20:15:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/4/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free