Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salverpianus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Schönborgska huset.
SclWtnlehen.
487
ef dem äro: Historiska bref om Svenska
regeringssättet; ett memorial, hvarigenom han visade det
förderfliga i borgmästaren Sundblads förslag till
en ny instruktion för justitiekansleren, som
skulle göra denne till enväldig öfver bela domare- och
embelsmanna-korpsen, med ansvarighet endast
inför rikets ständer; ett poem kalladt: Menniskans
elände ock nöjen; Uttolkning af en saga, som rörer
medborgares tankefrihet; bevis att högsta magten i
ett fritt samhälle är laybund<n\ Bref fi än en
Landtman m. m., jemte en mängd tal och uppsatser i
vetenskaps- och vitterhets-akademierna, hvaraf han
var ledamot. Skänkte sitt bibliothek åt
Stockholms, Gefle och Hernösands gymnasier.
ScliOnborgskn huset i Stockholm tillhörde
ursprungligen grefve Jakob De la Gardie och
uthyrdes ofta åt fremmande ministrar, bland andra åt
Ryska sändebudet Panin, som der gaf 1755 en
lysande fest till Grande af, sedermera kejsar, Pauls
födelse, hvarom länge talades. Huset uppbrann
1759, vid Maria brand, och tomten köptes af
fabrikören Schönborg, som sedan inköpte hela
qvarteret, hvilket ban bebyggde med det nuvarande
buset. Det är det största i Stockholm, näst kongl,
slottet, och man bar beräknat, att flera menniskor
bo derinom, än i åtskilliga af Sveriges småstäder.
SchOnfelt, (àreger von, hette förut
Valan-der och var född i Magdeburg 1625, blef kassör
hos Johan Oxenstjerna, sä inspektor öfver hans
gods, kommissarie i kommerse-kollegium och
adlad 1665 af kejsar Leopold, samt naturaliserad i
Sverige år 1668. Blef assessor i
kommerse-kollegium och dog d. 7 Jan. 1676. Ätten utgick
med riddarbus-sekreleraren och hofjunkaren Carl
von 9., hvilken dog ogift vid 38 års ålder d. 1
Sept. 1784. I det lal A. G. Silfverstolpe böll vid
hans graf, då hans vapen krossades, berömmer
ban bonom för aktningsvärda egenskaper af
redlighet och orubblighet som domare, under den lid
af 13 år han var ledamot af borgrätten.
Riddarhuset har bonom att l8cka för ordnandet af flera
slägters genealogier och af en stor del nyare
vapenplåtars uppsättning i riddarhussalen.
SchOnfelt, Jlakob• född 1707 i Götheborg, der
fadern var embetsmälare. Det säges oin honom
hos Boije: "Ilan målade väl och med urskiljning
liflösa föremål och sinnebildliga ämnen i Westerås,
der ban 1744 var embetsmälare och ännu lefde
1766. I Kämnersrällens sessionsrum finnes en
tafla, som bar emblemen af Rättvisan till föremål,
med hans namnteckning J. Schön felt PinT.t, som
rättvisar ofvanstående omdöme."
SchOnherr, Carl Johan, föddes d. 10 Juni
1772 i Stockholm, der fadern, som inflyttat från
Sachsen, var sidenfabrikör. Då denne aflidit,
redan 1783, öfvertog sonen, vid endast 19 års
ålder, fabriken, som han fortsatte till 1812. Den
drift, verksamhet och skicklighet ban bärunder
utvecklade, ådrogo honom både regeringens och sina
medborgares uppmärksamhet, hvilken gaf sig
tillkänna af den förra medelst en förläning af
kommerseråds titel och af de senare genom bans val
till deputerad för societeten, och vid 1809 års riks-
dag till representant för Stockholms stad. Här
blef ban ledamot i besvärs- och ekonomi-utskottet
och hans åtgärder vid riksdagen förvärfvade
honom till den grad bans kommittenters bifall, alt
de, såsom vedermäle deraf, förärade honom en
gulddosa, nan hade likväl andra egenskaper än
den industriella verksamhetens, hvarmed han
kunde göra anspråk på en större uppmärksamhet och
gagna i högre mått. Det var pä den
vetenskapliga banan. Redan år 1806 började ban utgifva
sin Synonymia Insectorum, som år 1808
förskaffade bonom ett rum i vetenskaps-akademien. Dä
ban år 1812 nedlade sin fahriksrörelse och
flyttade till säteriet Sparresäter i Westergötbland, der
han alltsedan förblef boende, fick ban mera
ledig-bet att egna sig åt sin älsklingssysselsättning:
naturalhistorien, och bar i den utgifvit flera
skrifter, särdeles om maskarna, och afhandlingar i
landthushållningen, hvilka spridt bans namn kring
Europa och förvärfvat honom en plats i trenne
vetenskaps-akademier och fjorton lärda samfund.
Blef R. af N. O. och Kom. af W. O. Dog d. 28
Mars 1848. Hans förnämsta arbeten äro, utom
det ofvannämnda: Genera el Species Curculionidum ;
Försök till Landthushållning bokhålleri; Om
Mais-odling, o. s. v.
Schiinleben, Johan (Benedict, var född d.
30 Okt. 1613 i staden ßautzen i Ober-Lausitz,
der fadern var löjtnant i Österrikisk tjenst.
Efter Gustaf Adolfs seger vid Leipzig, då soldater
strömmade till bans bär från alla sidor, gick
äfven den 18-årige Schönleben i hans tjenst, såsom
ryttare, men befordrades samma år till officer,
hvarefter ban bevistade alla fälttågen under
30-åriga kriget, blef fången i slaget vid Nördlingen,
men åler frigifven, och hade vid Westfaliska
freden avancerat till major. Vid delta tillfälle
adlades han af kejsar Ferdinand III. Ar 1655 blef
ban adjutant bos Carl Gustaf och följande året
öfverste för ett nytt kavalleri-regemente. Kort
derefter utnämnd till öfverste för Laalandska
regementet , säg han större delen af detsamma stupa
vid sin sida i den olyckliga träffningen på Fyen,
och föll sjelf i Dansk fångenskap. Utvexlad
derifrån, blef han öfverste för grefvens af Solm
regemente, och ilå detta npplöstes, efter fredsslutet år
1660, erhöll S. afsked med pension som öfverste.
Är 1664 introducerades ban på riddarhuset såsom
Svensk adelsman. Carl XI ansåg sig emellertid
behöfva den erfarne krigarens arm, och kallade
honom år 1676 till vapen, såsom general-major
af kavalleriet. Då den venstra Svenska flygeln i
slaget vid Lund blifvit skingrad, var det S. som
samlade de spridda trupperna, ånyo ordnade dem,
fortsatte striden ända till nattens inbrott och
derigenom väsendtligt bidrog till bataljens lyckliga
utgång. I slaget vid Landskrona blef hans häst
skjuten och ban sjelf föll under dess tyngd, samt
blef liggande på marken, |inder det tvenne
bataljoner drabbade tillsammans öfver bonom. Illa
sårad, blef han tillfångatagen af Danskarne och förd
till Köperhamn, men, efter återställd hälsa, äfven
denna gång utvexlad. Efter freden förordnades han
Del. III. 62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
