Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tabellverket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2
Tabergahammare>
Taijarden*
äro anslagna till de s. k. Hörleska verken (se: Hörle),
samt Eckersholm.i och Göthaslröms
stångjernsham-mare. Den till smältningen nödiga limstenen
hämtas öfver VVetlern från Nerike till hela
bergslagens behof, dela berget insvepes stundom under
klaraste väder sà i dimma, alt det blir osynligt
och får utseende af en molnslod, i anledning
hvaraf folket i orten fordom gjort sig allehanda
vidskepliga föreställningar. (Se vidare: Mlinsarp.)
Taberttsliainmare. Se: Norrliammar.
Tackjern. Att till utrikes ort utföra tackjern
har bos oss städse varit förbjudet. Det äldsta
stadgande, som omtalar detta förbud, är
riksdagsbeslutet i Norrköping d. 22 Mars 1601.
Emellertid har dock utförsel af tackjern blifvit medgifven
för en med Sverige af ålder förenad provins,
nemligen Finland, hvilket land, i enlighet med
addi-tionella akten till fredslraktaten emellan Sverige
och Ryssland af d. 7 Sept. I »09, förklarades
berättigadt till export af 9,946 ^ skepp.d tackjern
årligen. Denna qvantitet förminskades år 1834
till 6,000 skepp:d; hvarefter sjelfva exporten
afskaffades år 184V. Genom bref af d. 10 Juli 1850
bar Kongl. Maj:t likväl tillåtit Finska delägare i
Utö grufvor att under 6 år utföra det qvantum
jernmalm, som pä deras grufveparter sig belöper,
likväl endast så vida någon förhöjning af de tull
-och andra afgifter, som för Svenskt jern och
jernarbeten, vid införsel till Finland, enligt nu
gällande stadganden erlägges, under nämnde lid icke
äger rum. Utförer någon oloOigen tack- eller
osmundsjern eller någon jernmalm, böte 100 R:dr
för hvart skepp:d; men om godset ej kan
ertap-pas, 1,000 R:dr. flår redare och befraktare,
eller någon annan, haft kunskap om att dylikt gods
varit i skeppet inlastadt, bör en sådan vara sin
andel af det öfriga godset förlustig samt derjemte
böta 1,000 K:dr, allt banko. Hvad beträffar
inrikes förbrukning af tarkjern, så var rättigheten
till uppköp deraf i äldre tider mycket inskränkt.
Först år 1820 började man att något lossa på de
barda band, som tryckte tackjernstillverkningen
och följaktligen äfven hammarverken, till dess man
år 1835 insåg nödvändigheten alt gå ännu längre.
Kongl. Maj:t förordnade nemligen sistnämnde år,
att handel med och förbrukning af tackjern inom
riket hädanefter skall vara fullkom|igt fri och
oberoende, äfvensom alt hvar och en må äga
rättighet till upplags hållande af tackjern, äfven
Dtom våg, endast med undantag för de
stapelstäder, hvarest tackjernsvågar redan äro inrättade.
På det tackjern icke må under namn af barlast
otur riket afföras, få icke några handelsfartyg
intaga tackjern till barlast, sä vida de ej kunna
förete bergskollegii tillslåndsbevis. Och när de
fartyg återkomma, som vid utgåendet haft
tackjern till barlast, skola redarne i fartyget visa,
det samma barlastjern till lika vigt följt med
tillbaka, eller böta dubbla värdet af hvad som
brister.
Tadiciin» berättas hafva varit en af de sex
biskopar, som erkebiskop Adalbert i Bremen sände
bit till Sverige, och påstås ban någon tid hafva
varit biskop i Sigtuna. Om honom känner man
dock nästan ingenting. Troligen var han den
munken Tadico i Ramsola, hvilken förordnades till
efterträdare åt Adalvard den Yngre. I sådan
händelse kom ban aldrfg bit till Sverige, utan
undandrog sig af vällust och veklighet resan lill den
barbariska norden, och brydde sig icke om
kallelsen till biskopsembetet.
Taglioni, .Ylari, dotter af premierdansören vid
operan i Stockholm Philippo Taglioni samt
dotterdotter af den utmärkte sångaren Karsten, föddes
d. 23 April 1809, och räknas med skäl bland de
flera Svenska fruntimmer, som i våra dagar
förvärfvat sig ett verldskunnigt namn inom
kon>ter-nas annaler. Sedan hennes fader en längre tid
vistats i Sverige, begaf ban sig till Tyskland, der
dottern, som emellertid blifvit uppfostrad i Paris,
debuterade under hans ledning d. 19 Juni 1822 på
Wiens theater uti baletten "En ung nymfs
upptagande i Terpsichores hof." Efter spektaklets slut
framkallade det enlusiastiska ropet den trettonåriga
debutanten åtta gånger pä scenen. Från Wien
begaf bon sig till Stuttgard, der bon snart tillvann
sig drottningens synnerliga bevågenhet, och ofta
tillbragte aftnarna på hofvet under samtal med sin
boga beskyddarinna. I Munchen mötte henne
derefter samma hyllning. Under sommaren 182?
uppträdde bon första gängen på stora operan i Paris.
Hon visade sig der i "Sicilianskan", "Vestalen", "Mars
och Venus", "Ferdinand Cortez", "Bajadererna" samt
"Carnavalen i Venedig." Sedermera uppträdde hon
i flera andra baletter, och skördade hvarje gång
det mest entusiastiska bifall. Omkring 1833
begaf bon sig till Berlin, och besökte sedan tid
efter annan Bordeaux, l.ondon, Dublin, Liverpool,
Manchester, Moskwa och Petersburg, öfverallt
bel-sad med högljudt jubel af hänryckte beundrare.
Sommaren år 1841 företog bon en utflygt till
Stockholm, der hon uti "[/Elcve de l Amour",
"Robert af Normandie", "Le lac des Fées" m. fl.
baletter, pä ett lysande sätt rättfärdigade sitt stora
rykte. Ehuru tvenne gånger gift, behåller denna
firade artist ännu det namn bon sjelf gjort
Europeiskt. Hon äktade först på 1830-talet en Fransk
grefve af gammal familj, med hvilken bon hade
en dotter. Frän detta äklenskap nödgades bon
dock slutligen söka skiljsmessa, i anseende dertill,
ott grefven genom sin spelsjuka ådragit benne
alltför betydliga utgifter. Ar 1842, under vistelsen
i Italien, ioträdde bon i nytt gifte med en uog
Rysk furste, blott 25 år gammal, och som skall
äga en betydlig förmögenhet. Är 1844
uppträdde hon flera gånger i Paris, men ämnade dä snart
afträda frän skådebanan och nedsätta sig på en af
benne inköpt villa vid Comersjön.
Taijarileu, Andrea», son af bruksförvaltaren
Simon Taijard, föddes 1650. Af en händelse kom
ban såsom student att en gång alldeles oberedd
predika i Lofö kyrka för enkedrottningen Hedvig
Eleonora. Pastorn hade hastigt insjuknat och
drottningen lät då fråga några studenter, som bade rest
dit från Upsala, om någon af dem ville hålla bön.
Taijarden gjorde ordentlig messa med predikan för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
