Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Malmöhus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
758
Mantal.
Manufaktur.
ett par andra orter, men var i allmänhot olycklig.
Fàr ej förblandas med den i 30-äriga kriget
bekante fältherren Krast.
Mantal kallas sjelfva beräkningsgrunden för ett
hemmans storlek. Det är en kameralistisk term,
hvilken betecknar sjelfva enheten, hvarefter
hemmanet mätes. På mantalssättningen beror gårdens
deltagande i skatt och andra allmänna bördor. Det
mantal, som blifvit satt, förblifver sedan oförändradt,
så vida det ej i laga ordning förmedlas, d. ä.
ned-sättes, så att egendomen varder betecknad med
mindre hemmantal och följaktligen mindre skatt.
Man har följt vissa grundsatser, olika i olika
landskap. I äldre tider torde mantals-åsättningen
hafva skett endast igenom kronobetjeningens
åtgärd, och derefter blifvit antecknad i jordeboken;
isynnerhet har sådant ägt rum i afseende å frälse
gods, hvilka sällan undergått ordentlig
skattläggning. För mantalssättningen på vissa orter
svarar ett helt mantal emot 40 daler i
grundränta och på andra ställen emot mindre. Den
egendom, hvars grundränta understiger detta belopp
sättes till mindre än ett belt mantal, o. s. v.
Förmedlas kan mantalet genom ny skattläggning,
efter ansökning hos landshöfdingen och
kammarkollegium. Mantal, hemmantal, gärdesmantal,
gårdatal och gård äro synonyma talesätt.
Mantnlslüngd är en förteckning öfver alla inom
hvarje mantalsskrifnings-distrikt bosatte personer,
till namn och ålder, hvilken tillika utvisar deras
yrken, innehafvande embeten, egendomar, m. m.
Igenom mantalslängden vinnes så väl för kronans
uppbördsmän, som ock för bevillnings-kommitéerna
nödig kännedom om alla personer i landet, hvilka
äro agare till fastigheterna i riket, hurudana
deras försörjningsmedel och inkomster äro hvaraf
utskylder böra utgå, samt hvilka böra ansvara för
skatter och besvär.
Mantalapenningar uppkommo på 1600-talet.
Deras första ursprung går tillbaka till konung Carl
IX:s tid; men såsom cn stadigvarande personel
skatt förekomma de ej förr än något senare. Först
beviljades nemligen s. k. 11jonelagspenninyar,
hvilka utgjorde en personel, månatlig afgift.
Sedermera infördes Qvarnlullen, en viss beskattning på
all den säd, som förmaldes på qvarnen. Kort efter
dess införande blef den år 1627 förbytt till en
personel afgift för hvarje person, öfver tolf år. Den
har sedan fortfarit och blifvit utsträckt i senare
tider till dem, hvilka förut njöto frihet derifrån,
nemligen adeln, en del af presterskapet, m. m.
Dessa privilegierade klasser afstodo 1 SOt) från
sitt privilegium, att vara befriade från
mantalspenningar. Några undantag, såsom för
gemenskapen af krigsmagten, finnas dock ännu. Beloppet
är ej lika i alla landsorter; men deruti
öfverensstämma de, att mantalspenningarne betalas ifrån 17
till 63 år och jemväl sedan af dem, hvilka idka
jordbruk, näring eller njuta lön för tjenst.
Man-talspenningarnes belopp utgjorde 1845 något öfver
398,000 R:dr B:ko, som utgingo af 1,698,869
personer, af hvilka 1,397,173 erlade
mantalspenningar à 12 sk., 278,285 à 8 sk., 11,239 (endast
i Kopparbergs län) à 6 sk., 12,172 (endast i
Jemtlands och Kopparbergs län) à 4 sk.
Hantalariiirta. Se: Extra ordinarie ränta och
Hemmantals ränta.
Mantalaakrirning är den förrättning, hvarvid
alla rikets invånare uptecknas i och för
skattläggningen. Mantalsskrifningen är således en
förberedande åtgärd för taxeringen, då hvar och en
beskattas, eller, rättare sagdt, då efter
bevillningsförordningen bestämmes hurn stor skatt
träffar den ene eller andre medborgaren. Denna
be-bestämning förutsätter såsom bekant, hvilka
skattskyldiga personer finnas, jemte deras yrken, hvilken
kunskap vinnes genom mantalsskrifningen. Hvarje
husfader uppgifver sitt hushåll, förmyndare sina
pupiller och deras egendom, o. s. v. och någon af
presterskapet (ty mantalsskrifningen sker
socknevis) är alltid närvarande, för att lemna upgifter ur
kyrko- eller förhörsboken. Förrättningen
verkställes af kronobetjeningen, nemligen
stads-bokhållare i städerna och bäradsskrifvare på landet, och
högsta uppsigten utöfvas af något utaf
landshöfdingen förordnadt ombud. Den lägre
kronobetjeningen, länsmän och fiskaler, äfven fjerdingsmän,
äro ock tillstädes, för att bevaka kronans rätt.
Qvar och en bör mantalsskrifvas der ban är bofast,
embetsmän der de hafva tjenstgöring och njuta
lön, och om någon besitter egendom pä flera
ställen, mantalsskrifves han på ett af dem; men bör
då uppgifva på hvilketdera stället han vill skrifvas.
Tvister om stallet hvarest någon bör
mantalsskrifvas, afgöras af landsböfdinge-embetet och i
högre band af kammar-rätten. Den 14 Dec. 1686
blef den nu i hela Sverige brukliga
mantalsskrifningen aldraförst vidtagen i Stockholm, "af stadens
och malmarnes kämnerer.r Mantalsskrifningen äger
rum i slutet af hvarje år, och den mantalslängd
som då erhålles är gällande för det kommande
året. Den justeras på sockeostämman i början af
Mars månad, och granskas derefter ytterligare af
berednings-kommittéen.
Manteufel. Se: Zöge von M.
Manualer, begagnades af våra katbolske
förfäder och omfattade de ämnen, hvilka nu innehålles
i vår bandbok, med formulärer till barndop,
brudvigsel, m. m. och dessutom åtskilliga vidskepliga
bruk.
Manufaktur. Manufaktur- och slöjdinrättningar
i Sverige kunna väl egentligen räkna sin början
och första ålder från Gustaf II Adolfs
regeringstid. I medeltidens handlingar talas dock ofta om
öfverskärare, och att konungen år 1560 hade egne
vanlmakare på stat, hvilka förarbetade den all,
som erhölls vid kungs-ladugårdarne; men isynnerhet
tillverkades härstädes mycket vadmal, till kläder
för legofolk och den lägsta hofbetjeningen. Den
första stadga till manufakturernas uppmuntran
utfärdade Gustaf Adolf d. 5 Febr. 1614. Väl voro
konungens krig och utrikes vistande icke
förmånlige för denna vigtiga del af rikshushållningen;
men genom de anledningar ban dertill gifvit,
började dock småningom i de näst påföljande tider,
manufakluriverks anläggande att påtänkas. Så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
