Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sund.
Bane Volkeaon.
785
46 lods vigt. I denna socken ligger det bekanta
Hoberyet (se delta ord).
Sund» socken, ett konsist, pastorat af 3 kl. i
Linköpings lan och stift, Ydre härad och kontrakt,
B j mil frän Linköping, hestår af 35^ hemman,
oppskattade till 147,450 R:dr, med en folkmängd
af 1,243 personer och en areal af 24,717 tunnl.,
hvaraf 2,020 äro sjöar orh kärr. Till de förra,
som äro aderton, höra Sundsjön, vid kyrkan, den
största af dem alla. Buklsjo-än, som flyter
genom socknen, har perlsnäckor. Jordmånen hestår
dels af svartmylla, dels af sand. Kyrkan liggeri
en behaglig däld, ar byggd 1794 och en af de
vackraste i orten. Altartaflan är af Hörberg.
Orgelverket har 18 stämmor. Tornet är försedt med
en prydlig balkong. I socknen ligga säterierna
Bulilsjo, som fordom betat BoolAsa och Buhleäsa,
består af 2 hemman och bar länge tillhört
Bååt-och Drake-familjerna; Ed, 1 hemman; Forsnäs,
1 hemman, med qvarn och såg; Graf hy 2 hemman
och Sundsö £ hemman. Flera ättehögar finnas
inom socknen. — Under Dackefejden uppretade d.
v. kyrkoherden Simon allmogen mot konungen,
hvarför ban sedan blef gripen och straffad. —
Adr. Ekesjö.
SumUliolm. Se: Esprreds socken.
Sundwjii socken, ett af annexen till Räfsunds
moderförsamling i Jemllands län, 3 mil från
Östersand, består af 15 y hemman, uppskattade till
29,170 R:dr, med en folkmängd af 784 personer.
Arealen är icke särskildt uppgifven för socknarna,
men utgör för bela pastoratet 588,522 tunnl.,
hvaraf 85,000 äro sjöar och kärr. De förra äro
omkring 20. Rnfsundssjön kallas Sundsjön i den
arm, soin går upp till Snndsjö kyrka. På
Hulphers tid var denna af träd med torn, och skall
vara en af de äldsta i landet. Schubert berättar
att bon skulle oinbyggas. Jordmånen är svag, men
åkerbruket skötes väl, så att man stundom kan
sälja spanmål. Dessutom idkar allmogen jagt,
fiske och allahanda handtverk, hvartill invånarne
ba mycken fallenhet. Äfven lägga de sig på
handel och flera af dem göra Stockholmsresor. Adr.
Östersund.
Sund»vnll, en sjö- och stapelstad i Medelpad och
Westernorrlands län, vid Selångeråns utlopp i
hafvet 41 J mil från Stockholm, är väl belägen
mellan böga berg, som skydda den mot vindarna.
Den anlades under Gustaf Adolfs tid och Gck af
bonom sina privilegier, men flyttades 1647 j mil
från sin förra plats till den nuvarande.
Privilegierna bekräftades 1676 och förbättrades vid 1765
års riksdag, då den fick tillåtelse att deltaga i
Hernösands stapelrätt, men har sedan fått sin egen.
Här var af ålder en köpstad eller en handelsplats,
hvilken förvandlades lill stad i afsigt att bär
anlägga ett gevärsfaktori, men som i det stället
anlades i Söderhamn. Staden är reguliert byggd
med breda och räta gator, men hvilka ännu 1794
icke voro stenlagda. Stadskyrkan är ganska
vacker; men blef ej fullbordad förr än 1753, en
följd af Ryssarnes härjningar, som d. 25 Maj
1721 träffade Sundsvall och ödelade den nästan
belt och hållet. Här var landshöfdingesätet för
Westernorrlands län från år 1762 till 1778, dà
det flyttades till Hernösand. — Hamnen är djup
och beqväm, £ mil från hafvet och anses för en
af de bästa i hela Norrland. Också utgöra handel
och sjöfart stadens hufvudsakligaste näringsfång,
och äro grunderna för dess tilltagande välstånd.
Är 1842 var, enligt landshöfdinge-embetets
berättelse, invånarnes antal 2,104, men hvilka i
stiftsmalrikeln för 1844, uppgifvas endast till
2,017. Olika formulärer måste således begagnas
för dessa uppgifters affallande. Enligt
kominerse-kollegii berättelse för 1846 funnos i staden 46
handlande med 36 betjenter, 92 bandtverksmäslare
med 59 gesäller och 55 lärlingar, samt 120
idkare med 7 betjenter af sådana näringar, som ej
kunna bestämdt hänföras till handel eller
handtverk och ej heller lyda nnder hallrätt. Stadens
fartyg, som användas till utrikes sjöfart, voro 29
med 3,039 lästers drägtigbet, och till inrikes
sjöfart 9 af 231 läster. Stadens hus och tomter
1839 voro 280 och stadsjorden 1,976 tunnl.,
alltsammans uppskattadt till 308,875 R:dr.
Lands-böfdinge-embetet säger i sin sista årsberättelse:
"Utrikes handel och sjöfart hafva varit i starkt
stigande och den årliga exporten är högst
betydlig, dels af jern, tillverkadt vid bruken inom
orten, men hufvudsakligast af trädvaror från
skogarne i Medelpad samt några socknar af Jemtland,
till hvilka artiklar i sednare ären äfven kommit
pottaska. Exporten sker till en del med stadens egna
fartyg, hvilkas antal årligen ökats och hvaraf 17 st.
om 1,359 lästers sammanräknad drägtighet blifvit
nnder sednaste 5 åren nybyggda, och i öfrigt med
andra städers samt utländska fartyg, derihlaud ett
större antal Norska årligen såsom fraktsökande
infinna sig i stadens säkra och beqväma bamn."
Staden baren helsobrunn, soin upptäcktes på
1730-talet, men lemnades obegagnad till 1769, då den
åter upptogs och iståndsattes, men lärer icke vara
särdeles anlitad. — Sundsvall, som bör till 4 kl.
städer, är ett reg. pastorat af 3 kl. under
Hernösands stift.
Sune 1’olkeson, en son till Folke Bengtsson af
Folkunga-ätten, hvilken var jarl hos konung
Sverker II Carlsson och stupade uti slaget vid
Gestil-ren 1210, röfvade med våld konung Sverkers
dotter, prinsessan Helena, ur Wreta kloster, der hon
var insatt såsom nunna och tog henne till sin
hustru. Denne Sune Folkesson blef sedan jarl bos
konung Erik X Knutsson. Om hans djerfva
klo-sterrof, som pä sin tid väckte ett ganska stort
uppseende, sjunger en gammal folkvisa:
Det var stor yinka i Sverige, Ocb bjeltarne de
voro vrede,
Allt sedan de herrar af Folkungaslägt bruto Wreta
klostermur neder.
Konung Sverker bodde i Sverige, lian var både
rik och bäld,
Så sköna ägde han döttrar två, De fagrast med
ögon man sög.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
