Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salverpianus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
482
Sclman.
Schwartz.
Scliwan, Haas Niklas, född d. 12 Juni 1764,
blef, vid sin ankomst till Stockbolm 1781,
informator bos grosshandlaren Scbön, som snart erbjöd
honom en plats på kontoret och icke långt
derefter upptog honorn till kompanjon samt gjorde
bonom till sin måg. ilan förvärfvade innan kort
så mycket förtroende bos sina medborgare, att
ban fick flera municipala befattningar, blef
direktör i Ostindiska kompaniet, en af Stockholms
femtio äldste och ledamot af vetenskaps-akademien,
samt kallades 1809 till talman för borgarståndet,
en ovanlig utmärkelse för den, som första gängen
beträdde riksdagsmannabanan, och hvilken heder
för honom förnyades vid fyra efterföljande
riksdagar. Efter VVirséns död ansågs han för deu
ende af nog financiella insigter, att på något sätt
kunna fylla bans plats, hvarför ban 1828
inkallades i statsrådet, den förste ofrälse, som der tagit
plats. Det säges också, att han för sitt inträde
der gjort till ett bland vilkoren, att ban ej skulle
adlas, lian bibehöll likväl icke länge taburetten,
ty ban afled, efter att blott ett år ba innehaft
densamma, d. 1 Maj 1829; blef nordstjerne-riddare d.
8 Juni 1809, Kom. af W. 0., och vid kröningen
1818 kommendör med stora korset. S. var af ett
något sträft och frånstötande yttre, men af en fast
karakter och ett redligt tänkesätt. Hans
utväljande till talman 1809 härrörde troligen af hans
initierande i deras plan, som då voro de
styrande, och hvilka önskade utesluta bela Gustaf Adolfs
familj från tbronföljden. Ilan föreslog också
derföre, som ledamot i hemliga utskottet, att
tbron-följarevaiet skulle öfverlemnas åt konungen, med
vilkor, att ingen minderårig valdes, genom hvilket
förslag ban kom i strid med grefve Jakob De la
Gardie, cbef för det parti, som ville just
motsatsen. Vid 1812 års riksdag yrkade ban pä
rättigheten att |ega för konskriptionsskyldige ynglingar,
och var högligen emot det kongl, förslaget om
statsskuldens afskrifvande. Det säges om honom
af Crusenstolpe: "1 sitt yttre sträf och i sina
tänkesätt snarare böjd för makten än för fribeten
utan starka tyglar, var ban städse ett lefvande
bevis pä buru mycket hedern och den sanna
dugligheten äro böjda öfver en lumpen och
förgänglig popularitet. Schwan sökte den aldrig: ban
föraktade, för att ej säga rent af trotsade henne,
och det var derföre hon aldrig underlät, att i
ödmjuk ställning åtfölja alla bans fjät. Aristokrat,
hvarken genom börd eller sköldebref, var Schwan
det icke desto mindre mera än de flesta, som nu
för tiden så benämnas, i lynne, kraft, bestämdhet,
oböjligbet, ihärdighet."
Schwaiieiiwedel var, under Carl XI:s Skånska
fälttåg, ëb Dansk partigängare, som företog
många smärre ströftåg och vid flera tillfällen
förorsakade Svenska bären icke obetydlig skada genom
smärre trappers öfverraskande, transporters
borttagande, o. s. v. Var i sitt slag jemförlig med
den Svenske Hunimerbjelm.
Schwartz» Gustaf Magnus. Denne förtjente
vetenskapsman föddes 1783 i Helsingfors i
Finland, der fadern, af Tysk härkomst, var köpman.
Denne afled ander sonens 9:de år. Ynglingen
studerade i Åbo, der han ernade qvarstanna och
egna sig åt filosofiens studium, meu hvilken plan ban,
efter en äldre förtjent mans återkomst till
universitetet, öfvergaf, lade sig i stället på de
fysiska vetenskaperna och ingick 1801 i
bergskollegium samt 1805 i kontrollverket, der ban 1811
blef förste kontrollör och 1816 öfverdirektör
efter Geijer. Under tiden hade han bestridt
åtskilliga andra befattningar. Sålunda böll ban redan
under vintern 1802 —1803, turvis med Berzelius,
på riddarhuset de s. k. Tbainiska föreläsningarna
öfver experimental-kcmien; kallades 1803 lill Aho
att föreläsa kemi och mineralogi under Gadolins
rektorsår; flyttade 1805 till Rörstrands
porslinsbruk, alt biträda dess d. v. ägare, bans cbef vid
konlrollverkel, med åtskilliga förbättringar i
por-slinstillverkningen. Det var isynnerhet bär ban
började vinnlägga sig om teknologiens studium.
År 1809 utnämndes ban till professor i fysik och
teknologi vid vetenskaps-akademien med
boningsrum i dess hus. De föreläsningar ban, lill följd
af denna tjenstebefattning, höll, besöktes nästan
uteslutande af oförberedda personer, och måste
derföre göras mycket populära och underhållande
genom experimenter. De voro mera ett offentligt
tidsfördrif än nyttiga och borttogo bans tid utan
tillfredsställelse. Emellertid inrättade ban i
vetenskaps-akademiens bus på egen bekostnad ett
laboratorium, der ban beständigt, med biträde af
flera arbetare, anställde tekniska försök. Å
regeringens sida gjordes bonom anbud alt sjelf få
organisera och förestå ett teknologiskt institut,
men hvilket ban afböjde, emedan ban misströstade
om att kunna finna behörigen qvalificerade
praktiske medarbetare. Då likväl inrätiningen af ett
sådant besluts på statens bekostnad, emottog ban
direklörskapet vid detsamma, som på ständernas
begäran af regeringen erbjöds honom, jemte
uppdrag att föreslå planen för dess organisation,
hvilken gillades med en enda förändring, och
teknologiska institutet (se detta ord) öppnades 1826.
Han förestod detsamma till 1845, då ban på
begäran erhöll afsked derifrån. Är R. af N. O. och
ledamot af vetenskaps-, landtbruks- och
krigsve-tenskaps-akademierua saml flera in- och utländska
vetenskapliga och industriella samfund. — S. bar
tid efter annan företagit åtskilliga utländska resor,
stundom med något offentligt understöd, men de
flesta på egen bekostnad. Den första ägde rum
1816, då ban genomreste Tyskland, Frankrike och
England, åtföljd af sin första fru, en fröken Brand,
med hvilken ban gifte sig i Finland, och som
genom döden frånrycktes bonom 1817. I Hausmanns
Heise m Scandinavien säges att bon med ovanlig
talang och nit egnade sig alt biträda sin man i
alla bans göromål och att denne ansåg sin
sam-manlefnad med henne för den lyckligaste tiden af
sin lefnad. — Den följande resan anträddes äfven
till Frankrike, Tyskland och Eugland att taga
kunskap om dessa länders offentliga teknologiska
läroanstalter; en tredje till Ryssland att lära känna
åtskilliga der varande tillverkningar och industriella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
