Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernborg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
730
Stola.
gtorbernus.
märkande värdigbetstecken, biskopsagorna i gamla
bandliogar ofta finnas kallade Slaf,i- och Slolsbo.
Stola, 1 mtl. säteri i Strö sockeu i Skaraborgs
län, ligger pä Kållandsö i Wettern. Det bar af
ålder tillhört en Tbore Pyring och sedan
Ekeblad-ska slägten, hvars stamfader, Anders Hansson, blef
gift med en Agneta Nilsdotter Ulf, som efter sin
fader ärft godset. Här är en vacker
karakters-byggning med flyglar, i hvars stentröskel
middags-linien är inhuggen efter Elfvii uträkning 1748.
Till ställets märkvärdigbeter hörde en, icke långt
ifrån gården, för sig sjelf stående åldrig ek,
kallad familj- eller grefve-eken, som redan ltiOS
förvarades med ett deröfver bygdt tak, och hvars
grenar understöddes af stolpar. Den utdog 1S08,
jemnt 200 år efter sedan man sålunda börjat
om-bägna den, och samma år som öfverste
kammarjunkaren, grefve Clas Ekeblad afled.
Stolbova, en by icke långt från Ladoga. Der
slöts d. 27 Febr. 1617 en för Sverige förmånlig
fred med Ryssland. Detta sistnämnda rike
afträdde till Svenskarne Kexholm med hela dess län,
Nöteborg med den delen af dess lan, som låg
mellan Ladogasjön och Finska viken, Ingermanland
med fästningarna Iwanogorod, Jama och Koporie,
samt alla anspråk på Lifland, och erlade dessutom
20,000 Rubel. Sverige deremot nedlade hertig
Carl Filips anspråk, erkände Michael Romanow
som Ryssarnes storfurste, och återlemnade de
eröfrade fästena Ladoga-Nowgorod, Stara-Russa,
Porcbow och Augdow. Freden afslöts på Svenska
sidan af Jakob De la Gardie, Arvid Wildman och
Ilenrik Horn. Ryssarne voro vana att anse De la
Gardie såsom den förnämste man i Sverige näst
konungen. Som äldre i rådet skulle likväl nu Horn
vid fredsunderhandlingarna egentligen taga plats
öfver De la Gardie; men denne vägrade sådant,
dels af stolthet, dels under föregifvande, att
genom en sådan nedsättning skulle bans anseende och
inflytande hos Ryssarne minskas, och freden
derigenom fördröjas. Henrik Horn gaf då efler af
vördnad för De la Gardies bragder, samt för att
ej genom enskilda tvister förspilla det allmänna
bästa, och freden blef således på ofvannämnda
villkor afslutad.
Stolkonung;. Denna benämning tillägges i
häfderna ofta de konungar, hvilka tillhörde
Ynglinga-ätten, samt Ivar Widfamnes och Sigurd Rings
ättlingar, hvilka såsom öfverkonungar sutto på
Upsalas gamla konungastol. Under Stenkilska ätten
och de följande regenterne, då hela det öfriga
riket sammansmält med det fordna Sveaväldet,
linnes denna benämning icke vidare brukad.
Stolpe, Kils, af gammal adlig att, omtalas
såsom väpnare redan år 1385.
Stolpe, Peder, en af bans ättlingar, var officer
på amiralen Scbeels flotta 1593, då Lascy dit—
sände några sändebud med bref från konung
Sigismund och från erkebiskopen, för att förmå
flottan att öfvergå på konungens sida. Då detta
misslyckades, sökte en.skeppskapten, Wilhelm de Wik,
att locka sina medbröder till affall, och i början
bade han någon framgång; men då Slolpe märkte
detta, bjöd ban bonom till gäst på sitt skepp,
och under dryckesglam afbände bonom åtskilliga
bref, med anledning hvaraf de Wik dagen
derefter dömdes till döden och blef på Åland ihjel-1
skjuten, hvarmed bela denna anläggning blef till
intet. Följande året skickades Stolpe med några
trupper till Estland, der Narva genast öppnade
sina portar för honom, hvarefter ban förordnades
till ståthållare derstädes. Reval och landet
deromkring vägrade dock att gifva sig under hertig
Carl, förebärande att de ingalunda kunde bryla sia
ed till konungen. Vid Kockenbusens belägring d.
12 Mars 1601 tillsatte Peder Stolpe lifvet. Hans
son,
Stolpe, Clement, som var assessor i Svea
hofrätt, och skref sig herre till Yttersjöholm,
introducerades 1625 pä Svenska riddarhuset.
Stoltz, Matthias*, född i Falun, d. 5 Jan. 1763,
magister 1 790, rektor i Helsingborg 1795,
ledamot af det Skandinaviska litteratur-sällskapet i
Köpenhamn 1800, kyrkoherde i Höj och
Kjeflin-ge 1804, extra ordinarie hofpredikant 1808 och
professor 1812; bar författat några Poemer samt
ett Äreminne öfver Riksföreståndaren Sten Slute den
Äldre och några tillfälligbetstal, i hvilka ban sökt
imitera Lehnberg. Han dog d. 12 Mars 1814.
Stoni. I katbolska tiden betydde Slotn detsamma
som boställe. Så äfven i Gustaf Wasas tid och
jemväl senare. Man säger ännu Soldatstom.
Prest-gården i Nedra Ulleruds socken kallas i 1625 års
jordbok för Ttlldelninysslom. I Kilos häradsrätts
dombok för d. 6 Aug. 1655 heter det: "Sedan
vittnade samtligen nämnden, att prestgården och
klockaregärden i Nedra Ulleruds socken hafva af
ålder och urminnes tid, förr än de blefvo köpta
af kronan under frälse, lydt till kyrkan
dersammastädes, den ena för Stom, den andra för
klockarebord."
Stomheuiiiian kallas vissa bemtnan, som tillhöra
prostgårdarna. De äro af samma slag som do
s. k. Mensalhemmanen, och utgöra en slags
ut-gårdar, som skötas jemte den egentliga
prestgården, antingen af presterne sjelfve eller af äboer.
(Se: Mensathemman.)
Stommen. Med detta namn finnas i
Westergötbland icke mindre än 4 säterier, det ena 1 j- mtl.
i Hofs socken, det andra ^ mtl. i Hellestads
socken, det tredje stommen Qvutium, I mtl. i
Qva-nums socken och det fjerde 1 mtl. i Säters
sorken, de två första i Elfsborgs län och de två
senare i Skaraborgs lan.
Stor- eller SVr-grufvau. Se: lleUeslads socken
i Östergöthland.
Stora orreilen kallar allmogen i de mot Norrige
gränsande provinserna Gyldenlöwsfejden, som
påstod bär ären 1675—1679. Denna ofred gjorde
epok i deras historia, och man begynte derifrån
en ny tideräkning.
StorberuuM eller StorbJUrn, en Westgötbe,
var den förste biskop i Skara, som dertill
förordnades af Romerske påfven. Ända dittills bade
konungarna förbehållit sig rättigheten att tillsaUa
biskopar på det sättet, att de gåfvo dem staf i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
