Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svecia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svenneby.
Sveno Kolason.
813
modar att det fått sitt namn af den, som anlagt
säteriet och kyrkan. Ordet kan äfven betyda
Svettats by, betecknande att de voro friborne män.
Adr. Mariestad.
Svenneby socken i Bohuslän är ett annex till
Q ville, och utgör sydvestra hörnet af detta
pastorat. Pà en jordvidd af 5,500 tunnl. äger det 23^.
bela hemman, och en folkmängd af 9tit personer.
Orten är skoglös och äger högst obetydlig
tillgäng på bränntorf. Mulbetet är otillräckligt och
boskapsskötseln till följe deraf föga betydlig. Pä
Tyfta utmark, vid gränsen mot Bottna socken,
finnes ett vackert ålderdomsminne, bestående af
stensättningar i tvenne hvarf efter hvarandra, och
deromkring vid pass 40 större och mindre
ättehögar, af hvilka ett par hafva aflàng skapnad och
tvenne andra äro rundade cirkelformer. I det s. k.
Jätteberget vid Svenneby, ßnner man några
ut-svarfningar, dem vattnet bär gjort i en urtid; men
bönderne i orten förklara denna ingalunda
ovanliga företeelse såsom vållad af en jätte, hvilken
Thor slungat emot klippväggen.
Svenneby, 3 3, mtl. frälse-säteri i Örtomla
socken i Östergöthland, var i fordna dagar konung
Carl Knutssons frälsegård. Joban III anslog,
efter sitt bröllop med Gunilla Bjelke, detla gods till
bennes morgongåfva. Det kom sedan till slägten
Gyllenstjerna. Egendomen är likväl ej betydlig,
har svagt bete och ingen skog, men något fiske.
Svenner af fiera slag hörde till de fordna
tidernas hofbållning. Kallat svennerne skulle hålla
dryckeskärlen snygga, kredensa dryckerna, och sjelfve
först smaka derpå, när de framburos.
Smäsven-nerne eller pagerne buro upp maten, nppvaktade
vid bordet, voro alltid tillstädes i Make!, eller
rummet utanför konungens kammare, och följde
efter honom, hvart ban gick. Kammarsvennerne
be-tjenade ej allenast konungen, då ban klädde af
och på sig, utan hade ock alla bans kläder i
ordning, för vinter och sommar, fälttåg och
högtidligheter, äfvensom till ombyte vid lekar och
kroppsöfningar, de skulle ock hos köpmännen uttaga hvad
nytt soin behöfdes och bålla skräddaren till sin
skyldighet. Dörrsvennerne vaktade ingången till
konungens egna rum och släppte ingen in, som ej
bade der alt göra; de skulle ock bålla konungens
drängar i aga.
Svencievnds moderförsamling med annexet Boo i
Nerike, Strengnäs stift, Skyllerstads härad och
Örebro kontrakt, 3£ mil från Örebro, ar elt
konsist. pastorat af 2 kl. Hos Forsell finnes blott
invånarnes antal specificeradt, och utgör för
Svennevad 1,955 personer; men hemmantal,
uppskattningsvärde och areal äro sammanräknade för bela
pastoratet samt för Regna, som ligger i
Östergöthland, och hvaraf blott en liten del är
belägen inom Örebro län. För dessa tre församlingar
är bemmanlalet här uppgifvit till 62^,
uppskattningsvärdet till 413,299 R:dr och arealen till
75,163 tunnl., hvaraf 8,800 äro sjöar eller kärr.
I stiftsmatrikeln uppgifves Svennevads och Boos
sammanlagda hemmantal till 59 En betydlig
skogstrakt ligger i denna socken och kallas efter
den Svenner,adsskogen. Kyrkan ar ganska vacker,
nybyggdes 1786 och kallades, efler då regerande
konungen, Gustaf HI:s kyrka. — Bergkalk finnes
pä åtskilliga ställen i socknen. Här ligga
llail-debo och Skogaholms jernbruk (se dessa ord), samt
bo säteri, hvilket i gamla handlingar kallas
Bo-holm, och består af säteriet Iboholm, 2 mtl.,
med några andra frälsegärdar, tillsammans 32 mtl.
Gryts jernbruk och Hjortqvarns masugn (se dessa
ord). Egendomens hela areal utgör nära 27,000
tunnl. Hemmanen antecknades i de gamla
jordeböckerna dels som frälse, dels som konungens arf
och eget. Fältherren Horn fick en del af dem
som donation. De kommo sedan till Flemingska,
och derefter till Hamiltonska slägterna. Den
nuvarande åbyggnaden är aolagd af fältmarskalken
baron Hamilton. Der äro orangeri, drifhus,
fruktträdgårdar, stor park, ett bibliothek af 3,000 band,
en samling af mer ån 150 taflor, de flesta af
Italienske och Flamändske mästare, m. m. —
Sven-ders borg (se detta ord) ligger här i socknen, som
bar flera andra ålderdomslemningar. En sådan är
den s. k. Jättestenen, en vid stora landsvägen
stående bög sten, upprest till minoe af någon
märklig händelse eller af landtdrolten Svenders hustru,
Glott ra, som bär skall vara begrafven. Jutpussen,
ett kärr icke långt derifrån, säges vara det
ställe, dit man kastat liken af de Danskar, som
stupat i en bär förefallen träffning. I Svennevads
socken finnas åtskilliga s. k. Hack-hemar (se detla
ord). Adr. Örebro.
Sveno Grotte, af den gamla Storeälten, föddes
i Östergöthland och blef 1436, då ban var
deka-ous och prost öfver Wermland, genom ordentligt
och lagligt val, som af påfven bekräftades, kallad
till biskop i Skara, lian beröinmes för mycken
omvårdnad om kyrkorna och klostren inom sitt
stift. Domkyrkan lät han ånyo måla och stiftade
der tvenne nya kapell, Kristi lekamens och S:t
Eriks, hvartill ban anslog rika räntor. Ar 1436
invigde ban S:t Laurentii beläte i Horns kyrka,
och 1441 underskref han, jemte andra riksens
råd, det förnyade förbundet i Lödöse emellan
Sverige och Norrige. Samma år lade ban under
de-kanatet i Skara, till ett beneficium ecclesiasticum,
fvra socknar, Ekeby, Yström, Ögelunda och Skärf.
Han säges för öfrigt hafva i allt varit en ärlig
och klok man, som ifrigt arbetade på
fäderneslandets allmänna välfärd. Som bao dock, onder
konung Kristoffers besvärliga regering och de
följande tidernas oroligbeter, fann sig föga kunna
nträtta, tog bao 1449 afsked från biskopsembetet,
och satte sig i ro på sina gods i Östergöthland,
ehuru bao äfven sedao några gånger, under sin
efterträdares frånvaro, finnes hafva befattat sig
med sitt fordna stifts angelägenheter.
Sveno Holsson, en Östgöt be, och, såsom oågra
förmeoa, eo farbroder eller broder till konung
Sverker den Gamle, anses hafva varit den andre
biskopen i Upsala och redan 1130 hafva blifvit
väld och invigd dertill. Han säges, genom sina råd
och sin myndighet, i väsendtlig mån hafva bidragit
dertill, att Sverker blef väld till konung och så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
