Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
62
Tiotusen Riddares dng.
TJenstår.
räkningen af tionden ntaf årets skürd. Sådana
ac-korder ingås stundom emellan presten och
församlingen; stundom beredas de — särdeles onder
ledighet vid prestsysslorna — i närvaro af kronans
och domkapitlets ombud, och underställas då
konungens stadfästelse. På de ställen, der sådan
tiondesättning eller s. k. konvention icke blifvit
opp-rättad, beror presterskapet antingen af
socknemän-nens egna uppgifter om sin skörd och således af
deras rättskaffenhet och välvilja, eller ock af
gammal häfd, eller nödgas de anställa räkning af
sä-desskylarna på åkern. Äfven kronotiooden är na
mera satt till ett visst belopp såsom en ordinarie
skatt, och är till en stor del anslagen till
allmänna inrättningar och till löner för embetsmän. Der
ej annorlunda är stadgadt genom konventionen,
ot-går presterskapets tionde icke blott i säd utan
äfven i andra artiklar, och äfven i stadfästade
konventioner är tionden ofta upptagen i smör, ved,
o. dyl. artiklar, jemte spanmålen, som på de flesta
ställen är det hufvudsakliga.
Tiotusen Hiddnres dus. Så finnes nti gamla
kalendarier d. 2 Juni benämnd, äfven kallad
Tiotusen Martyrers dag. På de fordna ronstafvarna
utmärktes denna dag genom ett märke, liknande
bilden af en ljusstake.
Tirfing. Så benämnes i de gamla sagorna ett
mycket berömdt svärd, hvilket med stor
skicklig-bet blifvit förfärdigadt af konsterfarne dvergar,
och sades hafva den egenskapen, att det aldrig
kunde dragas ur skidan utan att blifva någon mans
bane. Det ägdes af Arngrims son på Bolmsö, den
starke Angantyr, som dermed i enviget på Samsö
fällde Hjalmar den llugfalle. Efter Angantyrs fall,
lades svärdet Tirfing in i bans hög, men någon
tid efter sedan hans dotter Herwora blifvit
fullvuxen, gick bon en natt in i faderns bög,
bemäktigade sig det segerrika svärdet och förde det
sedan med ära.
Tirserum, annex till Norra Wi, är beläget i
Kinds bärad af Östergötblands län, 6| mil S. från
Linköping. Socknen, hvars största längd är 3 och
största bredd 1 mil, har flera större insjöar,
såsom Tirsrumssjön, Ringsjön och Möckeln,
hvarjemte den äfven gränsar till en vik af Sommen.
Kyrkan bar varit helgad åt S:t Olof, ligger på en
sandbacke och har först varit byggd af träd år
1300. Den ondergick år 1816 en allmän
invändig reparation, och då man vid detta tillfälle
upptog det gamla golfvet, anträffades derunder
hackelse, hafra, stycken af sömm och träskor,
hvilket synes bekräfta en gammal sägen, att kyrkan
vid fiendtligt tillfälle, måhända ander Dackefejden,
då Kinds och Ydre härader voro i resning,
blifvit nyttjad till stall. Tvenne säterier finnas i
socknen, nemligen Sommenäs, 11 mtl. frälse, och Läpp,
mtl. samma natur. Marken är kuperad och
allmogen idkar, jemte åkerbruk och boskapsskötsel,
äfven allehanda slöjder, såsom tjäru- och
beck-tillverkning, skoarbete, m. m. Socknen innefattar
27^ mtl. och bar 1,350 invånare pä en areal af
32,562 tonni., af hvilka 4,600 äro sjöar och kärr.
Adr. Kisa.
Tirnp, annex till Billeberga, år beläget i
Rönneberga bärad, 1 * mil O.N.O. frän Landskrona och
bar ganska fruktbar åker och äng, men saknar
skog. Hemmantalet är mtl. med 510 invånare
på en areal af 2,314 tannl. Adr. Landskrona.
Tisdnsen anses hafva sitt namn af den hedniske
fornnordiske krigsguden Tyr eller Tir (genit. Tyrs,
Tys eller Tis). Länge ville man bärleda dess
benämning från en förment forntida drottning Disa.
Tisselskog, ett annex till Steneby, är beläget i
Wedbo bärad af norra Dalsland, 3 J mil S.V. från
Åmål och håller mtl. med 938 inbyggare på
en areal af 18,885 tannl., hvaraf 3,880 äro sjöar
och kärr. Adr. Ämål.
Tjenstelijon. Förbållandet emellan basbonde och
tjenstebjoo är bestämdt genom lag och
författningar. Hosbooden äger att fordra tjenstebjonets
arbete i sin tjenst enligt kontrakt; tjenstehjonet åter
sin lön och underhåll. Så väl arbetets
beskaffenhet som lönens storlek angår icke lagstiftningen.
Ej heller kan någon förmenas att antaga så
många tjenstebjoo, ban kan sysselsätta. Husbonden har
en faderlig makt att rätta och bestraffa
tjenste-bjons förseelser i sin tjenst, men för öfrigt ingen
juridisk makt öfver dem. Deremot är ban
skyldig försörja på deras gamla dagar sådana tjenste—
bjon, som ander en lång tid på ett berömligt sält
betjena! bonom. Flyttning nr tjenst äger rom,
efter å endera sidan skedd uppsägning, dock ej förr
än efter ett halft års tjenst, så vida icke
tjensle-bjonet så illa oppfört sig att det måst nr
tjensten vräkas. Ärligt tjenstebjon deremot bar rätt
att söka ny tjenst på grund af erhållen
orlofsse-del, som innefattar betyg öfver dess uppförande,
och born det sin tjenst förrättat.
Tjenstår beräknas olika inom olika klasser af
embetsmannaverksamhet. Tjenstårsberäkningen är
isynnerhet af vigt inom ecklesiastikstaten, emedan
befordringarna till en betydlig del bero på ålder
i tjensten. Det presterliga tjenståret räknas ifrån
den 1 Maj. Förslagsrätten till andra och tredje
klassens pastorater samt komministratorer bero på
tjenståren, pä det sätt, alt den äldre i tjensten
tager plats af den yngre på förslaget. Detta gäller
dock icke ovillkorligt vid andra klassens
pastorater, ty ett visst afseende får dervid äfven fästas
på lärdomsbetyg. Vid första klassens pastorater
beror allt på lärdomsbetyg och tjenståren kunna
då endast gälla såsom skillnad emellan tvenne lika
meriterade. Tjenståren skiljas i enkla eller dubbla;
de förra beräknas af presterskapet i allmänhet, de
senare äro undantag och tillhöra, såsom en
särskild förmån, vissa befattningars innehafvare. Det
finnes nemligen en del presterliga tjenster, som
ansetts medföra en ovanligt trägen tjenstgöring
och derföre blifvit hugnade med rättighet att
räkna dubbla år, d. v. s. hvarje år för två.
Dessutom har denna rättighet varit tillerkänd lärarne
vid lärdomsskolor och gymnasier, samt en del af
oniversitetslärarne. Desse räkna presterliga
tjenstår, äfven olan att vara prestvigde, så alt, om de
ingå i presteståndet, de få räkna sig till godo sin
föregående tjenstetid. Det är sedan 1724 års skol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
