Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runamo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
428
näutekainuiaren.
IIK lif.
mängd olika persedlar, olika i olika orter (se:
Exlraordinarie tanta). En annan sak är den ränta
som erlägges å lånade penningar. Den är
bestämd till högst sex för hundrade. Är räntan
högre kallas den Tör ocker och sådant straffas med
förlust af bela räntan och ^ af kapitalet som
tillfaller de fattiga. Räntan får vidare blott
räknas på kapitalet, men icke tagas ränta på ränta.
Detta får dock icke så förstås som skulle det vara
förbjudet att lägga upplupen ränta till kapitalet.
Ett sådant förfarande är nemligen detsamma som
att låntagaren borgar såsom ny skuld den ränta
han är skyldig att betala fordringsägaren. För
att räntan skall gälla måste den vara utsatt pä
skuldebrefvet; i annat fall, d. ä. vid räntefria lån,
kan ingen ränteberäkuing äga rum förr än efter
det skulden förfallit. Om nemligen låntagaren
försummar sin skyldighet att på utsatt tid eller
efter laga uppsägning betala sin skuld, kan ränta
visserligen fordras äfven på sådana lån.
RSntekaminaren, kongl., är den afdelning
af statskontoret, dit statens inkomster
omedelbarligen ingå. Vid densamma äro anställde 2 kongl,
räntmästare, 1 bokhållare och 1 kammarskrifvare.
HKnte|ieraedlar kallas de olika slag af varor,
som enligt gammal skattläggning utgå af jorden
såsom grundskatt eller ränta till kronan. Dessa
skatter bestodo fordom af lefveranser in natura utaf
hemmanens produkter och hafva derföre kommit
att utgöras utaf en mängd olika artiklar.
Derigenom blifver uppbördsverket i hög grad
inveck-ladt; frågan är väckt om dess förenkling genom
naturpræstationens förvandling i penningar, men
detta är ännu icke afgjordt. Svårigheterna äro
ganska stora dels för de många slag af
räntepersedlar som finnas, dels för den invecklade
beräkning af deras värde i penningar, som måsle
åtfölja en sådan förvandling, dels ock för de
stridiga intressen, som fästa sig vid denna fråga.
En stor del af dessa räntor äro nemligen indelade
till embetsmän och inrättningar, hvilkas inkomster
bero pä huru de vid en sådan förvandling
värderas. Räntepersedlame lösas äfven nu understundom
med penningar, men efter markegång, dervid hvarje
persedel måste beräknas. Huru mångfaldiga de
äro synes bäst, då man börer att t. ex. den s. k.
landlogsgärden, som utgör en del af
hemmantals-räntan, utgick i början på det sätt att för 16
bönder — ty de skattdragande sammansättes i
rotar af 16 i hvar och en — betalades 24 t:r
spannmål, 4 lisp:d smör, 24 lisp:d kött, 2 lisp:d humla,
1 oxe, 4 får, 8 lass hö o. s. v.
■tätan« ett af annexen till Bergs moderförsamling
i Jemtland, 8 mil S. från Östersund, består af 9 £
hemman, uppskattade till 14,960 R.dr, med en
folkmängd af 558 personer. Arealen (se Berg.)
Kyrkan, af träd, ligger vid Ljunga-elfven. Sjön
Ratan, som gifvit socknen sitt namn, har fordom
lemnat perlor. Som en sällsamhet funno fiskare
der på 1770-talet en lax, hvilken de ansågo som
ett vidunder och förde den till prestgården.
Undret förklarades likväl deraf, att Matforssen i Tuna
i Medelpad blifvit npprensad 1767, så alt laxen
genom den kunnat inkomma i sjön. Adr.
Östersund.
■tätta betydde på gamla Svenskan anvisa,
adressera. Det heter i Södermanlandslagen: Vilt Men
man, gäster är rätter till, hvarte giva eller saliä.
(Vill den som gästen är anvisttill, som bör lemna
herberge, hvarken gifva eller sälja.)
HUttegångsliKrold kallades Erik Göransson
Tegel då ban vid rättegången i Linköping 1600
uppträdde för att på hertigens vägnar uppläsa
klago-punkterna mot de fängslade och tilltalade herrarne
Banér, Bjelke, Sparre m. fl.
nättika (Rapbanus sativus) planteras vårtiden af
frö som läggas med 10 tums mellanrum och en
half tum djupt, helst på fet sandblandad jordman.
Vinter-rätlikor äro svarta och sommar-rättikor
hvita. De skadas ofta af loppmasken medan
plantorna äro unga.
■tättvik med Böda kapell, ett konsist pastorat af
1 kl. i Nedra Siljans fögderi af Stora Kopparbergs
län och Westerås stift, 5^- mil från Fahlun,
består, med annexet Böda, af 68^- hemman enl.
Forsell,. men enl. Stiftsmatrikeln 68 uppskattade till
462,525 R:dr. Hela pastoratets areal är 292,388
tunnl., hvaraf 32,000 äro sjöar och kärr.
Folkmängden i hela pastoratet är 7,439 personer,
hvaraf 5,868 bo inom Rättvik. Kyrkan är ganska
gammal, byggd af sten och utmärkt vackert
belägen pä ett näs i Siljan. Här var det som
allmogen 1520 församlades på kyrkovallen och af
Gustaf Eriksson Wase hörde den första
berättelsen om Chrislian Tyranns grymbeter. Bönderne
vågade likväl icke ännu företaga någon resning
att afskudda sig bans ok, hvarföre Gustaf begaf
sig till Mora. En lika betänksamhet visade de
när Daljunkaren, 7 år senare, sökte förleda dera
till affall från konung Gustaf. De trodde ej
bans dikter, ntan försäkrade, att de ville blifva
sin konung trogne. Häröfver förskräcktes
bedragaren och skyndade bort. 1 denna socken är en
finmark, der lind, ask och lönn funnits växande
högre i norr, än på åtskilliga längre ned liggande
trakter. I socknen ligga Dadrans bruk, [ekholms
masugn, Mårtensbergs koppargrufva, Osmundsberget
(se dessa ord.) Adr. Gagnef.
niittviks kontrakt i Stora Kopparbergs län och
Westerås stift, består af 3 pastorat: Rättvik,
Orsa och Ore.
II ii ii r, Henjamln Magnus, en af de gamle
Carolinerne, kornett vid Smålands kavalleri, blef
fången med regementet efter slaget vid Pultava
och förd till Tobolsk, der ban gifte sig. Hans i
detta äktenskap födde son afled likväl 1716. Han
sjelf hemkom ur fångenskapen 1722, tog då
afsked med löjtnants titel och dog 1743 vid 71 års
ålder.
nitär, Leonard Fredrik, kammarjunkare och
R. af N. O., född på Thomestorp i Kisa socken
af Östergöthland d. 18 Sept. 1786. Blef student
i Upsala 1802, tog kansli-examen 1805 och ingick
1808 i riksarkivet. Har under de senare åren gjort
sig känd såsom en verksam riksdagsman, en ifrig
motståndare af alla förändringar i gamla former
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
