Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naaldvyck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nordqvist.
Noréus.
49
byttor och 2 krono-bergstorp. Folkmängden 1,830
personer. Hemmaotalet är 5 och arealn 317,589
tuna|., hvari de öfrige annexernes äfven
inbegri-pes; men hvaraf Nordmark ensamt har 4,220 tonni,
sjö och kärr. Adr. Filipstad.
Nordqvist, Pelir, lärer varit född omkring år
1770, blef elev vid målare-akademien och gjorde
så utmärkta framsteg, att ban erhöll en kongl,
pension för att besöka Italien. Denna resa
företogs ander olyckliga förebud, ty nära Helsingborg
hade han det missödet, att, vid ett fäll ur vagnen,
afbryta benet, så att ban måste der tillbringa liera
veckor, innan ban tillfrisknade. Detta minskade
likväl icke bans goda lynne, utan äfven på sängen
och under plågornas anfall förfärdigade han
teckningar, hvilka till och med förlöjligade bans egen
belägenhet. Han kom till"Paris, sedan till Rom och
Neapel, men förföll i en tilltagande sjnklighet och
dog pa sistnämnde ställe af lungsot, i November
1405, vid några och 30 års ålder. Hans starka
sida var bandteckningen och karrikaturen, hvari
han standom lifvades af en Hogarthsk anda. Hans
teckningar till åtskilliga af fru Lenngrens
berättelser äro förträffliga. Eljest var han
landskapsmålare och af hans band finnes en utsigt af Saint
Cloud, som anses för hans bästa arbete. Han dog
ander sia utvecklingsperiod.
\ordre (mytbol.), en dverg. Asalärans
skapelse-historia berättar, att då gudarne af Ymers
hufvudskål skapade himlen, satte de under dess fyra
born fyra dvergar att uppehålla den. De bette:
Nordre, Södre, Östre och Vestre. Således de fyra
väderstrecken.
Nordre elf, en gren af Götha elf, sträcker sig
genom Bohuslän och bar sitt utlopp i hafvet.
V or <J stjerne-or «lfn stiftades, tillika med
Sera-fimer- och Svärds-orden, på konung Fredriks
födelsedag d. 28 April 1748. Den skulle utdelas
till belöning för förtjenster på den civila
embets-tnannavägen, inom lärdomen och vitterheten.
Stjernan är delad i fyra strålar och i dess midt synes,
i svart fält, en nordstjerna med omskrift: Nescit
ocrasvm. Den bäres i svart band. Kommendörerne
buro en något större stjerna, äfven i svart band,
om halsen, och på bröstet en kraschan belt och
hållet af silfver med en nordstjerna i midten. Vid
konung Oskars kröning 1844 undergick orden sin
första förändring, då den erhöll kommendörer och
kommendörer med stora korset. Alla de redan
utnämnde förklarades tillhöra det första laget. Dock
är emellan in- och utländske den skillnad, att alla
sedan år 1844 utnämnde utländningar äro
kommendörer med stora korset.
lorsnn, jernbruk i Stora Tuna socken af
Kopparbergs län, anlagdt af och tillhörigt Stora
Kopparbergs bergslag. Bruket är privilegieradt till
1,800 skepp:d stångjernssmide af eget tackjern,
bar 4 härdar och privilegium att vid ett serskildt
manufakturverk förädla 300 skepp:d, deraf
tillverka spik, liar eller annat svartsmide.
Afsättnings-orten är Stockholm. Smidesstämpeln visar ett N
ned en uppstående pil i midten af bokstafven.
Nore, en af de Fornjotherska sagodrottarne, som
med sin broder Göre drog ut att bekriga och
eröfra nästgränsande länder, llan förmenas dervid
hafva stiftat Norska riket.
Norell, Carl Julian, hofrälts-råd i Svea
hofrätt, R. af N. 0., ledamot af lagkommissionen och
af högsta domstolen, från d. 1 Nov. 1796 till sin
död d. 21 Fehr. 1803. Ilar utgifvit lagsamlingar
från 1792 till 1798.
Noréus, namnet, är aktadt både inom Svenska
kyrkan och i läkarehistorieo. Således är Noréus
en gammal prestslägt från Nora. En ättling
deraf, Magnus Noréus, var 1720
hospitals-syssloman i Upsala, dä bans son, Olof, der föddes d.
21 Aug., hvarefter fadern flyttades till sin
hembygd Nora församling, der ban likväl snart afled.
Sonen Olof blef kongl, hofpredikant, prinsessan
Sofia Albertinas lärare i kristendomen, 1763
kyrkoherde i Bollnäs och der död d. 5 Sept. 1802,
såsom en aktad själasörjare. Af bans söner
blefvo tvenne läkare. Jolian, d. ä., född d. 24 Juli
1769, död d. 17 Dec. 1814, såsom fältläkare i
Fredrikshall, smittad af en der gängse feber. Det
säges om bonom, att ’han var en ömsint och
oför-truten läkare och nitisk embetsmän, samt blef
saknad ej allenast af hela provinsen, utan ock af
en-skildta och vänner." Den yngre brodern, Olof,
född d. 17 Sept. 1770, blef 1797 promoverad till
medic. doktor, 1800 stadsfysikus i Linköping och
straxt derpå provincialläkare i Östergötbland, der
ban med mycken drift vinnlade sig om befordrandet
af vaccinationen, så att han inom ivå nr med egen
hand ympade 4,000 barn, och ombesörjde 13,000
andras vacciuering. Då 1814 en farlig epidemi
yppat sig bland de Franska krigsfångarne i
Linköping, hvaraf äfven läkarne blefvo angripne, dit—
kallades N., hvilken efter tre veckors förlopp
lyckades häfva sjukdomen, hvarföre han belönades
med professors titel. Förmodligen af samma slägt
var den Israel Noréus, burggrefve i
Götheborg, hvilken, jemte sin stjufson, då ännu en ung
student, adlades 1653, under namnet NorfeU.
Ätten utgick likväl med dem.
Noréus, Jean, var född 1773, son till
landt-räntmästaren Johan N. och Ugglas syster, gjorde
sig tidigt känd genom kunskaper och duglighet,
blef 1794 magister, 1797 lands-sekreterare i
Stora Kopparbergs län, år 1809 fick ban lagmans
titel, 1816 nordstjernan och blef vid kröningen år
1818 juris doktor, tog afsked 1822, Kom. af W.
O. 1826 och dog d. 15 Febr. 1831. Var
riksdagsman vid 1823 och 1828 —1830 årens riksdagar,
hvarunder ban ådagalade mycken takt och
duglighet, och der bans tillgifvenhet för regeringen icke
förringade hans anseende hos ståndet, hvars vice
talman ban var vid den sistnämnda riksdagen. Hans
yngre broder,
Noréus, Saiuuel, född d. 22 Mars 1775, gick
äfven den juridiska vägen, fick 1800
häradshöf-dinge titel, blef 1805 protokolls-sekreterare, 1809
revisions-sekreterare och general-auditör, samt
förestod 1811 en tid justitie-kanslers-embetet.
Följande året blef ban justitie-råd, från hvilken plats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
