Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odlingslån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Otter.
Otter.
139
kongsladogård, tillika med eo serskildt djurgård,
ifrån bela ön. Muren har år 1653 blifvit uppförd
af Carl X för att instänga hjortarne, och är 3
alnar bred och 5 alnar bög. Ottenby lund, J mil
ling, belägen inom muren, är skön och väl
vårdad samt består af ek, asp och björk. Ottenby
gård uppbrändes af Danskarne 1563.
Otter» Casten, var född i Brehmen 1589 och
blef i Sverige stamfader för den Otterska slägten.
Han kom, förmodligen belt ang, till Sverige,
emedan hertig Carl säges hafva skänkt honom några
lägenheter i Nerike. Antingen måste ej hertig ntan
konung Carl hafva skänkt honom delta — emedan
Carl blef konung 1604 — eller är födelseåret orätt
uppgifvit. Ilan tjente sedan dess enkedrottning
Christina, såsom faktor för den kopparhandel hon
idkade, och efter hennes död prins Carl Filip,
tilldess denne afled 1622. Han arrenderade na
kronans ränta af Södermanland och Nerike, anlade
ett faktori i Örebro, byggde ett borrbus, 2
stång-jernshamrar och en sågqvarn, samt fick flera
donationer. Dog 1657. Hade med sina båda
hu-stmr haft 20 barn. Det är anmärkt att den
första hustrun, född Danckvardt, hade haft 28
syskon. Hans son,
Otter, Salomon, <1. ii., född i senare giftet
d. 11 Okt. 1647, var en i kammeral- och
aini-ralitcts-ärender skicklig och erfaren man,
hvilken också ofta anlitades i sådana. Ingick 1667 i
kammar-kollegium och två år senare i
stals-kon-toret, blef 1689 kamrer vid amiralitetet och
ledamot i en kommission, hvilken skulle föreslå
instruktioner och reglementen för verket. Detla
arbete föll hufvudsakligen på O., och behagade så
Carl XI, all författaren belönades nied adelsskap,
öfver-kommissarie-embetet vid amiralitetet och en
gratifikation af 3,000 daler s. m. Han fick sedan
befallning att uppgöra liqvidation emellan kronan
och Gripenstjerna, och verkställde den på tio
månader; blef kammarråd, och sedan krigsråd. Man
anmärker, att då ban 1712 svor eden såsom
kammarråd, skedde detta d. 30 Febr., "ett datum, som
aldrig skrefs förr sedan Cbristus föddes." Var en
tid vice landshöfding i Blekinge, och blef 1719
verklig landshöfding derstädes samt friherre. Tog
afsked 1729 och dog d. 23 Nov. 1732. Ilan
säger sjelf, att ännu vid 70 års ålder bade ban
aldrig haft någon enskild Iräta, för hvilken ban
varit stämd till någoo rätt eller dit låtit stämma
någon annan. lians son,
Otter, Samuel von, <1. y., född i Carlskrona
d. 1 Maj 1693, ingick vid 21 års ålder i
kanslikollegium, blef känd af baron Görtz och anställd
fid upphandlings-kommissionen. Är 1723 föredrog
han bondeståndets allmänna och enskildta besvär,
blef legations-sekreterare i llaag och 1731
rid-darbus-sekreterare. Inkallades i
vetenskaps-akademien 1740 och bidrog väsentligt att öka dess
fond derigenom, att ban förmådde sina
medarfvin-g*r att på denna akademie öfverflytta en gåfva,
tom bans svärfader gjort, "till lön för någon
skicklig man, som i Stockholm skalle gagna ungdomen
med offentliga föreläsningar." Detta var grunden
till de s. k. Tbamiska föreläsningarna. Dog d. 14
Okt. 1745, endast 52 år gammal.
Otter, Gustaf von, född d. 1 Maj 1775, blef,
endast sju år gammal, inskrifven som fänrik vid
Björneborgs regemente och var, då 1808 års krig
utbröt, sekund-major vid Adlercrentzka
regementet. Anställdes som adjutant bos sin öfverste, när
denne blef Finska härens general-adjutant. Deltog
i de flesta krigsföretag nämnda år, dubbades på
valplatsen vid Revolax den 27 April till R. af S.
O., och blef illa sårad vid Orawais. Vid
revolu-tionen d. 13 Mars 1809 var han en af de sja,
hvilka, med Adlercreutz i spetsen, utförde denna
statshvälfning, blef s. å. öfverste i arméen och
öfverste-löjtnant vid VVestmanlands regemente,
sedan kabinetts-kammarherre, chef för Nerikes
regemente, general-major, kom. af S. O. och R. af
Mariæ Tberesiæ-orden. Såsom general-adjutant
för arméen skulle ban 1818 sitta i den då
tillförordnade riks-rätten; men bortskickades i ett
nppdrag, emedan man ej var säker på hans röst.
Död d. 19 Mars 1820, icke fullt 45 år gammal, af
sorg öfver förlasten af sin fästmö Maria Charlotta
Conradi, död d. 20 Okt. 1815 och begrafven i
sin brudskrud på den utsatta bröllopsdagen.
Friherre von Otter var en man af ett sannt
ridderligt sinne, ej blott tapper, men ädel, finkänslig,
bögtänkt och derjemte älskvärd i sitt umgänge.
Otter, Jolian, af en anoan slägt, och son till
en handlande i Christianstad, föddes der d. 23
Okt. 1707. Ilan studerade i Lund, dit ban kom
1724 och lade sig isynnerhet på de linguistiska
studierna, hvari ban bragte det så långt, alt ban,
vid 20 års ålder, med lätthet skref och talade do
flesta Europeiska språk. Derunder förföll ban
likväl i åtskilligt religiöst grubbel, begaf sig till
Franska sändebudet i Stockholm, grefve
Coorte-Brancas, och lärer der hafva afsvurit lutherska
läran samt öfvergått till den katbolska. Ilan
reste nu till Frankrike och intogs på andeliga
seminariet i Rouen, men bans samvetsskrupler hindrade
honom från att ingå i det andeliga ståndet.
Kardinal Fleury kallade bonom till Paris, anställde
bonoin vid postverket och skickade bonom 1734
till Konstantinopel, för att studera Österländska
språken och tillika efterforska huru Frankrikes
förfallna handel på Persien skulle kunna äterupplifvas.
Ilan var då endast 27 är gammal, men egnade
sig med sådan ifver åt inhcmtandet af Arabiska
och Turkiska språken, alt ban snart talade dem
nästan som en infödd. Na reste ban till Persien,
blef känd och värderad af scbacb Nadir, så
mycket den vilde eröfraren kunde förslå och värdera
en sådan m8ii, och flyttade 1739 från Ispahan
till Basra, der han lefde i fyra år. Härunder
tillegnade ban sig alla Arabiska språkets finbeter,
sä att ban öfver allt ansågs som infödd Arab,
lärde sig äfven Persiska och Sanskrit, men
förälskade sig så i Österländningarnes seder och bruk,
alt han, efter nära 10 års vistande i Orienten,
var nästan mera Öslerländning än Europé, och i
synnerhet gerna skulle qvarslannat i Basra,
hvilken stad mycket behagade honom, och åt hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
