Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Odlingslån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OruKi.
Orrbenne.
127
nom, för ega fs att ban redan om aftonen förut
blifvit saknad, ntan att någon visste b vart ban
flyk-tat. Det förmäles att fra Barbro sedan icke fått
komma för sin mans ögon, men dock måste ligga
ibop med bonom om natten i en sång, som gick
tvert igenom väggen emellan deras kamrar; denna
skall bafia varit gjord som ett skåp, med dörr
på begge sidor, och ännn i behåll vid början af
17.de århundradet. Alan bar vid Ornäs anmärkt
det utbyggda hemliga rum, hvarifrån Gustaf
Eriksson , dä han af fru Barbro, för att ej väcka
tjenstfolkets uppmärksamhet, blifvit med ett långt
fcaudklaöe, sådant som ännu stundom ses i
aflägsna bondgårdar, nedsläppt på 0 alnars djup; bon
har dä haft drängen Jakob Jakobsson från
Wi-ken och en släda nedanföre i beredskap.
Barbro Stigsdotters och Arendt Perssons
efterkommande slägtingar innehade Ornäs till 1623, då det
försåldes till landshöfdingen Petter Kruse; kom
sedan till slägten Hjort, som lärer vara beslägtad
med Arendt Persson. Den gamla slamgården, eller
Stora Ornäs, ägdes sedan af öfversten Adr.
Hert-zenbjelm (se detta ord). Lilla Ornäs af slägten
Hjort af Ornäs. Kammaren eller den s. k.
Fateburen, hvaruti konung Gustaf hvilat, är i
lofts-byggningens norra ända, ännu med stor omsorg
bibehållen och byggningen i samma skick som i
den höga flyktingens tid; man bar endast deråt
gifvit ett annat tak; den vittnar om dess fordna
invånares enkelhet. I likhet med Scbweitziska
bondhus, är öfre våningen utbyggd pä begge sidor
långt fram om den nedre, derigenom är ett slags
upptill betäckt balkong bildad, dit man uppgår på
en trappa; denna balkong utgör ingången till
huset. En af gårdens ägare, kamereraren J.
Brandberg, bar är 1753 med stor kostnad bitsamlat en
mängd ålderdomsminnen; huset var förut mycket
vanvärdadt, men han påkostade dess
iståndsättande med 12,000 d:lr k:mt; byggningens ålder synes
af dess by ggnadssätt. Den är uppförd af bela
stockar utan att vara afhuggne eller afslöjdade; der
finnas 8 fönster i rad och årtalet 1307 ristadt på
en stock, hvilket likväl torde skedt i senare tider.
Till byggningens reparation bar konung Fredrik
år 1741 anslagit 1,583 d:lr 16 öre k:mt, samt år
17 53 20 d:lrs:mt af Thorsångs sockens behållna
kronodagsverken. Kammaren, der Gustaf vistades, är
nästan en liten sal med belt små fönster; här
finnes den gamla säng, hvaruti han legat under sitt
vistande på Ornäs; den är mycket upphöjd från
golfvet, men af ringa ntseende, med höga gaflar
och Tunda knappar på deras grofva bräden; man
bar sedermera öfver densamma på väggen uppsatt
en stor kongl, krona med derifrån hängande
om-bängen af blått tyg med påsydda gula kronor;
denna har tjenat till mönster för de s. k.
Gustavianska sängarne. 1 norra gafvelhörnet, emellan
begge fönstren, står konung Gustaf I:s bild af träd,
oti sin tids klädedrägt, under en blå med kronor
prydd himmel. Bilden liknar en man vid 30 års
ålder, med pipskägg, bart hufvud och kort bår,
ban håller i högra handen en tub, i stället för
kommandostaf, och den venstra hvilar på bibeln,
hvars afgifvande på Svenska år 1541, konnngen
föranstaltade; denna bibel ligger på ett bord;
derpå ligga äfven hans jernbjelm, jernringkrage,
jern-handskar, försilfrade sporrar, en bjnllåsbössa med
bokstäfv erna G. S. G. R. (Gvstovus Svecorum
Go-t/iorum Rex) och ett messingsur, som konungen
sjelf brukat; vidare förvaras i samma rum bans
pansarskjorta af messingstråd, bans värja,
armborst eller båge, åtskilliga gamla drickeskärl, och
en karta, som visar Gustaf Wasas flykt genom
Dalarne, Gustavianska ättens stamtafla, samt
Svenska konungars porträtter af denna ätt; ett
porträtt af Gnstafs räddarinna fru Barbro Stigsdotter,
förvaras äfven härstädes. Vid dörren stå tvenne
bilder, den ena föreställande lifknekten eller den
förutnämnde drängen Jakob Jakobsson, och den
andra Engelbrekt frän Mera. Uti detta rum äro
äfven uppsatte tvenne taflor med minnesskrifter
på vers.
OrnO, en stor ö, belägen 5 V mil S.O. från
Stockholm i skärgården inellan Ut ön och Dalarön,
beslår af 18 £ mtl. med en folkmängd af 536
personer. Den lyder till det mesta under der
varande Sundby säteri, 2 mtl., som äges af
hofmarskalken, grefve Hamilton i Skåne. Ornön utgör en
kapellförsamling under Österhaninge pastorat, från
hvars kyrka afståndet är 3 mil.
Orostn, i forn-Svenskan diabbnitig, örlig.
Oroust (fordom Orilont),’ en af Sveriges största
öar, belägen i Bohusläns skärgård, innehåller en
vidd af öfver 3 qv.-mil, samt räknar en folkmängd
af omkring 23,000 personer. Den är indelad i
tvenne härad: Orousts östra och vestra, och
innehåller 3:ne pastorater, nemligen: Tegneby,
Myck-leby och Morlanda, med tillsammans sju
kyrksocknar. Ön är uppfy lld af berg, emellan hvilka
frnkt-bara dalar intränga ifrån hafsvikarne. Hela
nordvestra stranden bildas af en hög framlöpande
bergskedja, och spridda åsar framstryka derifrån i
olika rigtningar. Endast norra och nordvestra
delarne äro skogbevuxna. Ön producerar mycken
spannmål. Invånarne äro af stark, men icke
särdeles reslig växt, samt hafva merendels mörkt hår,
men blåa ögon. En stor del af dem äro sjömän
och fiskare. På ön Gnnes ett för några år sedan
inrättadt postkontor.
Orrafom och HiinentrVni, jernbruk i
Kronobergs län, det förra i llelleherga, det senare i
Elghults socken. Orrafors anlades 1720 på
Tika-skrufs säteris ägor. Bruken hafva 3 härdar och
1,053 skepp:d priv. årligt smide af eget tackjern.
Frälsesmidet utgör 90 skepp:d och hammarskatten
9 skepp:d 12 lisp:d 13 skålp:d. Spik- och
mano-faktur-smide idkas äfven här. Afsättningsorten är
Kalmar. Smidesstämpeln visar O F inom en krets
af punkter. Under Orrafors lyda Gullaskruf och
Orranäs säterier, tillika med ladugården
Tika-skruf. Ägare: friherre C. E. Taube.
Orrberiiiei ett slags snara, som begagnas om
vintern till orrfångst på sådana ställen der orrar
samla sig för att äta björkknopp, samt inrättas
sålunda, att på toppen af en högt stående björk
fästes en obarkad björkkäpp af 6 qvarters längd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
