Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rosenlindt.
Hosens|iarre.
379
och det Preussiska felttåget." 1 adelsbrefvet
föreskrefs att ban skulle kalla sig Rosenklov, men
fa vilket namn ban lärer funnit mindre lämpligt, så
att ban utbytte det mot Rosenlev.
Rosenlindt, Johan, bette förut Roselin, var
translator i Ryska språket vid guvernementet i
Narva och sedan kongl, translator, då han 1650
adlades; skickades med en kommission till Moskwa
och sedan som envoyé till Polen, der ban mördades
af Kossackerne.
Rosenlunds säteri. Se: Mörarp» socken.
Rosenmarck, Olof och Johan, tvenne
bröder, adlades 1672 isynnerhet för deras faders
förtjenster. DeDne var superintendenten i Götheborg,
doktor Erik lirunnius (se detta ord). Ätten är
redan utgången.
Rosenmttller, Adrian, bette förut MUIIer,
och adlades 1662 såsom Rysk translator och det
Ingermanländska (enl. Lagus Lifländska)
ridderskapets sekreterare. Hans son, Christer Adrian
R., var assessor i Åbo hofrätt och häradshöfding
i Kopurie län. Ilan dog bjeltedöden, då ban år
1700 anförde allmogen i länet mot Ryssarne.
Rosenqvist. Med detta namn ha på riddarhuset
funnits tvenne adeliga ätter. Den äldstas
stamfader var Sven Andersson, hvilken 1548 af Guslaf I
fick frälserätt för sina gods, dem ban ärft efter
sin farbroder Jöns Tysk. Hans sonson
introducerades 1627, men som ban dog utan söner,
utslocknade ätten med bonom. En annan Mils
Rosenqvist till Äkershult bade emellertid 1625
blifvit adlad och 1629 introducerad. Denna ätt
fortlefver ännu. En afkomling af densamma, kaptenen
Rosenqvist af Åkershult, utmärkte sig vid
(lera riksdagar såsom en af riddarbusets flitigaste
talare, men lemnade Sverige 1840. Hans son har
i Stockholm omkring år 1844 inrättat ett
bryggeri efter Bäjersk method, det första af detta
slag i Sverige, och som drifves med mycken
framgång.
Rosensabel, Rrik, stadsmajor i Götheborg,
stiftade 1649 en adelig ätt, som 1656 utgick
med bonom sjelf.
Roseuschantz, Mynthe, bette förut
JOrans-■oii, dä ban 1652 adlades som öfverstlöjtnant
vid elt regemente Tyska knektar, med hvilka ban
bivistat Lifländska och Tyska fälttågen. Blef
sedan öfverste för ett regemente i Ingermanland och
sist kommendant i Landskrona, der ban dog 1662.
Rosenschuiidt, Jtins, bette förut Schmidt,
och skref sig, dä ban som landssekreterare i
Finland är 1640 adlades, till Drucksbolm och
Spar-backa; blef sedan underlandshöfding i Åbo län.
Ätten härstammar frän Skottland och är redan
utgången. lians brorssöner, JOns och Hills,
adlades äfven sedermera, men ingendera tog
introduktion.
RosenschUtz, Johan Henrik, son af
borgmästaren i Götbeborg och direktören vid
Ostindiska kompaniet Jakob Schutz. Denne man är ett af
de bedröfliga bevisen pä olyckan att äga
penningar utaD förstånd och karaktersstadga. Han var
född d. 30 Aug. år 1763 och adlades såsom gosse
1772 i anledning af en föregående kongl,
resolution för hans fader. Före 21 års ålder lyckades det
att fä bonom förklarad myndig och följden blef, att
vid 40 års ålder hade ban förslösat sin ganska
betydliga förmögenhet och tillbragte återstående delen
af sin lefnad i fattigdom och bekymmer. Pä
tjenste-mannabanan bann ban till titel af major vid
adelsfanan. Dog d. 7 Sept. 1828 utan söner, dä bans
adliga ätt utgick med honom.
RosenschUld , A ils Rudolph Munck af, (se
detta ord) är född d. 8 Jan. 1815 i Qvistofta,
der hans fader, professor David Munck af
Rosen-scböld, var kyrkoherde. Blef student 1831 och
nppträdde på riddarhuset vid 1840—41 års
riksdagar, derhän tillhörde det liberala partiet. I
samma anda uppträdde ban äfven vid de tvenne följande
riksdagarna. Han har utgifvit ett större antal
skrifter och afhandlingar, dels införda i tidningar
och tidskrifter, dels särskildt utgifna, såsom:
Nyttan af städers anläggande i Skåne; Följder ne för
Danmark ifall kriget med Tyskland förnyas; m. m.
Hans kusin,
RosenschUld, Peter Samuel Munck af,
adjunkt i fysiken vid Lunds universitet, är född i
Lund d. 29 Nov. 1804. Fadern var lagmannen Joban
M. af R. Blef student d. 16 Juni 1815, magister d.
23 Juni 1826, docent i kemi 1829 och adjnnkt i
fysik d. 9 Febr. 1832. Företog 1846 en
vetenskaplig resa i Tyskland, bivistade riksdagen 1847
—1848 såsom hufvudman för sin slägt.
Föreslagen 1839 i 2:a rummet till professionen i fysik.
Förestått mathem. professionen år 1S34—35, 1844
— 45. Har utgifvit: Försök alt reducera
/riclions-electricitets-iihenomener till bestämda lagar IS37,
disputationer, afhandlingar införda i
vetenskapsakademiens handlingar, m. m.
RosenskiUld, Peder, bette förut Kriksson,
var son af bandianden i Hudiksvall, Erik
Micbels-son, var först "Kopparköpman" i stora
kopparberget, ingick sedan som sekreterare i kammar-kansliet
och skickades 1635 som legations-sekreterare till
flera utrikes bof, deribland till konung Carl I i
England, hvilken gaf bonom ett adelsbref. Delta
erkändes likväl icke af Svenska adeln förr än ban
1639 erhöll ett Svenskt. Ilan var då, som det
kallades, president i Götheborg, hvarifrån ban tog
afsked 1650. Dog 1656. Ätten utgick med
sonsonen, kaptenen Pehr H., som lärer dött 1712.
Rosensparre, Rirger, bette förut Raaz,
hvilket namn ban antagit efter modern, ty fadern,
som var rådman och borgmästare i Halmstad, bette
Albrekt Börjesson. Hirger blef 1691
sekreterare vid Skånska general-guvernementet, sedan
häradshöfding, assessor i Götha bofrält, lagman,
först i Hedemora lagsaga, så i Malmöhus läns,
derefter på Gottland och sist i Skåne och
Blekinge, hvarifrån ban 1732 fick afsked med
landshöfdings titel. Adlades 1698. Ätten utgick med
sonen Carl R., som dog ogift d. 1 Apr. 1755.
Rosensparre var namnet på en gammal Dansk
adelig slägt, om hvilken i vår historia berättas
följande vackra drag: i träffningen på Skillingebed
1612, då Danskarne voro bragta i oordni.ig, ka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
