Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salverpianus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
474
Schlyter.
Schuileden.
bete, som ban efter Collins död fortsatt, har
isynnerhet gjort honom känd och värderad såsom en
af fäderneslandets utmärktaste theoretici i
lagfa-renheten. Ar 1835 erhöll han professors titel
och förordnades att förestå en profession i
laghistorien vid Upsala universitet; men som vid detta
embete icke fanns någon lön, emottog ban år
1837 kallelse att förestå professionen i allmänna
lagfarenheten i Lund, hvartill han följande året
utnämndes. Denna profession har ban 1844 utbytt
mot den ban nu innehar i laghistorien. Han är
ledamot af vitterhets-, historie- och
antiqvitetsakademien samt af det Köpenhamnska
Oldskrifl-sel-skabet; bar af Svenska akademien fått det pris
Carl Johan stiftat för förtjenster om litteraturen
och språket. Är sedan 1844 arbetande ledamot
af lagberedningen. Har, utom lagsamlingarna,
utgifvit : Anmärkningar angående det fordna
förhållandet mellan Domare och Nämnd; Om Laghistoriens
studium och dess förhållande till rättsvetenskapens
öfriga delar; Juridiska a/handlingar ra. m. — Hans
moder, som ännu 1845 lefde vid 92 års ålder, är
i sina två äktenskap moder för 9 barn, hvarifrån
härstamma 56 barnbarn och 48 barnbarnsbarn,
tillsammans 113 descendenter.
Schlyter var i början af 170G-talet borgmästare
i Helsingborg; men vid Danskarnes infall i Skåne
trodde ban, att de skulle bli herrar i landet och
visade för tidigt sina verkliga tänkesätt, gick dem
till banda med alla möjliga råd, upplysningar och
handräckningar, hvarför han också, efter slaget
vid Helsingborg, måste göra dem sällskap till
deras land. Här tycks ban likväl ha blifvit väl
upptagen och bans son steg till kontre-amiral i Dansk
tjenst.
Schmedeman, Johan, hette, före sitt
upphöjande i adligt stånd, Schmedman och var född
1653 i Wiborg, der fadern var borgmästare.
Ingick 1673 i kansli-arkivet, der ban blef aktuarie,
i hvilken beställning ban adlades 1686. Hade
bevistat de stora fältslagen samt reträtten från
Rönneberga bögar under Carl XI:s krig. Blef sedan
referendarie-sekreterare, öfver-postdirektör,
kansliråd och stats-sekreterare vid inrikes expeditionen.
Dog i Stockholm 1713. Ilar utgifvit samlingar
af kongl, förordningar rörande exekutionsverket,
rörande postverket, o. s. v., Carl XI:s personalier;
bans gemåls lefverne; två andliga visor och i
handskrift efterlemnat: En samling af allt det, som
tjenar till Hans ff. M. Kon. Carl Xl.s Historia, sä
eljest som enkannerligen hans bedrifter. — Ätten
utgick med kammarskrifvaren i kammar-kollegium
Johan von S., som aQed 74 är gammal d. 19
Mars 1782.
Schmidefelt, Jochim, bette förut Schmidt,
en gammal krigsman, hvilken gjort hela 30-åriga
kriget och, efter dess slut, 1C49 adlades som
öfverstlöjtnant under ofvanstående namn. Ätten
utgick med bans sonsons sonson, kaptenen Gustaf
Ulrik S., som dog ogift d. 13 April 1788.
Schmidt, Henrik Joachim, var född d. 26
Febr. 1654 i Güstrow i Mecklenburg, der fadern
var hertigens geheimeråd och lifmedikus; blef med.
doktor i Angers; kom till Stockholm 1682, der
ban blef ledamot af collegium medicorum och
adlades 1692, då ban bibehöll sitt namn och fordna
vapen, emedan han förut var Tysk adelsman. Dog
i Stockholm 1632. Ätten utgick med bans
yngste son, August, hvilken blef vice korporal vid
lifdrabanterne, men dömdes från tjensten 1755, och
dog ogift 1767 vid 57 års ålder.
Schmidt, Johan Fredrik, är ett af de
många bevisen, buru lätt adelskap fordom förvärfvades.
Han vär född Tysk, hade varit informator för
baronerne, sedan grefvarne och kongl, råden Hans
och Axel Wachtmeister, och i Matrikeln säges
uttryckligen att de "medelst deras förböner skaffade
bonom denna hedren och värdigheten." De
skaffade bonom äfven arrende af ett kronans gods,
som ban berömmes hafva "med ansenlig cultur
förbättrat." Adlades 1695. Ätten är utgången.
Schmidt, Carl Christian, justitieråd 1846 och
R. af N. O. samt Carl XIII:s orden, född i
Jönköping 1792, har, såsom hofrättsråd i Skånska
hofrätten, utgifvit Juridiskt Archif, 15 årgångar.
Schmidt, Johan, äfven Faber, som endast
är den Latinska öfversättningen af namnet (smed),
var den som först anlade ett boktryckeri i
Stockholm. Denna uppgift är hämtad från den gamla
beskrifningen: Det i flor stående Stockholm, men
torde icke vara fullt tillförlitlig, emedan en Johan
Snäll redan 14 år förut, eller 1481, anlagt ett
sådant. (Se: Boktryckeri.)
Schmidt, Johan Lars af, föddes d. 26 Nov.
1771 i Stockholm, der fadern var rådman; blef
1790 fänrik vid örlogsflottan, sedan vid Finska
gardet, bataljonschef vid Stockholms läns
landtvärn 1808, förste major vid andra gardet,
landshöfding i Westerbotten 1817, adlad 1815; och
uppböjd i friherrlig! stånd 1841, R. af S. O. och
Kom. af N. O. Död d. 31 Jan. 1842.
Schuiiedeberg, Johan, var född i Stockholm
på 1640-talet. Fadern var majoren vid Uplands
regemente Peder Staffansson Schmidt, som stupade
vid stormningen på Köpenhamn 1658. Sonen
reste till Frankrike, ingick der 1662 som
muskete-rare vid gardet, blef sedan ryttare vid
fältmarskalken Schombergs regemente, men 1665 fänrik
vid hans Tyska regemente och två år senare
befordrad till löjtnant; tog afsked 1668 och begaf
sig till Brcbmen, der ban blef löjtnant vid grefve
Dohnas regemente; 1669 kapten vid Kronobergs
regemente; utmärkte sig så vid Danskarnes
stormning på Malmö d. 22 Juni 1677, att ban
befordrades till general-adjutant; efter krigets slut
kommendant på Wisby slott, sedan på Elfsborg, så på
Marstrand, blef öfverstlöjtnant och öfverste samt
adlad 1681, då ban förändrade sitt namn till
Schmiedeberg. Tog afsked 1700, och dog d. 7 Nor.
1706.
Schuiieden, Erasmus von, född Tysk, blef
sekreterare hos Jakob Casimir De la Gardie,
sedan oberhauptman öfver bans gods och 1661
assessor i Dorpts hofrätt, i hvilken beställning han
adlades 1667. Ätten är utgången.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
