Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Puke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Herteliua.
Regenten ter na.
287
1630 vid 75 års ålder och jemte sin frn här
begrafven. Deras bilder ses i naturlig storlek i
vackert upphöjdt arbete, bans i full rustning, hennes
i lifrock. 1 socknen ligga Öhneslads och Segerstads
säterier. -Vid Brödraballa äro 2:ne stenar,
förmodligen runstenar, uppresta till minne af 2
bönder, om hvilka i barndomen blifvit spådt, att de
skulle mörda hvarandra, en spådom, som äfven
gått i fullbordan, då de, som länge varit åtskiljde,
oförmodadt råkades utan att känna hvarandra, och
en strid uppkom mellan dem, hvari båda stupade.
Här i socknen mördade West bo bönder år 1618
deras bäradssknfvare pä häradstinget, hvarföre
Gustaf Adolf den Store sjelf uppträdde som deras
åklagare, sägande, att ban ej ville bära Sveriges
krona, om sådana brott fingo begås ostratfade.
Adr. Qvarsebo.
Reftelius, Jolittn ]Martin, född i Tible i
Upland 1740, der fadern var kyrkoherde, blef med.
doktor 1772, fattig-läkare i Stockholm,
sekreterare i collegium medicum och läkare först vid
koppympnings-huset och sedan vid tullstaten i
Stockholm, dog d. 28 Dec. 179!) af slag. Var
ej blott en skicklig läkare utan äfven
vitterhetsidkare, ledamot af vetenskaps- och
vitterhets-sällskapet i Götheborg. Har utgifvit Hiografiei öfver’
aflidne lakare och åtskilliga verser.
■terveNjü, en socken tillhörande Svenljunga
moderförsamling i Elfsborgs län, 3j mil från Borås,
består af 9 J förrn, mantal, uppskattade till 38,470
R:dr, med en folkmängd af 440 personer.
Arealen är 4,744 tunnl., hvaraf 504 äro sjöar och
kärr. Kvrkan var af hög och okänd ålder, byggd
af sten, men trång och mörk, hvarföre hon 1847
ombyggdes. I socknen ligsa Refvesjöholms,
Kalri-nebergs och Axrl/oiss säterier. Det sistnämnda
tros bäfva tillhört Axel Oxenstjerna. Här skall i
fordna tider ha stått ett fältslag mellan
Svenskar oeh Danskar, hvilka sistnämnde blifvit slagne
och drifne i en liten bäck, der många drunknat,
hvaraf den fått namnet Danabäcken. Traditionen
berättar om ett annat fältslag, som drottning
Christina skall ba åskådat, men hvarom historien
ingenting vet. En annan drottning, Bengård, har
äfven, enligt sägen, här anfört en här mot
Danskarne, och, då hon red öfver Axelforss bro,
tappat sin sko, hvarom en visa ännu sjunges i
orten. (Se vidare Redstaied.) Adr. Svenljunga.
Refvinge, annex till Silfåkra moderförsamling,
2j mil från Lund, består af 6J förrn, beinman,
uppskattade till 39,290 R:dr, med en folkmängd
af 345 menniskor. Arealen är 3,911 tunn)., hvaraf
592 äro sjöar och kärr. Åkerjorden ar sandig
men vidsträckt, ängsmarken god och inom socknen
finnes mycken torfjord. Adr. Lund.
Regal» pastorat kallas sådana preslgäll,
hvilkas pastorer tillsättas af konungen, som vid
utnämningen måste hålla sig inom förslaget, endast
vid de få ställen, der församlingen äger jus
præ-sentandi. Oaktadt konungen således icke behöfver
utnämna någon af de föreslagne sökanderne till
sysslan, måste likväl desse aflägga sina prof i ve-
derbörlig ordning, och underkastas församlingens
omröstning.
Regalla lise! är benämningen på vissa, kronan
förbehållna rättigheter och inkomster, dels under
krig, dels under fred. Hit böra icke blott de af
ständerna för statens behof, anslagna bergverk,
strömmar, sjöar och fisken, eller ränlor deraf,
utan särskildt dana-arf (se detta ord), jus
detrac-tus, eller en viss afgift till kronan, för arf, som
tillfaller utländsk man efter någon i Sverige
afliden, och som utföres ur riket, hvilken rätt likväl
är, genom öfverenskommelse med åskilliga
fremmande magter för deras undersåtare afskalfad,
emot reciprocitet för Svenske män;
justitie-sta-tens 1 procent af dödas qvarlåtenskap (se:
Sterb-husa/gift); utflyltningsafgift, då någon med sin
egendom flyttar ur riket (se: Utflyttningar). Sak/alt
eller Caduquer (se det sistnämnda ordet) och gods.
hvartill ingen ägare finns; egendom, förverkad
genom missgerningar; Sakoren (se detta ord),
Konfiskationer af gods och effekter, förverkade genom
vissa författningars öfverträdelse, t. ex. genom
lurendrejeri och tullförsnillning, genom oloQig
bränvinsbränning o. s. v.; fynd och öfvergifvet gods
(se: Fynd Del. I, sid. 529). Dessa inkomster,
med undantag af sterbbusafgiften och sakören, äro
likväl ganska obetydliga, och statens rätt dertill
efterskänkes ofta. Sä t. ex. uppgåfvos vid 1848
års riksdag tvenne dana-arf, som borde tillfalla
staten, men hvarå anspråk gjordes af personer,
som dertill ansågos äga moralisk rätt, eller
hvartill kommunen, der de yppats, trodde sig kunna
åberopa åtminstone ett giltigt behof, hvilka skäl
också af ständerne godkändes.
Regalier, Vanligen förstår man med detta ord
de insignier de kongl, personerna bära vid sin
kröning, eller då de eljest äro iklädda sin
högtidliga skrud, såsom tecken af sin värdighet, och
de majestätsrättigheter, hvilka dermed äro
förknippade. Konungens regalier äro för närvarande:
kronan, spiran, manteln, svärdet, äpplet och
nyckeln, hvilka vid kröningen af erkebiskopen
öfverlemnas åt honom, med en bön för hvarje serskild,
syftande på de magtens attributioner de föreställa.
Konungen lemnar åter ifrån sig svärdet och
nyckeln, hvilka bäras af andra personer,
bibehållande endast, utom kronan och manteln, spiran i
högra handen och äpplet i den venstra. Vid Carl
IX:s kröning voro regalierna ökade med ringen,
sigillet och karekantet, ett smycke, som i en
guldkedja bars kring halsen. Drottningens regalier äro
kronan, spiran, manteln och äpplet. Alla prinsar
och furstliga personer bära ej annat än en krona
och en mörkblå mantel. Blott vid kröningar
bäras alla dessa regalier; dä konungen eljest visar
sig i sin skrud, något som endast sker vid
riksdagars öppnande och slutande, bär ban blott
kronan, spiran och manteln. Drottningar och
prinsessor äro vanligen aldrig iklädda den
ifrågavarande skruden oftare än vid kröningar.
Regeinenterna, de Svenska, äro för närvarande
26 infanteri, 8 kavalleri och 3 artilleri-regem.
med en fyrverkarekorps, hvilka utgöra den stående
Del. Ill, 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
