Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Multrå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hycklingborg.
Myndig.
845
höstas omkring 400 lass hö. På ägorna ligga 18
torp. En viss Simon Eriksson erhöll denna gård
af konung Christian II år 1532, fri från all ränta
och tunga, sannolikt såsom belöning för någon
denne konung bevisad tjenst under hans infall i
Bohuslän nämnde år. År 1633 inköptes Kåröd af
en Daniel Knutsson Bildt, som derå fick
säterifrihet. Men då hans arfvingar bortpantat det till
bönder, förlorade det vid reduktionen sin
säteri-frihet och uppböjdes till 2 hemman. Är 1720,
sedan det återkommit i Bildtska slägtens bänder,
blef det åter säteri och förmedladt till 1 mtl. På
Onnes ägor, öster om Grindsbysjön, synes en
befästning af sten och jord på berget Önnefjäll.
Stället och gården skall hafva fått sitt namn, enligt
allmogens berättelse, deraf, att borgen en gång
blifvit intagen och "laggd öne", d. v. s. ödelagd.
Några obetydliga, med randstenar omsatta,
graf-kullar ifrån hednatiden finnas vid Hellene gärd, på
hvars ägor också ligga trenne större bällkisterör.
Spår efter högar träffas ock vid Myckleby kyrka,
i Kyrklyckan, tillika med en kullfallen sten,
äfvensom uti Furuhagen, på ofvanämnde Önne, samt
på Narfveröd, der en enstaka bautasten är
upprest, och på Brunnefjäll. Kalseröds hed har ock
att framvisa några mindre stenar, som äro
uppsatta af menniskohand. Socknen består af
41-J-mtl. och har 2,069 invånare. Adr. Kongelf.
MycMingborg, ett gammalt slott eller fästning,
hvarefter några vallar eller qvarlefvor ännu finnas,
förmenas fordom hafva varit beläget vid byn
51yc-keltorp, ^ sydost från Bellefors sockenkyrka
1 Westergöthland. Byn skall hafva fått sitt namn
efter slottet.
Mygg eller Stickmygg (Culex), ett insektslägte af
tvåvingarnes ordning, med smal långsträckt kropp;
litet hufvud; framstående trådlika 14-ledade
antenner; 5-ledade framsträckta palpler, bos hannen
längre än sugröret, bos bönan många gånger
kortare; sugröret lika långt som thorax; inga
punktögon, utan halfinånlika, till färgen gröna;
vingarne fjällbelagda och i kanten fransade; fötterne
långa och smala. De lefva allmännast på fuktiga
ställen vid vatten och lägga sina ägg i klumpar
på vattenytan, flere gånger om året, larven är lång
och trådsmal, samt undergår förvandlingen till
puppa och fullt utbildad insekt på ungefär 3 till 4
veckor. IIos oss Gnnas vid pass åtta arter af
detta slägte, af hvilka Piparemyggen eller Kusinen (C.
pipiens) är den allmännaste; den är 2—3 linjer
lång; har bröststycket röd- eller gråbrunt, med
2 mörka linjer; antenner och palpler gulbruna;
underlifvet lergrått med mörkare ringar; fötterna
gråbleka med mörkare knän; vågstängerne
hvitaktiga; vingarne oklara. Förekommer öfver allt i
riket, men isynnerhet i Lappmarken, stundom till
sådan mängd att den bildar små moln, från
hvilka ett starkt ljud höres, i följd af den pipande
sång som de frambringa genom vingarnes
svängning. Ehuru det endast är honan som sticks och
suger blod, så utgöra de här under den heta
årstiden ett verkligt plågoris för både djnr och
menniskor, från hvars angrepp man måste skydda sig
genom flerehanda medel, hvaribland isynnerhet
användes insmörjning med fett och tjära, eller
begagnandet af en utvändigt tjärad mössa på
hufvudet för att skydda ansigtet. Utom
stickmygge-slägtet finnes bos oss ännu tvenne snarlika
mygg-slägten, ncml.: Kralmyggeslagtel (Simulia), hvaraf
en art kallad Knott eller .Manschettmygga (S.
rep-tans) förekommer allmänt på sumpiga ställen, af
knappt 1 linjes längd; blågrä med hvitt ansigte;
sammetssvart eller mörkbrunt underlif; hvita
bak-och mellanben samt klara färgskiftande vingar. Dess
bett äro mycket smärtsamma, emedan sugröret är
kort och tjockt, så att det vanligen blir ett hål
i buden, hvarigenom en liten bloddroppa
uttränger. Skàggmyggestàgtet (se detta ord).
Myhr, Thorsten. Ätten inkom till Sverige i
konung Johans tid, med stamfadern Jakob Myhr.
En af hans efterkommande, öfverste-löjtnanten
Jo-liau Myhr, stupade, 38 är gammal, under
30-åriga kriget vid Greiffenstein, d. 18 Sept. 1640.
Hans son var den ofvannämnde Thorsten,
hvilken adlades 1680, både för "des bevista trogne
tjenster", och för det han var af en gammal Skottsk
adlig ätt. Han blef sedan öfverste-löjtnant och
stadfästad i förläningen af Wännäs i Pargas
socken, som farfadern, general-qvartermästaren Myhr,
hvilken stupat i skansen vid Pleskow 1615, fått i
förläning af Carl IX. Den yngre Thorsten dog
1686, man vet icke med säkerhet i hvad ålder.
Myhruinnsfors, jernbruk i Wermland. Se:
Liljendal bruk.
Myle, I»e la, har i Åbo år 1767 utgifvit: Om
röfvats och vargars fångst med ràfsaxar, samt år
1789: F-n Svensk officers dagbok öfver en resa
genom Sverige, Ryssland, Polen och Preussen.
Mylonlus, ülikolaus, inkallades 1572 eller 1574
af Joban III till Sigismunds informator. Ständerna
misstänkte honom likväl för att vara Jesuit, och
konungen nödgades, till följd af deras
föreställningar, aflägsna honom, hvarefter han begaf sig
först till Danzig och sedan till Ingolstadt, der ban
1582 på Latin utgifvit: "Svaromål på en nordisk
mans frågor, hvilken önskade blifva undervisad om
saligbetens ordning och den sannskyldiga
församlingen."
Mynd, i gamla Svenskan detsamma som skapnad,
utseende och Mynda detsamma som bilda,
intrycka skapnaden på något. Det beter således i Olof
Trygvassons saga: Mind krossins, i skapnad af ett
kors. Liljegren, i sin Runlära, använder detta ord,
hvilket han anser passande för runornas figurer och
talar på flera ställen om Runtnynder.
Myndig är den man som fyllt tjnguett år, och
hvarje qvinna som blifvit enka. Den gifta
qvinnan står under sin mans förmynderskap, och den
ogifta samt ynglingen fore 21 år under sin fars,
eller en lagligen förordnad förmyndares. Efter 21
års ålder upphör myndigbeten blott genom
serskild! utslag af laga domstol. Den som saknar
sitt förstånds bruk, den som förslösar sin
egendom, eller af andra skäl förhindras att vårda
densamma, kan förklaras omyndig, på närmaste
an-förvandters begäran. Domstolen pröfvar skälen för
Del. II. 107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
