- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
686

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusnarsberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

686

Lund,

Lund.

mer. Denna senare jord har tillkommit på så sätt,
att staden gemensamt fordom ägde 3:ne instängda
och ouppodlade betesmarker eller s. k. fälader. Mot
slutet af 1700-talet fann man dock, att denna jord
var af för mycket fruktbar natur, för att endast
ligga till ett gemensamt bete, hvarföre man
beslöt att odla den och hvarje husnummer Gck
derigenom lika andel deraf. För en nummer betalas
i årligt arrende 50 till 60 R:dr, jemte onera.
Såsom prof på jordens fruktbarhet kring staden
må anföras, alt råg gifver IS—20 kornet, korn
12—16, o. s. v. Denna jordmån är en
humusrik, mullblandad lera. Ä stadens ägor finnas 4
skaltlagda väderqvarnar och 2:ne tegelbruk.
Ingen Svensk konung har någon längre tid gästat
Lund, utom konung Carl XII, som vistades i Lund
efter återkomsten från Turkiet och förebade här
sina krigsplaner emot Norrige. Baron Görtz var,
såsom bekant är, hans sällskap, och de Görtziska
mynttecknen slogos i och utgingo från Lund. De
olyckor, som under Svenska tiden öfvergått
staden, hafva endast varit eldsvådor, hvaribland må
nämnas de som åren 171 1 , 1721, 1725 och
1739 ödelade eller härjade derstädes. Stadens
senaste fästningsverk, med vallar och grafvar,
äro förstörde och på flere ställen synas knappast
spår derefter. Lund har af Danske konungen
Waldemar Atterdag erhållit sina första
privilegier år 1360, och styrdes förut enligt s. k.
birkerätter. Såsom tillägg till denna beskrifning
må anföras, att de flesta busen i Lund äro nu
mera under en mansålder ombyggda, och i
stället för låga korsverksbus, med små kalla och
usla rum, hafva stora stenhus uppstått. Till
oä-stan hvarje hustomt bör en större eller mindre
trädgård, hvilket gifver släden ett vackert och
grönskande utseende.

Lund, en helsobrunn i Westergöt|l|and och
Skaraborgs län, på säteriet Mariedals ägor i Öfva
socken, 1 mil ifrån Skara. Detta helsovatlen bar
blifvit begagnadt sedan lång tid tillbaka, och
torde denna källas betydliga ålder någorlunda kunna
inses af dess benämning: Odens kalla. Den äldsta
på stället befintliga urkund om dess första bruk,
är en tryckt brunnslag af år 1619. Brunnen
upptogs redan omkring 1720, men nyttjades icke
stort före 1735, då assessorn von Coelln åtog
sig att uppbjelpa densamma. Ända till början af
detta århundrade funnos der inga andra byggnader,
än en liten brunnssal och ett obetydligt fattighus;
men år 1811 upprättades ett bolag, efter på 50
år afslutadt arrendekontrakt, till uppförande af
nödiga byggnader och beredande af andra
beqvämligheter för brunnsbesökande, hvarigenom’ ock
stället vann förtroende År 1803 besöktes det
af något öfver 100 personer. Här finnes
numera ett af grefve Gustaf Piper år 1817
grundadt lazarett för 30 fattige sjuke, hvilka
kostnadsfritt der genomgå brunnskur, samt ett
fattighus som kan inrymma 50 sjuka. Lazareltet
inrättades till minne af grefve Pipers för tidigt
hädangångne fru, friherrinnan J. Durietz och har
öfver porten en slipad granitsten med inskrift: "Jac-

quette DuRietzs fattigförsörjning." Fondeo till
detta lazarett är tillräcklig för alla dess behof och
inrättningen äger dessutom en källa till oupphörligt
utvidgande, i det stiftaren anslagit en fond, hvars
ränta årligen lägges till kapitalet, och derigenom
i sin ordning göres fruktbar. Hvart 25:te år, dä
denna fond utgör omkring 5,000 R:dr B:ko,
inför-lifvas den med den allmänna, men börjar genast
en ny uppläggning, för att efter en lika tidrymd
göra ny tillökning. Omkring 8 alnar ifrån
helsokällan, uppspringer en källa med det friskaste och
klaraste källvatten, öfver allt i orten bekant för
sin ovanliga godhet och renhet. På mer och
mindre afstånd från dessa ställen finnas åtskilliga
andra. Detta belsovatten har under en mängd af
år visat sig såsom ett alltid, och ofta i underbar
grad, välgörande läkemedel mot alla lidanden i
digestions-organema, arthritiska och reumathiska
sjukdomar, skrofulösa och andra kachekliska
sjuk-domsformer, maskplågor, svagheter hos
nervsystemet o. s. v. Jemte en högst angenäm belägenhet,
äger stället en mängd vackra och märkvärdiga
omgifningar, såsom Kinnekulle, Warnhems kloster,
Axevalla hed, Höjentorps kungsgård, Huseby kyrka,
m. fi. Brunnsdrickningen börjar vanligen d. 15
Juni och fortsältes i 7 veckor, under hvilken tid
brunnsbesökande kunna välja tiden för ankomst
och afresa, utan att bindas af bestämda terminer.
Priessnilzenska vattenkurmethoden vid Gräfenberg
begagnas ock härstädes.

Lund, slaget vid, stod d. 4 Dec. 1676. Carl XI
anförde sjelf Svenska hären och konung Christian
V den Danska. Begge härarna hade länge stått i
hvarandras grannskap, då ändtligen den Svenska,
som började lida brist på lifsmedel, och derföre
önskade en drabbning, genom inträffad köld
sattes i stånd att gå öfver den lilla elf, hvilken
skiljde henne från Danskarne. Detta skedde så
obemärkt, att fienden underrättades derom först
genom anfallet på en höjd, nära staden Lund.
Konungarne anförde högra flygeln af hvar sin här, och
båda dessa ställen förklarade sig segern för dem,
så att Danskarne togo från Svenskarne 9
standa-rer, 12 fanor, 1 par pukor och några fångar;
men sedan deras venstra flygel blifvit fullkomligt
slagen, vände sig Svenskarne, under Carls egei
anförande, mot den högra, der endast mörkret
slutade striden och lemnade Danska kavalleriet samt
en liten del af infanteriet tillfälle att undkomma.
Striden lärer varit ganska mördande, emedan,
enligt Carls uppgift i sin egenhändiga dagbok, 8,892
man stupat å båda sidor tillsammautaget, således
mer än bälften af de kämpande, hvilka skola
varit 6,500 Svenskar och 11,000 Danskar, hvaribland
1,000 Holländska matroser, som till största delen
nedgjordes. Svenskarne togo 38 fanor, 27
stan-Oarer, 2 par pukor, 57 kanoner, nästan bela
trossen, 117 officerare och 2,000 man fångar. Carl
bade fått en bäst skjuten, och en kula
genomborrade hans hatt. Konung Christian ville äfven
tillegna sig segern, och höll ett triumferande intåg i
Köpenhamn med sina eröfrade fanor; men Carl
bevisade bäst segerns verklighet genom återtagandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0686.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free