Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstjerna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Palmrer.
Palmenberg.
159
e» lärd man, som otgifvit flera skrifter, t. ex.
Sptculum Hornum; Synopsis historia Jesu;
Compendium Ibeologiae, m. m. Genom sin dotterson blef P.
stamfader for Cederhjelmska ätten.
Palmær, Henrik Bernhard, son af prosten
och kyrkoherden i Hjortbed, Isak Magnus P.,
föddes i Ostergölbland d. 21 Ang. ISO I , blef
studerande i Upsala 1819 och filosofie magister 1830.
Samma år blef ban medicine kandidat och 1632
tillförordnad kemie och farm. adjunkt vid
Carolinska institutet, hvilken tjenst ban bestridde till år
1835, dä han flyttade till Linköping, der han
anlade ett boktryckeri. Innehade äfven någon tid
en lärareplats vid landtbruksskolan i Sjögestad.
Valdes till fullmäktig för Linköpings stad vid
riksdagen 1847 — 1848. Har utgifvit: F-n liten
Lustresa, skildrad i bref till W. v. B.; Bref från
Stockholm under riksdagen 184-7—48, samt
dessutom författat en mängd uppsatser i Aftonbladet,
Östgötba Korrespondenten och andra tidningar.
Palmberg, Johan, pbys. lektor i Strengnäs
1674, och 1688 kyrkoherde i Tburinge samt prost.
Dog här 1691. Var väl hemma i botaniken,
anlade i Strengnäs en botanisk trädgård och utgaf
den första bandbok i Svenska (|oran, kallad Serta
Florea Svecana, eller Svensk örtekrans, med i träd
sknrna figurer, hvilken blef Linnés första ledning
till örtkunskapen.
Palmberg, Carn Johan, domprost i Upsala,
förste theol. professor och doktor, var född d. 10
Aug. 1713 i Strengnäs, der fadern var borgare.
I anseende till föräldrarnas meddellöshet kunde ban
först 1737 komma till Upsala, der ban blef
magister 1749, såsom primus vid promotionen. Ilan
qvarstannade vid lärosätet nnder bela sin lifstid, och
förestod der åtskilliga lärarebefattningar, men bans
befordriogar gingo trögt likasom bans studier. De
gingo dock, likasom dessa, säkert. Först vid 60
års ålder eller 1773 blef ban extra ordinarie
professor. Han hade två år förut blifvit prestvigd
och fått den akademiska doktorsgraden i
theolo-gien. Sjelfva värdigheten tilldelades honom vid
kronprinsen Gnstaf Adolfs födelse. Blef sedan theol.
professor med Börje till prebende och 1803
domprost och förste theol. professor. Han var då en
90 års man, som icke länge kunde förmodas
in-nehafva sitt embete, hvilket ej heller blef fallet,
emedan ban afled d. 28 Okt. 1804; men likasom
ban öfverskridit den vanliga menniskoålderns gräns,
så öfvergick ban de vanliga menniskokrafternas, ty
ban tjenstgjorde ännu vid denna höga ålder,
presiderade i December 1803 för en disputation,
predikade ander sitt sista lefnadsår femton gånger,
dels i domkyrkan, dels i landsförsamlingen, och 5
dagar före sin död förrättade han en jordfästning
på kyrkogården. Har utgifvit: Oe Antiquilalum
Scientia i 5 delar och Theologia Jobi.
Palmblad, Wilhelm Fredrik, son af
krigskommissarien Carl Fredrik P., född i Ostergölbland
d. 16 Dec. 1788, blef student i Upsala 1806,
akade-niieboktrvrkare 1810, magister 1815, docens 1822,
professor i Grekiska språket 1835, R. af N. O. Har
utgifvit Svensk Litteraturtidning och utgifver ännu
Biografiskt lexikon, i hvilka båda ban författat en
mängd artiklar. För öfrigt utgifvit Sophokles’
sorgespel; Ayschylos dito; Falestina, en geografisk,
archeologisk och historisk beskrifning; Handbok i
äldre och nyare Geografien; Lärobok i nyare
historien, Norriges Statistik; Den Argusiska dynastien;
Om stillheten af Mniislerstyrelse, m. m. Författat
en mängd uppsatser i Poetisk Calender,
Phosphoros, Hermes, Scandia, Mimer, Brockhans
Konversations-Lexikon, Leipz. Allg. Zeitung m. m., och
senast utgifvit tidningen Tiden, som började i
Stockholm i September 1847 och numera
fortsät-tes i Upsala.
Palmcrantz, IMagnua, hette förut Bechlne
eller liechies, och var född på Öland d. 31
Okt. 1653, ingick 1683 i Svea hofrätt, der ban
sysselsatte sig med att ordna alla kongl,
förordningar, bref och reskripter, bofrättens egna
utslag och andra domstolars samt lärde mäns
yttranden och meningar i juridiska frågor, hvilka konde
anses som prejudikaler. Detta nyttiga arbete
belönades med hof-auditörs-tjensten, hvarpå sedan
följde assessors-embete i kongl, borgrälten och
adelskap 1692. Blef äfven sekreterare i
lagkommissionen. Dog d. 10 Juni 1703.
Palmcreutz, Peter, bette förut Malmberg,
och var född i Malma socken 1668, blef
kamrerare i riks-amiralen Stenbocks sterbbus, sedermera
öfver-krigskommis5arie och
general-krigskommissa-rie. Då Danskarne år 1712 öfverraskade de
Svenske transportskeppen vid Jasmund, räddade ban
krigskassan, som ban förde till Tönningen. Efter
kapitulationen i sistnämnda stad, fick ban oppdrag
att sammanträda med de Danske kommissarierne,
att öfverlägga om kapitulationens verkställighet.
Adlades 1719, fick afsked med krigsråds titel
1728 och dog d. 28 Juli 1738.
Palmcrona, Carl Gu»<nf von, var
borgmästare i Ystad och en verksam riksdagsman vid
riksdagarne från 1738 till och med 1751. Hette
Boberg, men adlades sistnämnda år, då ban
kallade sig Palmcrona. Han lät icke introducera
sig på riddarhuset, och enda följden för bonom
af adelskapet blef, att ban måste lemna sin
borg-mästaretjenst och följaktligen sitt
riksdagsmannakall. Först 1762 blef ban lagman i Upland. Bytte
sig till ett hofrättsråds-embete i Svea hofrätt, men
afled samma dag detta byte beviljades d. 31 Jan.
1771 ,
Palnienberg, Jiiséih von, bette förut
Bie-•emvinrkel och var född i Riga, der ban,
efter fulländade stodier och utrikes resor, blef
stadens arkivarie och sekreterare; skickades, jemte
åldermannen och några bland de äldsta af båda
gillena, i några af stadens angelägenheter till Carl
XI, bos hvilken ban sä väl förrättade sitt uppdrag,
att ban, ehuru frånvarande, utnämndes till rådman,
qvarterherre och Prcefectus Portorii. Men det var
icke blott sina kommittenters välvilja ban
förvärfvade, atan äfven konongens, hvilken upphöjde
bonom i adligt stånd, då ban antog namnet
Palmenberg, och nyttjade honom i åtskilliga värf. Är
1697 blef ban vice president i Dorpts hofrätt, o«b
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
