Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norevalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Xyinanmon.
Nyrén.
77
Rtcliludine, och öfversatt Psyches historia efter
Apulejus.
XyiuanoKOn, Nils Jakob, en pä sin tid
gan-jla omtyckt predikant, född i Björklinge
prestgård i Upland, d. I Maj 1735, magister i Upsala
1759 och redan året förut prestvigd, blef 1768
hofpredikant o<h 1770 kyrkoherde i Kungsholms
forsamling i Stockholm. Ar 1776 blef ban
utnämnd till kyrkoherde på Wermdön, men hann ej
tillträda detta pastorat, emedan döden bortryckte
honom d. 17 Okt. 1 777. Var en man med
utmärkta gåfvor, äfven för sällskapsnmgänget och
för skaldekonsten. Ilar från trycket utgifvit
några tal och predikningar.
Syntt, annex till Fjelkinge, beläget i Willands
bärad af Christianstads län, 1 mil från Åhus, 1
nil O.S.O. från Cbristianstad. Kyrkan är en
urgammal gråstensbyggnad och skall hafva varit
offerkyrka. Pastoratet är en jemn sandslätt, ntan
dalgångar, vattendrag, skogar, höjder eller berg, med
indantag af ett enda: Fjelkinge, backe, ett ganska
tiögt, enstaka granitberg, med en vidsträckt
synkrets så väl öfver det kringliggande landet, som
Östersjön. — Fordom brukades i denna socken,
såsom öfverallt i Skåne, mycken ståt, isynnerhet
vid bröllop; men allt detta är nu bortlagdt och
allmogens förrättningar aflöpa tyst och ordentligt.
Klädedrägten liknar den Blekingska, både för
man-och qvinkönet. Blott vid högtidliga tillfällen
nyttjar det senare hvita klutar, knutne öfver hjessan
och försedda med spetskantade, nedhängande ändar;
i vanligt lag begagnas mångfärgade bomullsdukar.
Socknen består af mtl. och bar 307 invånare.
Dess areal utgör 2,823 tunnl. Adr. Cbristianstad.
fynä* med Oppeby, säteri i Bälinge socken af
Södermanlands län, 3 mil från Nyköping, består
tillsammans af 4 mtl., hvarunder lyda 18 J mtl.,
dels rå och rör, dels frälse. Vid arfskiftet efter
Nils Bo-oii Grip, blef Erik Eriksson Gyllenstjerna,
gift med Grips dotter och död 1541, ägare af
Nysas. Deras efterkommande innehade egendomen till
år 1769, då den af enkefriherrinnan Sofia Sack
såldes till ryttmästaren David Hildebrand, hvars
son, David Gotbard H., vid sin död 1808,
testamenterade den till sin systerson, juris doktorn frih.
Carl Carlsson Bonde, hvilken 1812 bortbytte den
åt sin fader 11. F.xc. frih. Carl Bonde. Det
nuvarande prydliga stenhuset är uppfördt på
1650-talet af riksrådet frih. Erik Gyllenstjerna, hvars
son sedermera utförde byggnaden med all den smak
och prakt, som tillhörde bans tid, isynnerhet äro
sängkammaren och gipstaken anmärkningsvärda. 11.
Exr. frih. C. Bonde har bär samlat ett bibliothek,
bestående af omkring 4,000 band.
T]||värn, bruks- och landtegendom i Thuringe
socken af Stockholms län, 5 mil från Stockholm,
11 mil från Södertolge och mil ifrån egen
lastageplats vid Mälaren. Nyqvarns, eller såsom det
fordom kallades Thuringe bruk, erhöll sina första
privilegier af d. v. hertigen af Södermanland,
sedermera konung Carl IX, genom bref af den 11
April 1590, dateradt Gripsholm. Detta
privilegium utfärdades för borgaren i Stockholm Hans
Ulfson, att vid Thuringe ström anlägga en
hammarsmedja, med rättighet att bruka och behålla
ett kronans hemman Söderby, jemte en ut jord i
Ströpstad, allt omol en årlig afgift af "en
Portu-galeser i gull och 30 Daler pengar." Tid efter
annan äro åtskillige kongl, resolutioner och andre
tillståndsbref utfärdade, till inrättande vid Nyqvarn
af masugn, kopparhammare, klingeinakeri och
mes-singsbruk; men dessa verk äro nu mera nedlagde.
I sambruk med Nyqvarn är nära derintill beläget
Ströpslads säteri, hvilket innehades emellan ären
1664 och 1670 af general-tulldirektören
Drakenhjelm, och ärfdes af bans dotter, gift med
general-guvernören, kongl, rådet och fältmarskalken
grefve Erik Dahlberg, som skref sig "Herre till
Stroeppstad." Grefve Dahlberg bar vid Thuringe
kyrka, der ban ligger begrafven, låtit efter egen
ritning, intagen i hans "Svecia Antiqva Si
Ilodier-na", i lifstiden uppföra för sig och sin familj ett
prydligt grafchor. Major Cronstedt och en
Adler-berg, afkomlingar efter grefve Dahlbergs dotter,
sålde Ströpstad år 1750 till majoren Alexander
Tham, hvilken förenade detsamma med Nyqvarn,
hvartill ban 1739 genom köp blifvit ägare.
Genom ytterligare inköp af flere andra tillgränsande
bemman, bar egendomen blifvit bildad till dess
nuvarande storlek. Bruket utgöres för närvarande af
en stångjernsbammare med 2:ne härdar, stål- och
manufaktur-smedja ined räck- och spikbamrar samt
stålugnsbyggnad med 2:ne kistor; varande brukets
årliga tillverkningsrätt, med kolfångst från egna
skogar, 1,000 skepp:d. Hammarskaften 9 skepp:d
8 lisp:d. Frälsesmidet 60 skepp:d. Hufvudsakliga
tillverkningen är stål, som utskeppas från
Stockholm och hvars stämpel (K med en krona öfver)
bar särdeles god kredit. Landteyendomen består
af 16 a mtl., hvaraf 3 } mtl. säteri och I2£ mtl.
frälse, med en total-areal af omkring 9,600 tunnl.,
hvaraf 674 tunnl. brukas till hufvudgàrden,
omvexlande med säd och foderväxter, jemte en
betesareal af nära 500 tunnl. Godsets öfriga inägor
brukas af 20 arrendatorer och 29 torpare,
hvarförutan 4,371 tunnl. skog är indelad till
trakthuggning och, jemte 1,000 tunnl. reservskog, förser
bruket med erforderliga kol. Vid egendomen
finnes för öfrigt lullmjölqvarn med 3 par stenar,
skattlagd såg, tegelbruk och tröskverk, allt för
vattendrift. Ägare: J. Tb. Bergelin. — Dessutom
är vid Nyqvarn för närvarande under anläggning
ett maschinpappersbruk i större skala. Adr.
Sö-derlelge.
Nyrén, Carl, föddes d. 30 Aug. 1626 på
trumpetarebostället Skränge, i Gammelkils socken af
Linköpings län, då bebodt af fadern, trumpetaren vid
Östgötha kavalleri, Peler Nyman. Sonen röjde
mycken fallenhet både för läsning och musik, men
stannade vid den förra; studerade de lärda
språken, statsekonomi och de ämnen, som ingå i
slöjder och landthushållning; ådrog sig härigenom
Jonas Alströmers uppmärksamhet och kallades af
honom till Alingsås, der ban fick bese
anläggningarna och erhöll uppdrag att ordna Alströmers
bibliothek, hvilket N. fann vida större och af mera
Del. III. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
