Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljusnarsberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Loliolnicn.
Loka.
669
och kontraktsprost, död d. 4 Dec. 1759, nära 64
är gammal. Var ej blott en lärd man, utan stod
äfven i sådant rykte som andelig skald, att ban
är 1756 af erkebiskop H. Benzelius fick uppdrag,
att förbättra och omarbeta Svenska psalmboken,
för hvilket ändamål han också utgaf en
Profpsalm-bok, hvari flera psalmer äro af honom. Han har
dessutom efterlemnat åtskilliga skaldestycken,
införda i Sahlstedts samling.
Loholinen. Se: Gräfsnas.
liolireniRii i (»ustaf, d. ä., född d. 12 Sept.
1640 i Upsala, der fadern var borgmästare och
hette Låhrman, promoverades till medic. doktor i
Leyden 1666, besökte flera Europeiska länder och
lade sig äfven på kännedomen af handel och
näringar, så att ban, efter återkomsten till Sverige, år
1670, blef kommissarie i kommerse-kollegium och
först två år senare ledamot af kollegium medikum,
derefter amiralitets-medikus och Carl XI:s
lifmedikus. Följde konungen under fälttåget i Skåne och
utmärkte sig genom en lycklig kur, då ban
botade konungen och flera af dess svit för en hetsig
feber. Blef stadsfysikus i Stockholm, adlad 1689,
arkiater och preses i kollegium medikum. Dog
d. 4 Maj 1694. Var Urban Hjärnes vän och
medbröder, och fick, jemte bonom, privilegium på ett
nytt sätt att använda artificiella bad. Derjemte
en godsint och menniskoälskande man. Ätten
utgick med hans son,
Lolireiuan, Gustaf, d. y., gick först i
krigstjenst, men reste, efter faderns död, endast 20 år
gammal, år 1698 till Rom, der han öfvergick till
katholska läran, anställdes vid propagandan, och
var under fyra påfvar kanonikus vid kyrkan Maria
di Transtevere. Sist prior vid samma domkapitel.
Dog i Rom 1748, i en ålder af 70 år. Bibehöll
alltid kärlek för fäderneslandet, och de Svenskar,
som anlände till Rom, emottogos vänligt och
gästfritt af bonom. Har författat en Latinsk
försvarsskrift för katbolska läran emot den Lutherska, och
ett epitafium i stenstil öfver Carl XII.
Lohäratl, en socken med Malsta, belägen i
Ly-bundra härad och kontrakt af Stockholms län och
Upsala stift, 1 i mil N.V. från Norrtelje. Bland
fornlemningar i socknen märkas runstenar i
sakristian, vid Hallsta och Krogsta, ättehögar och
bautastenar vid prestgården, Nyckelby och Råby,
lemningar efter en vikingaborg vid sjön Falken. Sjöar:
den kräft- och fiskrika Jerken, Viksjön,
Trehör-ningen, Haf sjön, Fyr sjön, Sötlersjön, Allan, m. fl.
Pä Hlla Rergholmsberget är en längre mur som
efter gammalt kallas Boryhohns fästning.
Christine-holm, fordom Östersätra, en egendom om 2 \ mtl.
säteri, 1 mtl. rustbåll, med underlydande j mtl.
skatte Lillsätra, har skön belägenhet vid sjön
Jerken; tillbör kammarherren, frih. C. Oxenstjerna.
I socknen finnes skola, grundlagd 1826 af
enke-friberrinnan Gustafva Oxenstjerna, som dertill
förärade 1,000 R:dr B:ko. Komministern vid
Stor-kyrko-församlingen i Stockholm, Johan Logren,
född härstädes 1760 och död i Stockholm 1842,
bar äfven skänkt till skolan 1,500 R:dr B ko. —
Karlarnes klädedrägt, till färgen fordom grå eller
hvit, nu merendels blå, rättar sig temligen efter
modet; kläde uttränger vadmal; felbbattar,
paraplyer och stundom galoscher äro i bruk. Särdeles
i Malsta hafva gifta qvinnor börjat nyttja
tyllmössor. Allmogen älskar beqvämlighet, har höst- och
vinteraftnarne ingen sysselsättning. Sinnelaget
företer en glad och vänlig yta. Församlingen har
varit utmärkt på den goda sidan, och ännu äger man
den tillfredsställelsen, alt gröfre brott bär icke
blifvit föröfvade på långlig tid, och andra sällan
af infödingar. — Under sommaren 1846 kringlopp
det rykte i orten, att satan innästlat sig i ett hus
nära Norrtelje, hvilket gjorde presten i
grannskapet mycket besvär. Hans ärende lärer varit, att
realisera sina anspråk på en orättfärdig man. Ett
s. k. himmelsbref (se detta ord), som till stilen
ingalunda liknar Christi ord, men likväl tages för
godt och afskrifves flitigt, cirkulerar här i orten.
Märkligen beter der: "staden Örebro är den
syndfullaste i bela Christenheten"; alt, "om de fattiges
suckningar och förböner ej varit, så hade det icke
regnat eller jorden burit något frukt på 10 års
tid, för menniskornas grufveliga stora synders skull";
att "om de icke omvända sig från sina synder,
verlden icke skall stå mer än 30 är", o. s. v.
Detta bimmelsbref lär i orten finna mänga troende
och utpressa mängas tårar. — Socknen bör till 2
kl. konsist. Den beslår af 361 mtl. och har 747
invånare. Dess areal otgör 12,867 tunnl., af
hvilka 1,320 äro sjöar och kärr. Adr. Norrtelje.
Loistaii, annex till Fardhem, beläget i Fardhems
ting på Gottland, 3} mil S. från Wisby. Kyrkan
byggd af sandsten år 1199. Är 1797 funnos vid
Loistad flera marker guld i stänger, trådar och
ringar, samt en stor armring. Socknen innefattar
7 mtl. och har 190 invånare. Dess areal utgör
6,087 tunnl., hvaraf 250 äro sjöar och kärr. Adr.
Wisby.
Lojering eller legering kallas i allmänhet en
sammansättning af tvenne, eller flere, metaller i
obestämda förhållanden, och kan således frambringas
uti hvilka proportioner som helst af de olika
metallerne, dock ej alllid; ty stundom bänder det att
en större eller mindre del af den ena eller andra
metallen afskiljer sig ur föreningen och bildar
deruti enstaka korn eller massor, hvilket beror
derpå, att alla kroppar endast kunna kemiskt
förenas uti bestämda förhållanden, i följd hvaraf hvarje
legering, förhållandet emellan de olika metallerna
deruti må vara hvilket som helst, alltid utgöres
af en kemisk föreuing af de resp. metallerne
upplöst uti, och intimt blandad med, etl öfverskott af
den metall som finnes i största mängd närvarande.
I inskränkt mening förstås med lojering endast de
tillsatser af koppar till silfver, af koppar eller
silfver, eller båda tillsammans, till guld, som ske
vid dessa metallers förarbetning till mynt,
husgeråd, prydnader o. dyl., i följd hvaraf dessa
metallers olika korn, lödighet och karatbalt, uppkommer.
Loka, helsobrunn, belägen nästan på sjelfva
gränsen emellan Westmanland och Wermland, der
Kroppa socken, uti det sistnämnda landskapet, på ‡ mil
Det. II. 85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
