Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lyckås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
734
Hachleaii.
Magdalena.
Hans bror eller brorson var under Carl Xl:s krig
öfverste för ett värfvadt regemente och blef
kommendant i Götheborg, och hans son blef
landshöfding öfver Elfsborgs län och Dalsland. Från
denna stamfader härstammade
Haeklean, Rutger, född den 27 Juli 1742.
Fadern var öfversten och R. af S. 0. Rutger M.
och modern en ättling af fältmarskalken
Ascheberg. Farfadern bade blifvit uppböjd i friherrligt
stånd, men först hans sonsöner, denne Rutger och
hans broder, introducerades är 1784. Han gick
till en början den juridiska vägen och blef
auskultant i Götha hofrätt, men utbytte denna
tjen-stebana mot den militäriska ^befordrades till
kapiten vid Jemtlands regemente, blef kammarherre
hos enkedrottning Lovisa Ulrika och tog afsked
som major. Sedan ban ärft Svanebolms säteri i
Skåne, bestående af 51 bela hemman, efter sin
morbroder, beslöt han att belt och hållet egna sig
åt landthushållningen och icke blott åt denna, utan
åt fäderneslandets och mensklighetens tjenst,
genom det ban förbättrade sina underhafvandes
ekonomiska och moraliska belägenhet. Härmed
började ban 1782, lät fördela godset i 73 farmer,
hvardera af 40 tunnland, enskiftade och bebyggda
med huset midt i ägorna, och landtbruket bestämdt
att ordnas efter en förnuftsenligare method.
Härvid mötte ban ej litet motstånd, icko blott af
grannars okunnighet och åtlöje, utan ett ännu
större af böndernes egna fördomar, hvilka voro så
mägtiga, att af 40 åboer, 19 de bäst behàllne
uppsade sina kontrakter och afflyttade. Han lät
likväl icke härigenom afskräcka sig, och utgången
rättfärdigade ej blott ädelheten utan äfven
klokheten i hans bemödanden. På 12 är hade antalet af
godsets underhafvande ökat sig från 701 till 1,088;
i stället för de utsvultne och skuldsatte hade det
nu behållne och välmående åboer, afkastningen
bade blifvit fördubblad, och vid ägarens död befanns
det, att ban var skuldsatt endast för en tolftedel
af egendomens värde. Han gjorde Skånes
egendoms-ägare det förslag, att gifva sine bönder
ärftlig besittningsrätt till jorden, men hvilket ej antogs.
Tillika sörjde ban för sina underhafvandes
bildning och helsa, inrättade en skola efter
Pe-stalozis method, hvilken han införde i Sverige,
och till hvars inhemtande ban utskickade en
person till Schweilz. Han höll på egendomen läkare
och apothek för sina bönder, för hvilkas räkning
han utgaf en liten skrift: En hutfaders göromål.
Vid 1789 års riksdag hörde ban till oppositionen
mot införandet af säkerhetsakten, och var äfven en
af dem, som den 20 Februari arresterades. Vid
den år 1800 åtnjöt ban likväl af sitt stånd
den utmärkelsen, alt adeln lät öfver honom slå
en minnespenning, till betygande af sin aktning
för hans medborgerliga förtjenster, och år 1809
inbjöd presteståndet de öfriga stånden, alt, jemte
sig, förklara honom sin erkänsla och
tillfredsställelse, "för uppoffringen af enskild förmögenhet utaf
den renaste och mest brinnande patriotism." Af
regeringen erhöll han aldrig någon utmärkelse.
Då bonde-upproret, i anledning af förstärknings-
manskapets utskrifning, år 1812 utbrast i Skåne,
inträngde en ursinnig hop äfven till M., och
fordrade af honom ett bevis, att ingen lottning skulle
få ske på bans gods. Han förlorade härvid ej ett
ögonblick sitt lugn, och åtnjöt den
tillfredsställelsen, att ingen enda af bans underhafvande deltagit
i upproret. Dog ogift den 14 Januari 1816.
Mackmyra, ett jernbruk, i Walbo socken i
Gefleborgs län, 1 J mil från Gefle. Bergsmän bade
bär i äldre tider något smide. Assessor Dan.
Tilas köpte 1685 först 1 härd och erhöll 1692
tillstånd att öka 1 härd. Efter flera omskiften
med ägare och annat innehafves nu detta verk af
O. Elfbrinks arfvingar och disponeras af D. Elfbrink.
Bruket har 2 härdar och 1,200 skepp:d priv. årligt
smide af eget tackjern. Jernet föres med lindrig
kostnad till Gefle. En serskild härd får vid
braket begagnas för Lancashire-smidet, enligt
bergs-kollegi resolution d. 14 Febr. 1839; och äro
dessutom manufaktur- samt spik-smides-verkstäder
tillåt ne. Hammarskaften utgöres med 12 skepp:d.
Smidesslämpeln visar en vindrufva.
MadesJU, en socken och konsist, pastorat af I
klassen, belägen i Södra Möre härad och kontrakt
af Kalmar län och stift, 3£ mil V.N.V. från
Kalmar. Kyrkan, af sten, byggd 1754, var förut
af träd och plundrades af Danskarne 1611 och
1612, samt nedbrann 1652 tillika med
prestgår-den, genom en förfärlig skogseld (hvarom se
södra Möre härad). Denna härjande eld utbredde
sig så häftigt, alt 7 personer ifrån Säfsjö, som
varit i kyrkan att låta döpa ett barn, på
hemvägen omringades af elden och uppbrändes. I denna
socken märkes Flerohopp, jernbruk, Stora EbbehuU,
ett gammalt herresäte, samt Dackeho (se dessa
ord.) Uti socknen finnas minnesmärken från de
äldsta tider tillbaka. Mellan Örsjö gästgifvaregård
och Madesjö kyrka ser man i skogen ett stort fält,
besådt med högresta stenar, vittnande att ett
betyd|igt fältslag stått här i fordna tider.
Någon sägen härom finnes ej bland allmogen. Om
höjderna kring Flerohopp, berättas dock ännu
mången saga bland folket, rörande de spökscener,
som der skola tilldragit sig på den gamla
valplatsen. Socknen innefattar 96 J mtl. och har 5,705
invånare. Dess areal utgör 91,137 tunnl., af hvilka
1,980 äro sjöar och kärr. Adr. Kalmar eller
Wexjö.
Madeatigen, en stor skog i Södermanland.
Madr, i forn-Svenskan detsamma som man.
Magasinifärenderna, Allmänna, utgöra en
del af kongl. statskontorets förvaltnings-åtgärder
och bestå af: redogörelsen för statsverkets
spannmål in natura; f. d. allmänna magasinsfonden;
redogörelsen för undsättnings-anstalterna efter 1826 års
missväxt, samt spannmåls-kreditivfonden.
Magdalena, dotter till Carl VIII Knutsson och
hans senare gemål Catharina. Ilon blef är 1466
gift med den bekante Ivar Axelsson Tott. När
hennes man 1487 flydde till Danmark och kort
derefter dog, begaf bon sig till Söderköping och
vistades der till sin död 1495.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
