Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Puke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
290
Regementerna.
Hegera.
fälel sjelft underhåller den egentliga musik-korpsen.
Artilleriet består af 3 värfvade regementer: Svea
artilleri, med 74 officerare, 48 under-officerere,
37 spel, 17 civile tjenstemän, 856 man effektive
och 119 vakante samt 252 hästar, hvaraf 6 äro
befälets egna, och 48 kanoner, är förlagdt i
Stockholm, på Waxholmen, Dalarön, i Gefle och
Wisby, har mötesplats på Ladugårdsgärdet och kostar
244,202 R:dr. Götha artilleri, med 74 officerare,
47 under-officerare, 37 spel och 16 civile
tjenstemän, har 900 man effektive, 75 vakante samt
238 hästar, hvaraf 6 äro befälets egua, och 48
kanoner, är förlagdt i Götheborg, på Carlsborg
och Carlsten, har sin mötesplats pä Dösebacka
slätt och kostar 237,185 R:dr. Wendes artilleri,
med 51 officerare, 33 under-officerare, 27 spel
och 14 civile tjenstemän, består af 724 man
effektive med 26 vakante och 235 hästar, hvaraf
5 äro befälets egna, samt 32 kanoner, är förlagdt
i Christianstad och Landskrona, har sin
mötesplats på Näsby fält och kostar 183,874 Rdr. En
i Stockholm stationerad fyrverkarekorps af 25
man, kostar 5,390 R:dr. Hela artilleriets styrka
består således af 199 officerare, 128
under-offi-cerare, 99 spel och 47 civile tjenstemän, bar
2,480 man effektive och 220 vakante, 725
hästar, hvaraf 17 befälets egna, 128 kanoner och
koslar 670,651 R:dr. Hvarje man af den
effektiva styrkan kostar således 2i0 R:dr. Till den
stående arméen har i Herr kapten Sljernsvärds
tabell blifvit räknad äfven Telegraf-korpsen och Nya
orilinarie roterings-manskapet. Den förra, som år
1845 bestod af en telegraf-major, en linie-cbef,
7 stations-chefer, 2 korporaler och 39
telegrafister för de frän Stockholm gående linierna, under
det tjenstgöringen vid Gölbehorgs-linierna
bestrid-des af från (lollan kominenderadt under-befäl och
manskap med 2 telegrafister, kostade 13,440 R:dr.
Den nya roleringen, som utgöres af all till ord.
rotering skyldig, men förut ej dertill indeld
opri-vilegierad jord, hvarföre rolefribets-afgift erlägges,
är således ingen effektiv styrka, utan består af
295 vakante inom Westerås, Linköpings,
Nyköpings, Wenersborg», Örebro, Carlslads,
Gefleborgs och Bohus-län. Reserv-trupperna beslå af:
Lif-bevärings-regementet med 30 officerare, 18
un-der-officerare och 5 civile tjenstemän; manskapet,
bevärings-skyldige inoin Stockholms siad och län,
5,234 man, med Ladugårdsgärdet till mötesplats,
kostade 33,685 R:dr. Hallands infanteri-bataljon,
med 7 officerare, 4 under-oflicerare och I civil
tjensteman, består af de bevärings-skyldige i Halland,
som 1845 beräknades till 2,627 man. Kostnaden
derföre steg till 10,639 R:dr. Det allmänna
be-värings-manskapels styrka var 85,280 man, för
hvilket exercis-kostnaden steg till 151,898 R:dr.
Extra roterings-manskapet var 2,206 man inom 17
Inn, hvaribland de Norrländske, ulom Gefleborgs,
Fahlu, Blekinge och Gottlands ej äro inberäknade.
I det sistnämnda är hvar man från och med 18 till
och med 60 år skyldig att exercera inom infanteri-,
jägare-, pikförare- och artilleri-korpsema, dock
utan att kunna beordras till tjenstgöring utom ön.
Hela Gottlands national-beväring bestod år 1845 af
76 officerare, 75 noder-officerare, 7 civile
tjenstemän och 9,294 man korporaler och soldater. Deo
kostade 35,230 R:dr. Hela reservtruppernas styrka
var 95,347 man. Till arméen hörer äfven
Gene-ratitetet, 9 personer, ined en aflönings-stat af 50,053
R:dr, Generat-staben, hvars personal utgör ett
obestämdt anlal, kostade 4,600 R:dr, hvarmed de till
tjenstgöring hos general-befälhafvarne och
kavalleri-inspektören kommenderade officerares aflöning
bestriddes; Topografiska korpsen, 11 officerare,
kostade 14,976 R:dr; artilleri-staben, hvars
personalantal äfven är obestämdt, kostade 3,080 R:dr
och Ingeniör-korpsen, bestående af 27 officerare,
10 onder-officerare och 1 I civile tjenstemän,
kostade 24,437 R:dr. Arméens reserv-befäl,
tillsammans 410 officerare, bar till silt underhåll elt
årligt anslag af 10,000 R:dr, hvaraf
expectans-löner utbetalas till åtskilliga. Hela arméens
personal, med hästars underhåll, kostar således 4,909,592
R:dr. Öfriga utgifter för landtförsvaret äro:
departements-chefen med dess expedition 31,987 R.dr;
krigs-hofrälten 10,135; krigs-kollegium 67,333;
kommendant-staten 9,485; krigs-akademien pà
Carlberg 38,695; artilleri-läroverket pä Marieberg
15,233; garnisons-sjukhuset i Slockbolin 31,320;
iiiqvarterings-kostnader 3,263; materielen 4’29,724;
allmänna iudragnings-staten 17,598;
pensions-inrättningarna 402,914; invalid-inrätlningen på
Ulriksdal 16,933; diverse anslag 153,887 R.dr.
Tillfälliga ulgifler eller s. k. extra anslag, som
vid 1845 års riksdag beviljades, voro: till
topografiska korpsens arbeten 12,000; komplettering
af persedlar för nya fält-artilleriet 8,000;
anskaffning af nva infanteri-gevär 80,000; tillverkning
af nya pistoler 5,333; äldre infanteri-gevärs
förändring tör slagkruts antändning 20,000;
slag-kruls-hufvars tillverkning I 1,000; bestyckningarna
af Waxholms och Carlslens lastningar 40,000;
befästnings-arbetena vid Carlsborg, Carlslen och
Carlskrona samt i Stockholms skärgård tillsammans
135,000 R:dr. Ilela kostnaden rör landtförsvaret
stiger sålnnda till 6,449,421 R:dr, hvilken summa
erhållit några tillökningar, genom den förhöjning i
riks-slatcn och den nya siats-reglering, som skedde
vid 1848 års riksdag. Till ovanstående komma
likväl bästvakans-afeirter vid de ar>utna
kavalleri-regementema 133,500, al’ rotebållarne för de vid
Skånska infanteri - regemenlerna för statsverkets
räkning vakanta numror 13,860 saint af nya
ordinarie rotebällare i rotefrihets-afgift 27,000 R.dr,
summa: 174,369 R:dr, men hvilka direkte ingå i
statsverkets inkomster.
Regera är en lygamle träldom, ett
gammalt ordspråk, som visar hvilket rikligt begrepp
inan redan hos våra rörfader gjorde sig om den
så mycket afundade och likväl i sig sjelf så föga
afundsvärda högsta platsen i samhället. I en
gammal samling af Svenska ordspråk, utgifven 1665,
berättas, atl Tigranes, Armeniernes konung, när
man bar Tram till honom det kongl, diademet,
yttrat: "Mera ädla än lyckliga prydnad! Den som
verkligen förstod, med huru många mödor och fa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
