Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trafveuhielin.
Trnnér.
93
XraTverliielui, I*«<er, förut kallad
Traf-vare, son af general-guvernemenls-sekreteraren
i Finland Joban Jakobsson, började sin bana som
pikenerare vid gardet 1646, hvarefter ban
befordrades 1652 till korporal, 1654 till kornett och
1656 till löjtnant, i anseende till den stora
tap-perbel ban visat vid flera tillfällen, isynnerhet vid
stormningen af Ryssarnes skansar utanför Kexholm.
Utnämnd 165? till kapten, bevistade han derpå
åtskilliga träffningar, dels emot Ryssarne, dels
emot Polackarne, hvarunder ban mycket utmärkte
sig för käckhet, särdeles vid Pernaus belägring.
Blef 1658 förordnad till kommendant på Ilelmets
slott, hvilket dock kort derefter af Polackarne med
stormande band intogs, då han af grefve Douglas
sändes till konung Carl X Gustaf på Ka|ster, för
att meddela underrättelse om arméens tillstånd och
angelägenheter. Efter konungens död reducerades
denne förtjente krigare, och måste förblifva
Ijenst-lös ända till I6?S, då ban ändtligen placerades
såsom major på öfverste Clas Flemings Finska
regemente tiil bäst. Äfven nu utmärkte ban sig
genom klokhet och tapperbel, så att han till
belöning härför år 1681 upphöjdes i adligt stånd.
Någon vidare befordran lärer ban dock aldrig hafva
erhållit, lians dödsår är ej bekant.
Traheryil, annex till Göteryd, är beläget i
Sunnerbo bärad, S| mil S.V. från Wexiö. Laga-ån
går igenom socknen. Den häller 26 ml), med en
folkmängd af 1,326 personer på en areal af 23,814
tonni., af hvilka 650 äro sjöar och kärr. Adr.
Wexiö.
Trana, Erik, som skref sig till Reisala och
So-taniemi, och som förut kallade sig Erik Andersson,
adlades IG25. Ban var då krigskommissarie, blef
1626 kommissarie i Lifland och Ingermanland, samt
1627 tillika ståthållare öfver Dorpat med dess län.
Är 1633 förordnades ban lill krigskommissarie i
Neder-Sacbsiska kretsen och blef sedermera tillika
öfverste. Synes hafva varit en på sin lid ganska
ansedd och mycket begagnad tjensteman. Hans
adliga ätt är längesedan utgången.
Trnnæun, Jolian <iot<»kalk, son af lektorn
i Strengnäs, sedermera prosten och kyrkoherden i
S|ora Mellösa, G. Tranæus, handleddes i början
af sin fader till hösten 1674, dä ban blef sludent
i Upsala. Idkade der med särdeles flit sina
studier några år, hvarefier ban i Stockholm
Röfvades i medicinsk praklik af arkiater lljerne, och
tjenstgjorde sommaren 1683 såsom den förste
brunnslakare vid Wiksherg. För att ännu vidare
fnllkomna sina medicinska kunskaper, företog ban
följande året en resa lill Holland och Frankrike,
hvarunder ban Gck doktorsdiplomet 1685 i Rheims.
Hemkommen till Sverige 1686 fick ban af
arkiater Hjerne emottaga läkarebefattningen vid Medevi
brunn, hvarmed ban fortfor till 1690, under tiden
äfven praktiserande i Stockholm. Utnämndes 1689
till assessor i collegium medicum, och 1691 till
amiralitets-läkare i Carlskrona, hvarest ban sedan
appeböll sig ända till sin död 1718. Doktor
Traneus var en pä sin tid ganska ansedd, driftig och
■nyckel anlitad läkare. Ilan var en ovanligt Ijock
och fyllig men. I afseende härpå berättar
professor Roberg, som gjorde bonom sällskap på bans
utrikes resa, den anekdot, all i Holland en gång
en hafvande qvinna ej kunde se sig mätt på bans
särdeles tjocka ben, samt ej kunde få ur sitt
hufvud alt de voro uppstoppade, förr än hon med
händerna fått taga på dem och undersöka
förhållandet.
Tranan (Grus Cincrea) är en fogel af Vadarnes
ordning, med lång, vid spetsen något konvex näbb,
ovala näsborrar, höga, tjocka, högt öfver knäna
nakna ben och medelmåttigt långa, breda vingar.
Denna ståtliga fogel häller i längd 3 eller
vanligen 4 fot och i vingbredd nära 7. Ilon anländer
om våren till norden och tågar om böslen
derifrån. Hon flyger bögt och lätt, men går
långsamt och med afmätta steg. Hennes röst ar bög
och gall, och bon tlvger stundom så högt, alt man
väl hörer ljudet ur luften, men ej kan se den
flygande skaran. Under vandringen flyger bon aili id
i tvä rader, som framtill sammanstöta i en
spetsig vinkel, och en af sällskapet flyger då främst
samt utgör spetsen i vinkeln. Ilon är en symbol
af vaksamheten, och då en skock tranor slår ned
på ett åkerfält för att hvila eller bela, finner man
alllid en eller några få af dem på något afstånd
slående pä utkik, för att vid någon påkommande
fara gifva de öfriga tecken. Vintern tillbringar
bon i sydligaste Europa och Asien eller ock i
Norra Afrika; men om sommaren anträffas hon på
vidsträckta myror, bedar och ängar i de mellersta
och norra trakterna af Skandinavien. Helst häller
hon sig på myrorna i landels nordöstra provinser,
men kläcker äfven i de sydligare, sàsoin i kärreu
i Småland eller i nordöstra Skåne. Hennes föda
utgöres af så väl växt- som djurrikets alster,
såsom skidfrukter, säd, grön brodd, maskar,
insekter, grodor, o. s. v. Pä sädesfälten blir bon
derigenom också stundom besvärlig för landtmannen.
Denna fogel är för sin skygghet och vaksamhet
svår att skjula; men kan dock tämjas och blir i
fångenskapen stundom så lam, att bon obehindradt
flyger ut och kommer tillbaka. Hennes kött är
segt och hårdsmält.
Trannrpatad. Der stannade fribetsbjellen
Engelbrekt Engelbrektsson pä silt låg 1436 genom
Sverige till landels befriande frän Danska fogdar.
Hans afsigt bade varit att äfven rensa Skåne,
hvarföre ban ock inryckte i delta landskap; men då
ban fann en stor mängd samlade Skåningar under
Peder Oxe lägrade på andra sidan om Tranarpavad
för att hindra öfvergången, ville ban ej länge
uppehålla sig derstädes, utan förnyade sin förut med
Skåningarne stulna fred och drog så lill Halland,
hvilket landskap han snart inlog.
Trantler <len Thronske var en ibland de
förnämste Norske kämpar, hvilka drogo till Sigurd
Rings bistånd emot Harald Hildeland och mycket
utmärkte sig bland bjeltarne uti det namnkunniga
Bråvallaslaget.
Tranér, Johan, föddes af bondeföräldrar i
Torpa socken af Öslergötblands län, d. II Mars 1770,
och uppfostrades i början för landtbruket, ända lill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
