Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Springskatten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
670
Stef|ano stol, Sst.
Siegeborg.
Carlherg, och sistnämnda ar, ehnrn nära 80 ar
gammal, åtog han sig uppdraget, att, såsom
utomordentligt sändebud, afgå till Ryssland, för ott
beklaga sorgen öfver kejsar Alexanders död, och
bevista den nye kejsarens kröning. Återkommen
från denna hedrande beskickning framlefde den
grånade hjelten sina tin sista är i ro, ömsom på
sin egendom Elgbammar i Södermanland, ömsom i
hufvudstaden, alltid bedrad af sin konungs vänskap,
omgifven af allmän aktning och huslig lycka, samt
fröjdande sig öfver fäderneslandets återställda
välstånd, sedan ban under en 90-årig lefnad sett
detsamma undergå så mänga både glada och sorgliga
skiften. Han afled i Stockholm d. 7 Jan. 1837
och sä väl bela Svenska arméen, som konungen
sjelf, i egenskap af arméens högste befälhafvare,
betygade sin saknad öfver förlasten af denne
arméens Nestor, vår krigsäras patriark, genom
anläggandet af åtta dagars allmän sorg.
Steirnn» stol, Nit, i Husby socken i Oalarna,
är ett af naturen i berget bildadt säte, soin fått
sitt namn af den helige Stelfan, hvilken fordom
varit abbot i klostret bärslädes. (Se vidare:
Husby socken.)
KteiTens, Ha hm. född Tysk, fick 1640
general-bergsamts-fullinakt, först öfver Hedemora och
Gestriklands bergslager, men sedan 1644 lillika
öfver Upland, och sist assessors titel. Förestod
sysslan i .13 år och dog 1653. S. anses vara den
förste som i Sverige inrättade blåsbälgar af träd.
Berättelsen derom är sådan: Under Tyska kriget
hade S. begifvit sig till Sverige; under sin
sjuk-ligbel, efter skeppets strandning i skären vid
Norrköping, skall han gjort en liten trädpust, hvarom
Gustaf Adolf snart fick kunskap och kallade
honom till Stockholm, då han anmodades att utöfva
sin konst i stort, som han också gjorde i Fahlun,
och derföre fick 40 skepp-.d koppar. Blef
derefter öfver-bälgmästare och ålderman för smedeme
i riket, bergsfogde, bergmästare (Lc. Denna
revolution i båsbälgarna tyckte tjufvarne ej om,
emedan de ofta bortstulo lädret från de stora
lä-derbälgarna, vid hvilka man i fordna tider
brukade stalla hundar, soin derföre kallades bälgbundar.
Ntegelmry* eller Stäkeborg* slott, i Skellviks
socken i Östergütbland, på en holme i en vik af
Östersjön, 6 mil frän Linköping, bar mycken
historisk märkvärdighet. Tiden för dess första
anläggning är obekant, men det omnämnes redan i
början af 1300-talet. Konung Birger Magnusson
bade här sin bofbållning och dess son, Magnus,
försvarade det efter faderns brott och olycka med
mycken tapperhet emot Matts Kettilmundsson, tills
ban lät förmå sig att dagtinga mot villkor, som
pä ett skamligt sätt brötos. Fästet blef nu i
grund förstördt af segraren. Det är ovisst, huru
länge det sedan låg i ödesmål; men Magnus Smek
skänkte det år 1332 ät biskopen i Linköping, Carl
Bonde, som år 1338 på afvelsgården byggde det
första stenhuset. Det kom sedan tillbaka under
kronan och 1431 var en Italienare, vid namn
Johan Franco, kommendant derstädes. Engelbrecht
intog det 1434, då fogden Wale från Borganäs
i Dalarna flvklat dit, och anförtrodde det åt
biskop Knut Roson, och sedan åt riksmarsken Carl
Knutsson. Denne förtrodde det åt sin svåger, Nils
Stensson Natt och Dag, som afföll till Erik, så
att en belägring mot slottet måste företagas, men
hvilken drog långt ut på tiden och slutligen om
hösten upphäfdes. Efter Carl Knutssons död,
nödgades Sten Sture d. ä. intaga Stegeborg, som ban
lemnade åt Ivar Axelsson Tott, hvilken äfven
förrädiskt alTöll till Christian I. Under Gustaf
Wasas uppresning belägrades Stegeborg af Arvid
West-göthe, som afslog elt försök af Norrby att
undsätta borgen, hvilken genom dagtingan af
befälhafvaren derstädes, Berndt von Melen, d. 18 Dec.
1521, uppgafs åt Gustaf. Dennes svåger, grefve
Johan af Hoja, fick derefter slottet i förläning,
och sedan Holger Carlsson Gera. Gustaf 1 skall
ha uppbygdt det sista praktfulla slottet, hvartill
materialier hämtades till en del från de förstörda
klostren i Söderköping. Johan 111 föddes bär. Ar
1543 belägrade de upproriske Smålänningarne
Stegeborg, som då innehades af Svante Sture,
hvilken med förakt afslog deras tillbud af thronen ,
likasom deras anfall. — Då hertigarne år 1568
uppreste sig mot Erik XIV, intogs slottet af hertig Carl.
Ständerna anslogo det följande året åt drottning
Catharina Jagellonica jemte Linköpings stad och
kringliggande distrikt såsom lifgeding. Joban III
förbättrade slottet betydligt och gaf det 1571 åt
enkedrottning Catharina Stenbock, för att sålunda
öka hennes underhäll. Här lät prinsessan Anna,
Sigismunds syster, viga Sigrid Brabe med Johan
Gyllenstjerna. — Sigismund landsteg d. 28 Aug.
1598 vid Stegeborg, och bär föreföll d. 8 Sept.
en blodig drabbning emellan hans och hertigens
folk; men då konungen natten emellan d. 20 och
21 Sept. lemnat slottet, intogs det straxt
derefter af hertig Carl. — Den afsatte erkebiskopen
Angermannus hölls här år 1600 i fängsligt
förvar. — Hertig Joban fick år 1608 Stegeborg med
dess län till furstendöme i stället för Finland.
Efter honom öfverlemnades det åt pfaltzgrefven
Johan Casimir såsom bans gemål Catharinas
brudskatt. Vid pfaltzgrefvens död ärfdes det af bans
son, hertig Adolf Johan, som var född bar. Det
berättas att i Februari månad år 1671 här i
nejden ett berg störtat dels öfver vägen och dels i
sjön, hvarvid några hertigens hästar dött i
stallet och hans egen bäst stupat under bonom, dà
ban red ut att bese bergraset. År 1689 d. 24
Fehr. afled här hans gemål F.lsa Elisabeth Brahe,
och samma år d. 14 Okt. han sjelf. Så väl
Johan Casimir, som dess son, bidrogo mycket till
slottets förskönande och utvidgande. Efter bertig
Adolf Johans död stod det utan vård och förföll
alldeles; det indrogs till kronan vid reduktioneo.
Under konung Fredrik blef det af ständerna dömdt
att nedbrytas och teglet derifrån aflordes, dels till
slottsbyggnaden i Stockholm, dels till ett
kronomagasins uppbyggande i Norrköping, men gagnet
svarade icke mot mödan och omkostnaden.
Lemningar af det fordom så präktiga slottet finnas
ännu på den lilla ön; byggnaden bar varit dels af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
