- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
162

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

162

Palmskittld.

Palmstedt.

gammal, till Upsala att studera, och promoverades
der 1685 till magister med deo utmärkelse, att
han, tre dagar efter promotionen, föreslogs och
utDämndes till filosolie adjunkt. Fick ett kongl,
stipendium att företaga en utländsk reso,
hvarifrån han återkom till jnlen 1692, och utnämndes
1695 till Börje pastorat, samt följande året till
professor i Österländska språken, åt hvilkas
studium ban isynnerhet egnat sig, och hvari ban
undervisat många, som bans lätta method och klara
framställningssätt förmådde draga till den eljest
temligen tröga kunskapsgrenen. Blef sedan theol.
professor, med Waxala prebende. Är 1705, då
den sista theologie doktorspromotionen ägde rum,
der batten erhölls, icke af kongl, nåd ntan till
följd af genomgångna lärdomsprof och aflagda
spe-cimina, var P. en af de promoverade. Dog d. 14
Maj 1727. Har utgifvit: Historiola linguat Sanctæ;
Historiola linguæ Gracce; Grammaticæ llebrææ
Compendium; m. m.

Palmskittld, Krik, son till häradsskrifvaren
Laurentius F.rici och född på Selaön i Södermanland d.
7 Okt. 1608, kom 1627 till akademien och blef
två är senare kanslist i riksarkivet, der ban 1644
utnämndes till aktuarie, och hvarest ban
qvarstannade till sin död, ebnm en assessorsplats i Åbo
hofrätt tillbjöds bonom. Hans stora förtjenster om
arkivets ordnande belönades med adelskap, då ban
antog namnet Patmskiöld. Han bade vid 8
riksdagar uppdrag att emottaga allmogens besvär,
författa och till regeringen ingifva dem. Från 1654
till 1667 bade ban äfven om händer förvaltningen
af räntkammaren eller kongl, kansli-kassan. Afled
år 1684. Har utgifvit en skrift: Inventarium
Stj-racidis, eller hvart och ett Språks och Làrepuncters
richtige sammanfogelse, såsom thessförutan uthi
Sy-rachs llusbok här och thär finnes försliödde. Hans
son,

palmskittld, Klia*, född i Stockholm d. 18
Juli 1667, blef 1693 sin faders efterträdare
såsom aktuarie i riksarkivet och 1702 dess
sekreterare, i hvilken befattning ban afled d. 7 April
1719, då ätten utgick med honom. Ilan bar gjort
sitt namn frejdadt genom sina ryktbara Samlingar,
ursprungligen ämnade att komplettera Dahlbergs
Suecia. Han bar för del mesta med egen band
ren-skrifvit detta vidlyftiga arbete, hvilket inköptes af
Upsala bibliothek, der det förvaras såsom en skalf.

Palmstedt. En Ebeling Henrik v. Schilling, berre
till Ivangorod, född i Lifland 1660 och död nära
Stockholm d. 3 Mars 1709, skall, såsom
öfver-auditör och assessor i Åbo hofrätt, hafva blifvit
adlad år 1706, men icke tagit introduktion.

Palmstedt, Krik, professor och kongl,
arkitekt, född i Stockholm 1742. Studerade der
byggnadskonsten och blef vice stadsarkitekt. Företog
åren 1778, 79 och 80 en resa genom Danmark,
Tyskland och Italien, uppehöll sig öfver 4
månader i Paris och nära ett år i Rom, samt
genomreste derefter flere delar af Italien. Återkommen
till fäderneslandet, utförde han både i
hufvudstaden och annorstädes, efter egna planer, flere
stora byggnadsföretag, t. ex. Riddarholmsbron, norra

afdelningen af nya bron, mellan Gustaf Adolfs torg
och Helgeandsholmen, obelisken på Slottsbacken,
ordnade platsen kring konung Gnstaf III:s bildstod,
uppförde börsbyggnaden, tullhuset vid Skeppsbron,
Bondeska palatset, Hildebrandska boset, prins
Gustafs nuvarande palats vid Gnstaf Adolfs torg, f. d.
Palmstedtska buset vid Vesterlånggatan, m. fl. Gaf
ritning till orgeln i Storkyrkan och utförde flera
förändringar i cboret derstädes, o. s. v. Han
byggde theatern i Gripsholms slott, kyrkan vid
Söderfors bruk, uppgjorde plan till ändringen af
altaret och det inre af cboret i Carlstads domkyrka,
och utförde flere andra byggnader uti åtskilliga
landsorter. Ansågs både af konung Gustaf III,
som mycket använde bonom, och af andra
sakkunniga personer, för en af de skickligaste
arkitekter på sin tid. Uti en 1775 utgifven, i
Stockholm tryckt, Beskrifning öfver åtskilliga på ßere
slätten verkställda inrättningar titi veds besparing ock
flere förmåners vinnande rn. rn.t åtföljd af 12 i
koppartryck utförda ritningar, har ban meddelat
upplysningar och föreskrifter, som ännu i vår tid
finna efterföljd. Han idkade tillika tonkonsten, och
var i 27 år organist nti Riddarholmskyrkan.
Ledamot af akademien för de fria konsterna och
några år fore sin död akademiens skattmästare,
ledamot af musikaliska akademien. Han dog i
Stockholm i Juni månad 1803. Hans son,
Palmstedt, Carl, född i Stockholm d. 9 Joni
1785, började belt ung, under informators
bandledning, sina studier vid universitetet i Upsala,
genomgick derefter en öfningsknrs uti Tyska Lyceum
i Stockholm, afreste sedan till Berlin samt
stannade vid universitetet i Greifswald, der ban
tillbragte något öfver tvenne är. Men kort före
faderns död återkallad till fäderneslandet, afbrötos
genom detta dödsfall bans studier, och ban
föranleddes att under en tid af några ir öfverlemna sig
ål merkantila sysselsättningar. Författade
ålskil-liga afhandlingar i landthushållningen, af hvilka en
del finnas Iryckla i landtbruksakademiens annaler.
Flyttade 1815 till Stockholm, och började året
derpå ett allvarligt studium af fysiska
vetenskaperna, isynnerhet kemien, hvaruti ban, efter en
förberedande lärokurs hos framl. professorn m. m.
doktor N. G. Sefslröm, bade den lyckan att fä
begagna den oförgätlige friherre Berzelii
undervisning och att uti bans laboratorium arbeta i nära
8 års tid. Under denna tid öfversatte P. på
Tyska språket flere af frih. Berzelii och andre
ve-tenskapsidkares afhandlingar i kemi och fysik. År
1824 utkom i Dresden frih. Berzelii Lärobok i
Kemien, 2 del., som af P. blifvit öfversatt på Tysk*.
I egenskap af delägare i Gripsholms
tekniskt-ke-miska fabriker, emottog P. redan 1820 styrelsen
öfver dessa fabrikers så väl tekniska som
ekonomiska angelägenheter, anlade der en
blyhviltsfa-brik, efler Thénards och Roards method, och
förbättrade i öfrigt denna på sin tid välbekanta
fa-hriksinrättning. År 1822 arbetande ledamot i
vetenskapsklassen af landtbruksakademien. Företog
från 1819 till 1823, nastan hvarje sommar,
vetenskapliga resor i Sverige, de flesta uti frih. Ber-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free