Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
80
TorueÅ.
Torneå.
särskilja sina sköldvapen med olika färger eller
andra skiljemärken. Vanligtvis fingo inga andra
dellaga uti dessa ridderliga öfningar, än sädana,
som voro utaf förnäm bötd. Fördenskull ställdes
deras sköldar förut till granskning längs skranket,
som omgaf rännarbanan, och af denna anledning
föreställas äfven sköldarna uti gamla sigill
merän-dels lutande. Understundom uppeböllos sköldarna
dels af betjenter, dels af andra figurer, och baraf
hafva de adliga vapnens sköldhållare sitt ursprung.
Man gaf tecken till tornerspelets början medelst
born och trumpeter, och deraf bar man tagit sig
tillfälle att sälta sådana instrumenter på
bjelmar-na, till bevis, att slägten var tornermessig.
Torneå, Keller*, en socken i Torneå fögderi
af Piteå län, är belägen J mil N. frän Haparanda,
vid hafvet, och tillbör 2 kl. reg. Socknen utgör
jemte Karangi, som år 1782 skiljdes derifrån
såsom ett eget pastorat under namn af Gari Gustafs
församling, ett jemnt och lågländt land, med
jordmån af sandmylla, lera och kärrjord vid utloppet
af Torneå elf. Före fredsslutet 1809 hörde
äfven Torneå stad bit-, men så vä) denna som äfven
hela den på venstra sidan om elfven liggande
delen af socknen afträddes då till Ryssland.
Trakten synes hafva tillkommit genom uppgrundning,
och vattnet bar här årligen minskats, så att större
skepp, som fordom kunde landa vid Torneå stad,
för oppgrundningars skull, nu ej kunna uppkomma
längre än till södra ändan af Björkön. Socknen
är utmed stränderna af den bär ansenligt breda
elfven tätt bebodd och odlad, samt bar god
ängs-slätter. Jordmånen är lerblandad och tjenlig till
åkerbruk, samt i detta afseende alldeles olik
många andra trakter af Norrland. Marken är betäckt
med löfskog, isynnerhet björk, al och pil utmed
de af vackra holmar prydda vikarna. Vid
holmarna i skärgården finnas äfven åtskilliga hamnar och
fiskelägen. Åkerbruk, boskapsskötsel och fiske
samt någon tjärubränning äro hufvudnàringarna.
Korn är hufvudsädet. Mulbetet är godt vid
bafs-sidan och upp i socknen. I fähusen är öfverallt
murad spis, der vattnet om vintertiden kokas i en
stor jerngryta till sörpe åt kreatoren. Utmarken
består till en stor del af mossar och kärr, och
en del af det öfriga är inhägnad! till betesmark.
Skog finnes till nödtorf!, och bär och der små
kryddtäppor. Humla, rofvor, kålrötter och
potä-ter planteras af allmogen. 1 elfven fångas lax och
i skärgärden strömming. Socknens kyrka är
belägen på Björkön i Torneå elf. Ytterst i
skärgården ligger Malörn, en holme med fiskeläge,
som bar en kapellkyrka, och vid gradmätningar
varit begagnad säsom den sydligaste
stalionspuuk-ten. Socknen håller 26-J mtl. med en folkmängd
af 1,896 inbyggare. Adr. Haparanda.
Tornen, Öfver-, jemte Hietaniemi och Pajala,
en socken i Torneå fögderi, är belägen 7 mil N.N.V.
från Haparanda och tillbör 2 kl. konsist. Den
Svenska andelen af denna socken utgör 68
qvadratmil, och är till vidden den största af
socknarna i Norrbotten. Genom Carl Gustafs församling
ar den åtskild från Neder-Torneä socken, med
hvilken den fordom sammanhängde.
Sommarnätterna äro bär lika ljusa som dagen; inbyggarne
se solen vid midnattstiden öfver horizonten, då de
deremot vid solståndet om vintern räkna högst 3
timmars dag att arbeta eller skrifva utan Ijas.
Korn är det vanliga utsädet, och såningstiden
plägar infalla i medlet eller slutet af Maj. Sled
sparsam hushållning blir sädestillgången i gnda år bär
någorlunda svarande mot behofvet. Ilafra, hvete
och ärter hinna bär icke till mognad; ej beller
trifvas fruktträd. Boskapsskötseln är mycket
fördelaktig, i anseende till utrymmet och det goda
mulbetet, ehuru kreaturen ofta för de korta
somrarnas skull i nio månader måste födas under tak.
Smör är en af socknens förnämsta utförsvaror.
Dernäst utgöra skogshandteringen och handeln med
tjära och bräder, kolningar för jernverken samt
jagt och djurfång, inbyggarnes förnämsta
näringsgrenar. ßjörnjagter anställas mest på vintern och
våren, och björnarne dödas då dels i sina iden,
dels upphunna på lös skarsnö. Bäfvar, harar,
filfrasar, uttrar och hermeliner fångas med giller,
vargar och loar uppsökas på skidor och dödas med
påkar; vildrenar fås både med snaror och bössor,
samt äfven på skarsnö genom spjut. Skogsfogel
fås uti fällor, som uppställas i början af
September. I en mängd bär befintliga sjöar, äfvensom
i Torneå elf, är ock god tillgång på fisk af flera
slag, såsom gös och brax, sik, id, nors och
gäddor. Tvenne jernverk, nemligen Kengis och
Svan-slein, finnas inom socknen. Vid Svappacara, 21
mil norr om Öfver-Torneå kyrka, bar äfven
kopparmalm blifvit funnen och ett kopparverk en tid
bortåt med fördel drifvits; men på 1670-talet
blifvit ödelagdt. Masugnar under jernverken äro
Jonusuando, 7 mil ofvan om Kengis och
Tornefots, ."> j mil derifrån. Dessutom finnas här 3:ne
finbladiga sågverk, nemligen Ekfors, Eknas och
Ylinenjokt. Till boningsrum om vintern nyttja
inbyggarne mest porten (se detta ord); men vistas
om sommartiden mestadels i bodar och uthus.
Allmogen nöjer sig i allmänhet med svag föda; sor
mjölk och stamp-, sällan rent, kornbröd och sur
fisk, utgöra det mesta. Söt mjölk bestås blottat
späda barn och sjuka; emedan allt hvad som
samlas kan användes till smör, hvilket hopsparas till
afsalu. Spånad och väfnad idkas öfver allt till
eget behof af ortens ull och hampa, samt äfven
af köpt lin och bomull. Äfven bandaslöjder af
båtar och dylikt till eget behof idkas bär allmäot,
utan särskilda deråt egnade handtverkare eller
koostnärer. Ljus af talg nyttjas bär sällan till
egei behof, utan man lyser sig med torkade
tallstickor och bloss. Kyrkan har ett orgverk om 19
stämmor, och gudstjenst hälles der på Finska,
emedan Finska språket bär är det allmänna
modersmålet. Sockneboarna berömmas såsom
tjenst-aktiga och välvilliga mol resande. Socknen häller
221 mtl. med 2,260 inbyggare och utgör jemte
båda annexerna en areal af 1,719,236 tunnland,
hvaraf 70,000 äro sjöar och kärr. Adr. Haparanda.
Tornen fögderi i nordligaste Norrbotten håller
omkring 244 qv.-mil och innefattar 7 socknar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
