- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
86

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

86

Nüiby.

NHsrHin.

Martin, Fahlcrantz, m. fl. Bibliotheket är ej
särdeles stort; men valdt och bar| ett stort antal
praktverk.

Niitiby, säteri, i Rvstads socken af Östergötbland.

Se: Rystnds socken.

NKsbyrüllet vid Cbristianstad, är mötesplats för
kongl. Wendes artilleri-regemente. Äges af nämnde
stad och Näs by.

NK* by hulan, frälse-säteri i Skåne. Se: Gerdlöfs
socken.

AiHahyliolui. säteri i Småland. Se: Frytled.

NU* liyn. Se: Elfdals porfyrverk.

MHiigard, ett fögderi i Stora Kopparbergs län,
innefattande socknarne Hedemora landsförsamling,
Husby, Folkärna, By, Garpenberg, Grylnäs och
Avestad, hvilka tillsammans ntgöra 375 J mtl.
med en folkmängd af 20,317 personer. Flera
betydande bergverk öppna för folket utväg till
arbete och förtjenst i detta fögderi, som förut baft
namn af län, efler den i Husby socken belägna
kungsgården Näsgård (se bär nedan). Marken är
i allmänhet mera slät och fruktbar än i
Kopparbergs fögderi, och bar det bästa och mest gifvande
åkerbruket i hela länet, samt anses nära kunna
fylla invånarnes spanmålsbebof. Märkligaste
ställen inom fögderiet äro: Hedemora stad,
jernbru-ken Nårn, Wikmansbytte, Lågfors, Stjemsand,
Engelfors, Avesta, Horndal, Husaby kungsgård,
Klosters krutbruk och jernverk, Garpenbergs
koppar- och jernverk, Viks stålverk, Garpenbergs
grufva, m. m.

HiKsgnrd, en gammal kungsgård, i Husby socken
af Stora Kopparbergs län, af hvilken länet
deromkring fått namn af Näsgårds län. Den kallades
fordom Kongsnäs, Näs, Näsholm och Näsbyholm,
samt anses så uråldrig, att Norske konungen Olof
den helige år 1030 der baft nattläger, då ban
reste igenom Dalarne. Den bar fordom varit ett
gods tillhörigt slägten Ulf, och skänkt till Husby
kloster, men kom vid reformationstiden under
kronan; bar sedermera varit bortförlänad, men åter
blifvit indragen till kronan. Vid reduktionen blef
Näsgård, 1692, anslagen till öfvcrste-boställe vid
Dal-regementet; men bar numera upphört att vara
det, och är, sedan 1814, utarrenderad af kronan,
och arrendesumman i penningar och spanmål
tillslagen såsom lön åt inspektören för andra
infanteri-inspektionen.

MüNlmiiiiiinr eller HRrn, jernbruk i Nyeds
socken och härad af Wermland, har 1 härd och
644 skepp:d och 10 Iisp:d smidesrält, af
küpe-tackjern, hvarföre hammarskaft utgöres med 6
skepp:d 8 lisp:d 18 skàlpid. Smidesstämpeln visar
N med ett streck tvärs öfver och inom en krets
af punkter. Bruket skeppar på Götheborg och
äges af C. W. Geijers konkursmassa.

WKftliult, en socken med Stenberga, belägen i
Östra härad och kontrakt af Jönköpings län och
Wexjö stift, 5 £ mil S.S.O. från Ekesjö. De
största sjöar äro. Kyrko-, Breda-, Tryt-, Sernps- och
Kulleho-sjöarne. 1 de tvenne sistnämnde tages
jern-malm, hvilken forslas till Klafreströms bruk.
Jordarten är öfverhufvud svartmylla. Boskapsskötseln

är den förnämsta näringen. De flesta hemman äro
skoglösa; få äga skog till eget behof. Kyrkan,
af träd, tillbyggdes 1732, den bar en altartafla,
som är tagen i Polen och bitskänkt af major
Fixenhjelm, föreställande tolf apostlar omkring
Gud fader, Jesus och Maria. För öfrigt märkes i
socknen: Nàshutt, 2 mtl. och Kulleho, 1 mtl.
säteri; Odmundelorp, 1 mtl. säteri, är nu en
bondgård. Vid Gölbstorp skattehemman finnes ett
garf-veri; i llögbulls utmark finnes en underjordisk
gång, kallad Bockahål, hvilken säges hafva sträckt
sig till Trytsjön, ^ mil. Uti denna gång bar man
i senare tider framträngt 50 alnar långt. 1 denna
utmark finnes äfven en helsobrunn. Socknen hör
till 2 kl. 2 afd. koosist. pastorater. Den
innefattar 38‡ mtl. och bar 1,270 invånare. Dess areal
utgör 18,468 tunnl., af bvilka 1,620 äro sjöar
och kärr. Adr. Hvetlanda.

HiüMliultn, en socken belägen i Öster Rekarne
härad och kontrakt af Södermanlands län och
Strengnäs stift, 2 j. mil S.V. från Eskilstuna vid
Hjelmaren. Här märkes: Hedensö samt Näshulta
bruk (se dessa ord). Socknen hör till 3 kl. patr.
pastorater. Ägaren af Hedensö kallar pastor, men
icke komminister. Socknen innefattar 24T77 mtl.
och har 1,280 invånare. Dess areal utgör 24,?09
tunnl., hvaraf 2,820 äro sjöar och kärr. Adr.
Eskilstuna.

Süisliult», stångjernsbruk i ofvannämnde socken,
bar 2 härdar och 690 skepp:d priv. årligt smide,
hvaraf frälsesmidet är 90 skepp:d och
bammar-skatt utgöres med 6 skepp:d, allt af
köpe-tack-jern. Bruket skeppar på Stockholm, och har till
smidesstämpcl II S. Tillbör J. A. Arfwedsons
sterbbus-delägare. Disponent: W. v. Ehrenheim.

JKäükonuiignr kallades i fordna dagar ett slags
vikingar, som fingo detta namn deraf, att de, för
att bedrifva sitt yrke, vanligen bodde på ett näs
eller udde i sjön. Nusecisar voro af samma, eburu
af ringare, slag. Emedan de ej ville erkänna
någon öfverherre, utan i allt följde sin egen vilja,
kallades de Nasevisar.

Käikotl, annex till Rödön, beläget i Jemt lands
läns norra fögderi, 2 mil N.V. från Östersund.
Namnet utmärker belägenheten på ett stort näs,
omgifvet af sjöar och strömmar, och är denna
socken äfven landlast blott mot Aspås. I Danska
tiden kallades den Näsgaadt och Näsgatu,
förmodligen af stora landsvägen eller gatan, som löper
härigenom. Af sjöar, utom Storsjön och
Masilje-tjärnor, märkes Nälden. Äar äro: Naldbäck,
17-terån och Waplan. Socknen innefattar 11^ mtl.
och bar 568 invånare. Dess areal upptages under
Rödöns. Adr. Östersund.

Hläaräiii, annex till Filipstads pastorat, beläget i
Filipstads bergslags härad, 3^ mil N. från uäninde
stad. Intill dess kyrka här färdigbyggdes 1786,
borde denna socken till Gåsborns församling, och
kallades fordom Rämmen, Rämm och Reen. Frän
kapellskyldighet till nämnde församling, befriades
den 1790. En del af socknen borde under Äppelbo
församling i Dalarne, intill 1805. Här märkas:
Lesjöfors, Liljendal och My/iimansfors, jernbruk (se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free