- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
700

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stjernborg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

700

Stjernhorg.

Stjernehult.

Ht jern borg, Olof1, före sitt adlande kallad Borg,
föddes d. 26 Mars 1629. Blef på 1670-talet
amiralitetskapten och 1677 major af amiralitetet.
Utnämndes 1683 till scboutbynacht och blef i
denna beställning adlad 1685. lian afled d. 7 Okt.
sistnämnda år i Carlskrona.

Ktjeriicraiitz • l"eder, son af landshokbållaren
Arvid Pedersson, föddes i Wermland 1630.
Kallade sig Roman, innan ban 167 V upphöjdes i
adligt stånd. Han har städse genom goda och
trogna tjenster gjort sig väl förtjent om sin
öfverhet och fäderneslandet, hvarföre han ock
befordrats från den ena tjensten till den andra och
var sist general-guvernements-kamererare uti
Ingermanland och Kexhnlms län. Han afled 1682.
Hans son i tredje giftet,

Stjerncrantz, Peter, född d. 4 Nov. 1681,
upphöjdes 1720 till friherre. Han var då
landshöfding öfver Nylands och Tavastehus län. Dog
d. 30 Apr. 1737.

Mtjerncrantz, Arvid Adriau, född d. 20 Maj
1755, volontär vid enkedrottningens regemente
1773, lifdraban! 1774 och död natten emellan d.
12 och 13 Mars 1785, bar gjort sig känd såsom
en lycklig vitter författare. Af bans arbeten äro
väl ganska få tryckta, utom de, som inUutit i
hvarjehanda ströskrifter, men de, som förvaras
bos älskare af vittra yrken, vårdas såsom en
beigedom af ypperligt värde, och igenkännas lätt
genom sin okonstlade art och sitt träffande snille.
Han skref ganska vackra vers, hvaruti ban
isynnerhet valde satiren. I våra dagblad var han en
af de auktorer, hvars penna aldrig misskändes,
alltid utmärkt genom de skönaste drag af frihet
och lätthet i uttrycken. S. räknade ej sina år
från Christi födelse, utan från kronobränneriernas
stiftelse. I sällskapet Par Bricol var S. en stor
parentator.

titjernerona, Oabriel, en son af slottsfogden
i Upsala Peter Welt, föddes d. 28 Sept. 1669.
Sedan ban vid akademien inhemtat grundliga
insigter i hvarjehanda lärda ämnen, anställdes ban
såsom auskultant i Svea hofrätt, der ban
tjenstgjorde till år 1694, då ban förordnades till
häradshöfding öfver Tjnst härad. Förflyttades 1696
till lika beställning öfver Sotbolms, Svartlösa och
Öknebo härader. Adlades 1699 och blef 1701
assessor i Svea hofrätt. Ar 1712 blef han
lagman, hvarefter ban 1714 utnämndes till förste
ombudsman, men sedan detta embete vid 1719
års regementsförändring blifvit indraget, blef ban
samma år förordnad till förste justitie-kansler,
och upphöjdes straxt derefter i friherrlig| stånd.
Skref sig dä friherre till Äkehof, herre till
Sjöberg och lilla Casby. Slutligen förordnades han
1723 att vara president i Svea hofrätt. Friherre
Stjerncrona utmärkte sig för mycken patriotism;
under de svåra krigsåren och då allmänna krediten
var förfallen, bar ban baft sin förmögenhet ospard
till rikets tjenst och dessutom vid hvarjehanda
tillfällen gjort staten ansenliga förskotler. Han
satt med i kommissionen öfver baron Görtz. Afled
d. 8 Sept. 1723. Hans broder,

Stjerncrona, l*eter, som skref sig lill Söderby
i Österhaninge, blef, efter idkade studier vid
Upsala akademi, 1711 auskultant i Svea hofrätt, och
tjenstgjorde 1716 såsom sekreterare på en
beskickning till Spanien. Han utnämndes 1719 till
kommissarie i kommerse-kollegium med assessors
titel och adlades samma år, hufvudsakligen
derföre, att ban gjort kronan ansenliga lån och
försträckningar. Död d. 20 Okt. 1726.

Stjerndal, l’aiil, förut kallad Wickman,
var först borgare och juvelerare i Stockholm,
sedan kongl, guldarbetare och öfverinspektör öfver
perlfiskerierna, då ban 1698 adlades. Ständernas
deputerade bade anställt bonom vid bankoverket
såsom kommissarie och värderingsman, då ban
säges hafva påfunnit en nyttig method vid
juvel-panterna, hvarigenom sedan bankoverket erhöll en
ansenlig årlig vinst.

Stjernebergs säteri i Släps socken i Halland,
tillhörde kronan, tilldess det 1654 inlöstes af Claud
Roquelle llegerstjerna, hvars måg, öfverste von
der Nolh, år 1683 deråt förskaffade säterifrihet.
Det köptes 1760 af agenten König, men efter
hvars död egendomen skingrades. Bexell säger
(1818), alt för 30 år sedan lydde derunder 31
hemman, men att sistnämnda år utgjorde åkern
endast 3 tunnl. och ängen 9. Stjerneherg torde
således för närvarande ha sin enda märkvärdighet
såsom förmodligen en bland de minsta egendomar

1 landet, hvilka bära den stolta titeln: säteri. Det
skall likväl ha en vacker ähyggnnd och en god
jordmån.

Stjernecreutz, Zacharias, en son af
postdirektören Lars Joban Kniberg, var häradshöfding i
Bohuslän, då ban 1775 adlades. Fick 1795
bof-rättsråds namn och lefde ännu 1807. Han bör
till de medborgare, hvilka det är efterverldens
pligt att tacksamt ihågkomma; han har nemligen
skänkt till Upsala akademi 15,666 R:dr 32 sk.
b:ko, hvilket kapitals räntor utdelas i åtta
stipendier till studenter, utan hänseende till nation. En
Stjernecreutzisk folkskola med 60 barn och en
presterlig lärare finnes i Bårby, Säfveds socken af
Götheborgs stift, med \ hemman till boställe och
125 R:dr Il:ko lön. Der infördes
vexelundervis-ningsmethoden först inom detta stift.

Stjerneliults säteri i Anderstorp socken i
Jönköpings län, hette förut Fiflaryd. Det består af

2 mtl., hvaraf ett ligger på östra och ett på
vestra sidan om Anderstorpsån. De benämnas
derföre: östra och vestra Stjernehult. Gårdarna ha
små ägor. För längre tid tillbaka innehades de
af en Stjerna, som gaf detsamma namnet
Stjernehult; sedermera af löjtnanterne Gyllenhöök och
Wallerman, och senast af öfverstlöjtnanten baron
Fr. U. Fleetwood, som afbände sig säteriet, dels
såsom gåfva till sin betjent Gisslander, för trogen
tjenst, och dels genom förpantning till bönder.
Östra Stjernehult äges för närvarande till hälften,
med qvarn och sågverk, af landskamreraren Job.
M. Seth. Det öfriga innehafves af bönder. En
åttondedel af ö. Stjernehult skänktes 1839 af
drängen P. Ekström till bostad åt komministern,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0698.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free